Vattenfall – en riktig börsraket

De flesta stora kraftbolag har haft en usel start på börsen 2008. Aktierna i franska EDF har fallit 30 procent, i finska Fortum 20 procent och tyska Eon är ned 15 procent. Nedgången är i huvudsak en följd av att priset på utsläppsrätter höjdes kraftigt vid årsskiftet, från nästan noll till omkring 20 euro per ton koldioxid.

Men en aktie har gått mot strömmen: Vattenfall. Kursen har stigit 15 procent sedan årsskiftet och har fördubblats på tre år. Många har förmodligen glömt att en stor del av Vattenfall faktiskt är börsnoterat, nämligen det tyska dotterbolaget Vattenfall Europe AG, som svarar för ungefär hälften av omsättningen och rörelseresultatet i koncernen.

Visserligen är det bara 3 procent av dotterbolagets aktier som handlas, men handeln är tidvis ganska stor. Totalt rör det sig om 6,5 miljoner aktier som kan vara föremål för omsättning.

Kursen för Vattenfall Europe AG på Frankfurtbörsen ligger för närvarande på 60 euro per aktie. Det ger ett totalt börsvärde på 12 miljarder euro för hela dotterbolaget. Och därmed blir värdet på hela Vattenfall omkring 24 miljarder euro, 225 miljarder kronor. Siffran stämmer ganska väl med de uppskattningar som brukar göras av värdet på statliga Vattenfall om det vore noterat.

Med köpen av tyska HEW och Bewag, som båda var börsnoterade, fick Vattenfall en skara minoritetsaktieägare i slutet av 1990-talet och början på 2000-talet när den stora internationaliseringen drogs i gång. Vattenfall har haft svårt att lösa in alla aktier trots höjda bud. I mars 2006 fick minoriteten ett bud på nästan 43 euro per aktie, men många vägrar sälja och en process (”squeeze out”) pågår. Och den verkar ta lång tid.

Kursen på Vattenfall Europe AB avspeglar i första hand en spekulation i att det kommer ett ännu högre bud. Och eftersom vinsterna i Vattenfall stigit under senare tid är det naturligt att många förväntar sig ett sockrat bud.

– Vi är inte beredda att betala vad som helst för de där aktierna. Vi har en process på gång och den kan nog tröska ett bra tag i de tyska domstolarna, säger Jan Erik Back, finanschef på Vattenfall, till Affärsvärlden.

För några år sedan gjorde Vattenfall en deposition i en tysk bank på ca 2,4 miljarder kronor för att lösa in minoritetsaktierna. Om inlösen skulle ske till dagens kurs blir kostnaden ännu högre, 3,7 miljarder kronor.

Förmodligen är det ganska många som inte alls vill sälja sina aktier. De ser innehavet som en möjlighet att närvara på offentliga bolagsstämmor, som Vattenfall måste anordna i egenskap av noterat bolag. På stämmorna kan de sedan framföra sin kritik mot Vattenfall. Det kan gälla brunkolsbrytning, skötseln av kärnkraftverk och annat.

Tyskland är en besvärlig elmarknad. Varken kärnkraften eller kolkraften, som är basen i tysk elproduktion, är populära. Det enda som går att bygga ut är de förnybara energislagen. Och det blir dyrt för konsumenterna som betalar ett högt elpris, ett av de högsta i Europa.

I fjol plågades Vattenfall i Tyskland av incidenter i två kärnkraftverk, protester mot nya kolkraftverk och viss kundflykt. Men det påverkade inte rörelseresultat som ökade 10 procent.

Vattenfall Europe är Tysklands tredje största kraftbolag efter Eon och RWE och det största svenska företaget i Tyskland med mer än 20 000 anställda.