Välj Douglas före Schörling

Att Melker Schörling-kontrollerade bolag värderas högt är inte märkligt, givet hans imponerande track-record. I fallet Absolent är dock premien väl hög.

I mitten av oktober gjorde ett nytt Melker Schörling-kontrollerat bolag entré på First North, då Lidköpingsbaserade Absolent Group noterades. Bolaget blev omedelbart en succé där kursen snabbt steg från noteringskursen på 62 kronor till över 200 kronor strax efter nyår. Därefter har kursen tappat rejält till nuvarande kurs 130 kronor.

Absolent är verksamt inom industriell luftfiltrering med fokus på metallbearbetande industrier. I kundernas fabriker hanterar bolagets produkter olje­dimma, oljerök och stoft som uppstår vid exempelvis svarvning och fräsning. Omkring hälften av omsättningen går till fordonstillverkare och underleverantörer till dessa. Bland slutkunderna finns välkända stor­företag som Volvo PV, Caterpillar och Sandvik. I fjol stod Europa för 62 procent av omsättningen och Nordamerika för 22 procent.

Om verksamheten låter bekant så beror det på att Latour-kontrollerade Nederman på börsens mid cap-lista är verksamt i samma bransch. Bolagen skiljer sig dock åt i flera avseenden. Nederman har en bredare verksamhet och omsatte i fjol 2,8 miljarder med en rörelsemarginal på 7 procent. Absolent, som har en stark position i en nisch där Nederman ännu är liten, omsatte 276 miljoner med en rörelsemarginal på 21 procent.

Duon har dock gemensamt att de båda har en tydlig förvärvs­agenda i en bransch som präglas av mindre lokala och regionala aktörer. Gustaf Douglas och vapendragaren Melker Schörling, som båda byggt flera framgångsrika börsbolag genom att konsolidera fragmenterade sektorer, har nu alltså varsitt bolag i samma bransch. Melker Schörling köpte in sig i Absolent redan 2006 och kontrollerar efter börsintroduktionen 60 procent av aktierna. Latour köpte in sig i Nederman när riskkapitalbolaget EQT satte bolaget på börsen i maj 2007. I dag äger Latour 30 procent i Nederman.

Varför inte göra gemensam sak, kan man fråga sig. Om en sådan affär varit aktuell hade Nederman rimligen köpt Absolent redan före börsnoteringen. Förmodligen var prislappen för hög. Dessutom sticker Absolent ut med en affärsmodell med fokus på låg kapitalbindning, vilket för tankarna till Atlas Copco.

I den svenska verksamheten produceras bara de viktigaste komponenterna, medan övrig produktion och montering sker hos leverantörer. Modellen är tveklöst en viktig förklaring till att Absolent under krisåret 2009 kunde redovisa en rörelsemarginal på 8 procent trots en halverad omsättning. En annan förklaring till Absolents fina lönsamhet är hög teknikhöjd vilket avspeglas i en bruttomarginal på 47 procent, att jämföra med Nedermans 36 procent.

Så sent som i Affärsvärlden nr 8/2015 upprepade vi vår köprekommendation i Nederman och pekade bland annat på den positiva utvecklingen i Nordamerika och Kina. Även Absolent drog nytta av den goda utvecklingen på dessa marknader under fjolåret. Inklusive förvärv växte Absolent med 32 procent i fjol och enligt ledningen accelererade orderingången mot slutet av året.

Investerare har alltså att välja på två bolag som kontrolleras av två av börsens bästa huvud­ägare och är verksamma i samma bransch. Rent operativt framstår Absolent som det mer spännande bolaget just nu med ett rekordår i ryggen och en attraktiv affärsmodell. Nederman har dock ett rejält försprång i jakten på att bli den globala bransch­ledaren och har dessutom i våra ögon större möjligheter att lyfta lönsamheten. Den stora värderingsskillnaden talar också till Nedermans favör.

På våra ev/ebit-prognoser för innevarande år handlas Absolent med en premie på uppåt 50 procent jämfört med Nederman. Det är en väl hög Schörling-premie, särskilt som den inte är relativt börsen i stort utan relativt ett Douglas-bolag med likartade tillväxtambitioner. Försäljningsraset 2009 visade att Absolent är ett mycket konjunkturkänsligt bolag. Förhoppningsvis gör det att vi bjuds på bättre köplägen längre fram.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.