Vem tar ansvar för Volvo?

Vissa veckor förra året hade Volvo en försäljning på nära nog 0 kronor. Ja, 2009 var tufft. Och det nya året började inte mycket bättre. För när marknaden visade tecken på vändning tog ägardramatiken vid. I de flesta svenska bolag sker eventuella styrelsekupper bakom stängda dörrar. Omvärlden får veta i ett pressmeddelande att “X avböjt omval”. Inte mer. AB Volvo är ett undantag. Under de senaste 16 åren har tre av bolagets ordförande sparkats under dramatiska former.

Först den majestätiske Pehr G Gyllenhammar. Vd Sören Gyll och de svenska institutionerna tappade tron på en fusion med franska Renault och Pehr G Gyllenhammar fick kalla till presskonferens där han höll ett högstämt försvars- och farvältal. Tio år senare var det åter dags för ett nytt dramatiskt styrelsemöte på Stockholmskontoret i Kungsträdgården. Som ordförande i det skandaldrabbade livbolaget Skandia hade Lars Ramqvist blivit en symbol för vanskötsel. I slutet av ett styrelsemöte den 2 februari 2004 meddelade Ramqvist att han inte längre hade stöd hos ägarna. Han avgick med omedelbar verkan. Men till skillnad mot Gyllenhammar smet han tyst ut i kvällsmörkret och lämnade det svenska näringslivet för gott.

Så sex år senare, den 14 januari i år, kastade den lätt koleriske industrialisten Finn Johnsson in handduken. När häpna journalister frågade varför, skyllde Johnsson på en knäskada och hög arbetsbelastning. Men det kom snart fram att vd Leif Johansson var oense med Johnsson om hur Volvo borde skötas (utförligt beskrivet i Affärsvärlden nummer 6 i år). Finn Johnsson försökte ersätta den mäktige vd:n, men ägarna sade stopp och i stället fick ordföranden gå.

Entré för fransmannen Louis Schweitzer. Först som en tillfällig lösning i vakuumet efter Johnsson. Men nu på stämman väljs fransmannen till permanent ordförande. Louis Schweitzer är en typisk produkt av det franska etablissemanget. Son till förre IMF-chefen Pierre-Paul Schweitzer och med fredspristagaren Albert Schweitzer och existentialisten Jean-Paul Sartre i släkten. Och utbildad inom det centralstyrda statliga, superelitistiska grandes écoles-systemet.

I Frankrikes elit är politik och näringsliv kommunicerande kärl. Före klivet in i halvstatliga Renault gjorde Louis Schweitzer karriär på regeringskansliet i sjunde arrondissementet i Paris, bland annat som premiärminister Laurent Fabius stabschef. Den i dag 67-årige Louis Schweitzer avgick som vd i Renault år 2005 och som styrelseordförande i fjol. Men han sitter fortfarande i Volvos styrelse på Renaults mandat. Och få tvivlar på att han fortfarande är en Renaultman.

Kring den diskrete monsieur Schweitzer har Volvo faktiskt roterat i decennier. Det var Renault-vd:n Louis Schweitzer som den 6 september 1993 skakade hand med Pehr G Gyllenhammar om att slå ihop de bägge koncernerna. Trots att det inte blev någon fusion den gången så var det samme Louis Schweitzer som år 2000, under Lars Ramqvists ordförandeskap, sålde Renaults lastbilar till Volvo. Som betalning fick Renault bli största ägare i den svenska koncernen. Och samme Louis Schweitzer har nu alltså tagit klubban.

Ironiskt nog sker detta historiska ordförandeskifte samtidigt som Renaultledningen verkar överväga att sälja kontrollposten i Volvo, i dag värd cirka 30 miljarder kronor.

Och det är inte bara Renaults problematiska balansräkning som spär på ryktena. Även Volvos vd Leif Johansson antydde häromveckan i en intervju i tyska Frankfurter Allgemeine Zeitung att Renaults post var till salu.

Och det finns fler tecken på att de svensk-franska banden är på väg att lösas upp. I förra veckan blev det klart att tyska fordonsjätten Daimler går in i en allians med franska bilkoncernen Renault och japanska Nissan. Samarbetet ska ske inom motorer, småbilar och lätta kommersiella fordon. Så långt inga problem. Men den nya vänskapen befästs dessutom med ett korsägande på 3 procent mellan Nissan/Renault och Daimler.

Till saken hör att Daimler är Volvos främsta rival på lastbilssidan. Risken för intressekonflikt är uppenbar om huvudägaren Renault samtidigt har ägarintressen i huvudkonkurrenten. Att denna nya situation oroade den tredje mest röststarka ägaren Cevian, med vd Christer Gardell, rapporterade Affärsvärlden.se om den 17 mars.

En försäljning av Volvoposten skulle dels kunna finansiera aktieköp i Daimler, dels lösa den problematiska jävssituation som uppstår.

Om Renault verkligen säljer sin andel återstår förstås att se. Liksom hur länge Louis Schweitzer sitter kvar som ordförande i Volvo. Och vad vill egentligen Handelsbankssfären, Volvos näst störste ägare? Sfärens roll i Finn Johnssons fall är fortfarande outredd. Men den som är lagd åt kremlologi noterar att Finn Johnsson är föreslagen till omval i både maktbolaget Industrivärdens styrelse och i byggkoncernen Skanska, också ett av sfärens intressebolag.

Volvo måste nu blicka framåt efter ett av de värsta åren i koncernens drygt åttioåriga historia. Men osäkerheten kring ägarsituationen är den största sedan Renaultfusionen havererade för 16 år sedan. Då samlade sig institutionerna som räddare i form av sammanslutningen Volvos vänner, i dag är de en kraftlös grupp. Har Handelsbankssfären verkligen resurser att ensam ta på sig rollen som Volvos räddare om Renault säljer? Volvo behöver en stark huvudägare. Bolaget är för viktigt för att styras av tjänstemännen på Hisingen.