Unikt samarbete mellan industrijättar

Samarbetet mellan flera parter ska resultera i en testgruva som ska tas fram till år 2022. Planen är att färdigställa en ny standard för modern gruvbrytning på stora djup på längre sikt.

Det offentliggjordes i dag, onsdag, då parterna kallade till en gemensam presskonferens i Epiroc (tidigare Atlas Copcos) gruva i Sickla strax utanför Stockholm.

Gruvbranschen står inför en digitaliseringsrevolution och förenklat kan man säga att de arbetar fram en leanprocess som industrin har genomfört för länge sedan. Om gruvbolagen tidigare har famlat i blindo handlar det nu om att få ökad kontroll och bli mer effektiv genom digitalisering som finns på flera nivåer: det gäller att få koll på sin flotta på distans. Därtill finns en automationskomponent som innebär att maskinerna kan utföra en viss operation autonomt. Och ovanpå det ett antal lager med mjukvara som ökar synligheten och planerbarheten. Dessutom verkar gruvbolag och leverantörer för att få till en elektrifierad flotta. Att inte släppa ut fossila bränslen i gruvor handlar om allt ifrån miljö till att spara in på stora ventilationskostnader för gruvbolagen.

– LKAB står inför en dramatisk omställning av verksamheten där man ska bryta järnmalm på helt nya nivåer. Jag är helt övertygad om att världens blickar kommer att riktas mot den här testverksamheten för att se vad som är möjligt och hur man kan bygga helt nya lösningar för framtiden, sade närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Onekligen väntar en viktig tid för LKAB som är initiativtagare till projektet. Den statliga gruvjätten ska före år 2025 ha fattat beslut om hur låga nivåer man ska bryta på i gruvorna i Kiruna och Malmberget. Målsättningen är att komma ner till under 2000 meter. I dag ligger huvudnivåerna i Kiruna på 1365 meter och i Malmberget på 1250 meter.

Under presentationen sade LKAB:s vd Jan Moström att bolaget inte har råd att vara tvåa i branschen och att det kommer krävas stora investeringar för att hänga med i teknikutvecklingen.

– Men frågan är hur investeringarna kommer se ut. Ett av syftena med detta samarbete är ju att få fram tekniker för att anpassa oss bättre mot geometri och geologi, vilket kommer påverka den layout vi har i dag.

Bolagen vill ännu inte kommunicera några kostnader för projektet, men LKAB, som initierade samarbetet för ett år sedan, har stått för den största finansieringen hittills.

– Eftersom det är vi som initierar och driver projektet står vi för de största kostnaderna. Nu håller vi på med projektdefinitionen, vilken tid och aktivitet det ska handla om. När vi har gjort det färdigt kommer vi kommunicera vad det kommer kosta och vem som bär kostnaderna och vilken medfinansiering vi får.

I dagsläget handlar det bara om industriella samarbeten men bolagen signalerade att de vill samarbeta med andra aktörer, däribland Energimyndigheten. Staten har inte skjutit till något kapital till samarbetet.

– Det kan bli andra industriella eller akademiska samarbeten som växer fram. Vi är inte riktigt där ännu, det måste först formas en grupp och det har det gjort. De kommer säkert att återkomma till oss, men vi är inte riktigt där ännu, säger Mikael Damberg.