USA-marknaden lyfter byggbolaget

Köp. I augusti i år fick Skanska en order på att renovera en motorvägskorsning i Washington i nordvästra USA för ungefär en miljard kronor. Inte mycket att orda om, kanske någon tycker. Summan är ju inte större än vad Nordens största byggföretag drar in i nya beställningar på ungefär två dagar.

Men motorvägsreparationen är ingen vanlig dussinorder. Den har näst intill samlarvärde. Reparationerna ska genomföras i Tacoma, den stad som bland väg- och brobyggare är förknippad med den 1,8 kilometer långa Tacoma Narrows Bridge, en gång världens tredje längsta hängbro. Berömd blev bron när den i en stadig sidvind hamnande i egensvängning, slingrade sig om en orm, bröts upp för att slutligen, 7 november 1940, rasa ned i havet.

Senare har nya broar byggts över sundet, men kollapsen – som fångades på film – blev legendarisk bland branschfolk. För Skanska är motorvägsordern en fjäder i hjälmen, eller om man så vill, ännu ett tecken på att det svenska byggföretaget på USA-marknaden ses som näst intill inhemskt.

USA-marknadens andel av bolagets intjäning har de senaste fem–sex åren ökat till mellan 40 och 50 procent av koncernens totala försäljning. Under fem–sexårsperioden dessförinnan var andelen betydligt lägre, mellan 25 och 40 procent av affärerna (se diagram).

De närmaste åren kan andelen komma att öka ytterligare, inte minst efter det att bolaget för fyra månader sedan rodde hem Skanskas största order hittills, värd 23 miljarder kronor. Det handlar om bygget av en ny terminal på New York-flygplatsen ­La Guardia, med infrastruktur och rättigheterna att driva terminalen från 2020 till 2050.

Flygplatsbygget sker som ett så kallat OPS-projekt (offentlig-privat-samverkan) och är Skanskas tredje i sitt slag i USA. Beställningen är enligt bolagets vd Johan Karlström ett ”tydligt exempel på potentialen i den amerikanska marknaden”. Han lovar i halvårsrapporten mer av samma vara, bolaget kommer att fortsätta att lämna anbud på OPS-projekt.

– Det är många sådana projekt i pipeline, säger han till Affärsvärlden.

I Sverige har modellen hamnat i vanrykte efter att Stockholms läns landsting, som beställt Nya Karolinska sjukhuset i Solna av just Skanska, drabbats av höga räntekostnader.

Koncernens orderingång under årets första halvåret visar hur den amerikanska marknaden blivit allt viktigare. Inklusive flygplatsbeställningen var orderingången i USA hela 45 miljarder kronor, vilket kan jämföras med motsvarande siffra under första halvåret 2015 som uppgick till drygt 12 miljarder kronor. Av den sammanlagda orderstocken vid halvårsskiftet på 178 miljarder kronor står USA-marknaden för strax över hälften, över 90 miljarder kronor. Amerika-andelen av bolagets totala omsättning kan därför antas öka ytterligare.

– Ja, det ligger i våra planer, men hur stor USA-delen blir vet jag inte, säger Johan Karlström.

De närmaste åren ser USA-marknaden riktigt lovande ut. De sammanlagda investeringarna i byggbranschen stiger snabbt. Under juni och juli steg totalmarknaden så att den nu är tillbaka på nivåerna från före Lehman Brothers-kraschen för drygt åtta år sedan (se diagram). Taket är av allt att döma inte nått. Under de kommande fem åren väntas den tillträdande amerikanska administrationen gödsla byggmarknaden med nytryckta dollarsedlar. Presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump har båda aviserat att miljarder ska investeras i landets infrastruktur.

Clinton lanserade sin infrastrukturplan i våras och hennes kampanjstab har förklarat att om hon blir president så investerar hon 500 miljarder dollar i amerikansk infrastruktur, i vägar, broar och flygplatser – allt Skanskas specialområden – under fem år. 250 miljarder går rakt in byggbranschen. Resten lånas upp med en ny bank.

– Det här motsvarar en ökning av infrastrukturmarknaden på 20–25 procent, säger Simen Mortensen, byggbolagsanalytiker vid DNB Nor. Och det är mycket i den här branschen, påminner han om.

Dessutom väntas delstater och städer skjuta till ytterligare mång­miljardbelopp för att lösa upp regionala och lokala trafikknutar.

Flera byggrelaterade amerikanska aktier, som entreprenadmaskin­tillverkaren Caterpillar, har redan gått starkt på de amerikanska infrastrukturplanerna.

Byggbranschen i USA ser inte alls ut som i Norden och på flera håll i Europa där några stora bolag dominerar.

– Det är oerhört fragmentiserat i USA, ­säger Mortensen som räknar med en konsolidering framöver.

Skanska är en av de fem största aktörerna trots en marknadsandel på bara omkring 1 procent av marknaden.

– Det finns tillräckligt att göra i USA. Det finns ingen anledning att ge sig in i nya länder. Inte ens i Kanada, säger Johan Karlström.

För tio år sedan bestod Skanska av en ­dominerande byggdel och en mindre utvecklingsdel. I dag genererar de två delarna ungefär lika stora rörelsevinster till koncernen. Men enligt ledningen är det svårt att växa mer inom projektutveckling i de nordiska huvudstäderna, så bolaget exporterar modellen till USA.

– Vi gör projektutveckling i Boston, Washington DC, Houston och Seattle och vi tittar nu på att utöka verksamheten. Vi studerar Atlanta, San Francisco och Los Angeles, men inget är bestämt ännu, säger Karlström.

Skanska-aktien är en av vinnarna på börsen i år. Uppgången är 24 procent inklusive utdelning, mer än exempelvis bankerna och de flesta verkstadsbolagen, och Skanska är med den siffran bland de tio starkaste storbolagen. Uppgången bottnar främst i spekulationer om en stark nordisk konjunktur där inte minst bostadsbyggandet i Sverige väntas ta ytterligare fart.

Kurslyftet har kunnat ske trots att Skanska delvis har bommat de nya finansiella mål som bolaget införde i december förra året.

Skanskas fundament, det största affärsområdet mätt i personal och omsättning, är byggverksamheten som dras med vikande lönsamhet. Ambitionen om minst 3,5 procents rörelsemarginal inom området är långt borta – hittills i år når marginalen upp till magra 2,1 procent.

De övriga affärsområdena Bostadsutveckling, Kommersiell fastighetsutveckling och Infrastrukturutveckling är de områden där Skanska i stället ska tjäna bra med pengar. Gemensamt för de tre områdena är att Skanska utvecklar, bygger och vidaresäljer objekt, exempelvis kontorshus. Eftersom verksamheten binder stora mängder kapital har koncernen här ett kapitalavkastningsmål.

Ambitionen, en avkastning på sysselsatt kapital på minst 10 procent för alla egna projekt, nås med råge i år. Fram till halvårsskiftet varierade avkastningen mellan 14 och 17 procent.

Det koncernövergripande avkastningsmålet om minst 18 procent på eget kapital är också i hamn. Under fjolåret var nivån 21 procent, väl över målet.

Dessutom lovar bolaget att fortsätta dela ut mellan 40 och 70 procent av vinsten efter skatt, vilket är i linje med årets utdelning och för femårsperioden dessförinnan. I snitt under perioden har två tredjedelar av vins­ten gått till aktieägarna.

Direktavkastningen för i år hamnar på i storleksordningen 4,2 procent baserat på Affärsvärldens prognos, vilket placerar ­bolaget bland de mesta utdelarna. Också med andra mått mätt är bolaget attraktivt värderat. Bolagets framtida vinster betalas i modesta p/e-tal på 16,4 och 15,8 gånger vinsten för i år och nästa år.

Vd Johan Karlström har dessutom, likt många andra insynspersoner, köpt aktier i bolaget efter halvårsrapporten, vilket är ett styrketecken. Karlström köpte senast i augusti för cirka 400 000 kronor. Läge att ta rygg, bedömer Affärsvärlden. Köp med riktkurs 238 kronor.