TEMA FINANS: KOMMUNINVEST – Omstridd kommunbank

På finansdepartementets bord ligger sedan i augusti i fjol enansökan från Kommuninvest om tillstånd för Sveriges KommunbankAB att driva bankrörelse, så kallad oktroj.

Att svaret dröjt så länge tyder på att det är en besvärlig fråga.Skulle regeringen utan vidare säga ja kör den över sin egentillsynsmyndighet, finansinspektionen (FI). FI har avstyrktansökan, eftersom den anser att det planerade aktiekapitalet ibanken blir för litet. Å andra sidan kanske regeringen inte villmotarbeta Kommuninvest, som har som mål att hålla nerelånekostnaden åt sina ägare, ett stort antal kommuner.

FRAMGÅNGSRIK OCH OMSTRIDDSom företeelse är det tioåriga Kommuninvest både ovanlig ochframgångsrik, men också omstridd. I grunden kan verksamhetenliknas vid ett inköpssamarbete, ursprungligen mellan kommuner iÖrebro län, numera öppet för alla kommuner och landsting (efterprövning).

Bolaget ägs av en ekonomisk förening, som för närvarande har ca80 kommuner och två landsting som medlemmar. De flestamedlemmarna är små och medelstora kommuner, men det finns ävennågra stora, till exempel Örebro och Umeå. Tillströmningen avnya medlemmar ser ut att fortsätta. Enligt VD Lars M. Anderssonkan medlemsantalet vid slutet av året mycket väl ha passerat 100–strecket.

Utlåningen sker uteslutande till medlemskommunerna och deraskommunala bolag, men dessa är inte tvungna att utnyttjaKommuninvest. Kreditstocken har vuxit snabbt de senaste åren.Den uppgick i slutet av 1996 till närmare 19 miljarder kronoroch enligt ledningen har volymen fortsatt att öka kraftigt efterårsskiftet. Den viktigaste upplåningskällan har hittills varitprivatobligationer på den japanska marknaden. Det är med andraord japanska hushåll som står för en stor del av finansieringenav svenska kommuner.

Medlemstillströmningen är ett tecken på framgång. Kommuninvestär ett uttryck för att det har funnits och fortfarande finns ettmissnöje bland kommunerna med bankerna, som åtminstone tidigareansågs ta ut alltför stora marginaler på sina kommunkrediter. Idag är läget ett annat. Konkurrensen har onekligen hårdnat,vilket inte minst Kommuninvest har bidragit till. Men äveninlåningsöverskottet i bankerna har hjälpt till att trycka nedlånemarginalerna.

Utländska banker har ofta varit kreditgivare åt svenska kommuner.Att intresset inte svalnat visar fransk/belgiska Dexia, Europasstörsta kommunlånebank, som har etablerat sig i Sverige med endotterbank. Dexia Kommunbank AB, som beviljades oktroj för ettår sedan, började kreditgivningen så sent som i september i fjol.Vid årsskiftet var volymen ca en miljard kronor.

Den av tradition ledande inhemska kommunlångivaren är SparbankenSverige. Sparbanksväsendet har och har alltid haft nära band medkommunerna. Nordbanken bildade härom året ett särskiltdotterbolag för kommunkreditgivning, Nordbanken Kommunlån.Bostadsinstituten är stora långivare till de kommunalabostadsbolagen.

Även om utlåningsmarginalen har blivit tunnare ärkommunutlåningen attraktiv för bankerna. Det är en stor marknad.Finansinstitutens utlåning till kommuner och landsting uppgår,enligt SCB, till nära 65 miljarder kronor. Därtill kommer denmångfalt större utlåningen till de kommunala bolagen motkommunal borgen. Dessutom är kommunerna i allmänhet primalåntagare, det vill säga risken är liten. Med en bättrefungerande obligationsmarknad skulle många av dem antagligenlåna direkt på marknaden.

Tidigare fanns en tendens att kreditgivarna drog alla kommuneröver en kam. Så är det knappast längre. Numera finns det vadgäller villkoren en differentiering mellan olika kommuner,mellan stora och små, guldkantade och problemfyllda. Man kanutgå från att alla banker har analyserat kommunerna noga. Ingenförnekar nog att 1990-talets ekonomiska kris slagit hårt motkommunerna. Men att kreditvärdigheten skulle ha försämratsbestrids från Kommuninvest, som talar om svartmålning.Kommunernas finansieringskostnad bör inte vara särskilt myckethögre än statens, hävdar man från Kommuninvest, som själv kanståta med att ha samma kreditbetyg som svenska staten. ÄvenKommuninvest gör en prövning av alla kommuner som vill blimedlemmar. Det har hänt att kommuner nekats inträde, även omledningen inte vill peka ut några. Dessutom analyserasmedlemmarna löpande. Affärsidén bygger på att dessa solidarisktborgar för bolagets åtaganden. Enligt avtal fördelas eventuellakrav i proportion till respektive kommuns skuld tillKommuninvest.

Det är just detta förhållande som gjort att Kommuninvestifrågasatts. Kritikerna har hävdat att medlemskommunernaöverskrider den kommunala kompetensen när de borgar för varandra.Dessutom har samarbetet ansetts strida mot EU:s regler, menhittills har kritikerna inte haft någon framgång. På sätt ochvis är det också den solidariska borgen som är skälet till attKommuninvest inte har kunnat enas med finansinspektionen om hurstort aktiekapital den planerade banken behöver. FrånKommuninvest menar man att medlemmarnas solidariska borgen ochkommunernas höga kreditvärdighet gör att risknivån i banken blirså låg, att det bara krävs ett minimalt aktiekapital. Det är ensyn som inspektionen inte har accepterat.

Kommuninvest har haft svårt att hitta en företagsform som passarför verksamheten. Nu är bolaget ett så kallatkreditmarknadsbolag. Bankstatus skulle framför allt göra detmöjligt för Kommuninvest att ta emot inlåning, till exempel iform av ett långfristigt sparande liknande riksgäldskontot.Kommuninvest emitterar sedan 1995 egna privatobligationer,Svensk kommunobligation. Per årsskiftet uppgick försäljningentill blygsamma 175 miljoner kronor, men så har Kommuninvest intetillgång till något distributionsnät som kan mäta sig medbankernas.