Vindkraft i motvind

Milda vintrar och höga vattenflöden kombinerat med sjunkande oljepris och svag konjunktur är några av ­orsakerna till att det råder ett överskott på energi.

I juli siktades ett medelspotpris på drygt åtta öre per kilowattimme – den lägsta noteringen på cirka 15 år. I juli förra året låg priset på cirka 27 öre. Samtidigt som de sjunkande priserna har följts av jubelrop från kunder har händelseförloppet utspunnit sig till en kalldusch för elproducenterna. En bransch som lider svårt är vindkraftsindustrin.

I och med att elpriserna är så låga, och att de bedöms stanna kvar på de här låga nivåerna, har branschen gått in i en förvaltande snarare än en expansiv fas, säger Matilda Afzelius, styrelseordförande på branschorganisationen Svensk Vindenergi tillika utvecklingsdirektör på företaget Nordisk Vindkraft.

– Jag vill inte vara pessimistisk, men i ett sådant här stort system som vindkraftsbranschen – med långa byggnads– och investeringscykler – kan man inte räkna med att det kommer att hända något revolutionerande de närmaste åren.

Ett av vindkraftsbolagen som länge har kämpat i motvind är Arise Windpower, som grundades år 2006 och har sitt huvudsäte i Halmstad. Bolaget kan på många sätt symbolisera branschens gemensamma problem och utmaning: trots att utbyggnaden av vindkraft har expanderat de senaste åren ligger tillväxttakten och lönsamheten på förhållandevis låga nivåer. När det gäller Arise talar siffrorna sitt tydliga språk. År 2012 gjorde bolaget en nettoförlust på 16 miljoner kronor. Året efter vände resultatet till ett plus på 29 miljoner kronor efter att en vindkraftspark i Ockelbo färdigställdes och sedan såldes till hälften till riskkapitalbolaget Platina Partners. Men i fjol var det röda siffror igen, minus 25 miljoner kronor på sista raden. I år var första kvartalet lite starkare, men andra kvartalet blev det åter förlust, minus 7 miljoner kronor.

Som en konsekvens har aktien tagit stryk. När Arise introducerades på Stockholmsbörsen år 2006 låg kursen på 55 kronor. I ­augusti 2015 kostar aktien kring 19 kronor.

Det fanns – precis som i hela branschen – en stark framtidstro inom Arise när bolaget grundades. Gamle Volvo-chefen Pehr G Gyllenhammar valdes år 2007 till styrelse­ordförande (en post han lämnade i fjol). Tidigare centerledaren Maud Olofsson är ledamot sedan 2012.

Peter Nygren har varit vd sedan 2007 och äger själv 4 procent av Arise. Han är bekymrad över de fallande priserna på elcertifikat (ett slags ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el) och de sjunkande intäkterna per kilowattimme.

– Vi är självklart besvikna över vårt resultat och över hur vår aktiekurs har utvecklat sig. Tillväxten har gått mycket långsammare än vi trodde. Vi är inte alls nöjda. Men allt detta är ett resultat av att intäkterna per kilo­wattimme har minskat från 75 öre 2009 till dagens nivå på drygt 40 öre, säger Peter Nygren.

I dag står kärnkraft och vattenkraft för drygt 80 procent av elproduktionen i Sverige. Vindkraften står för 8 procent. Detta må låta som en blygsam siffra, men är rekord.

År 2010 fanns det cirka 2 000 vindkraftverk i Sverige. I dag är närmare 3 000 vindkraftverk i drift som tillsammans producerade cirka 11,5 terawattimmar.

Sverige är ett land med goda förutsättningar för vindkraft. Ytan är stor och vind­arna är goda.

Systemet med elcertifikat infördes år 2003 med syftet att bidra till en ökad produktion och användning av förnybar energi. För varje megawattimme mottar producenten ett elcertifikat av staten, som de sedan säljer vidare till leverantörer och slutanvändare. Dessa omfattas i sin tur av en kvotplikt och måste, enligt lag, köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin försäljning eller förbrukning. Ursprungligen sattes kvotplikten till 7 procent. I dag ligger den på cirka 14 procent för att år 2020 beräknas uppgå till 20 procent.

Tanken är att certifikaten ska ge en extra intäkt åt producenterna av förnybar energi. Problemet är att det i dag finns ett överskott av certifikat, varför priserna på dem har halverats från runt 30 öre per kilowattimme 2008 till dagens 15 öre.

Som det brukar vara i marknadsbaserade styrsystem har kvoterna satts långt i förväg. Därför har de inte hängt med i verkligheten när elpriserna har sjunkit, säger Matilda ­Afzelius, Svensk Vindenergi.

– Det är klart att det blir svårigheter om man har räknat med att efterfrågan ska vara betydligt högre än vad den sedan är.

Den socialdemokratiska regeringen lade nu i våras fram en proposition om en justering av kvotplikten i elcertifikatsystemet. Vindkraftsbranschen suckade kollektivt när förslaget senare togs tillbaka då energiministern Ibrahim Baylan (S) konstaterade att förslaget inte skulle få majoritet i riksdagen i sin dåvarande form. Och det är denna efterlängtade kvotjustering som Peter Nygren på Arise väntar otåligt på.

– Elpriserna kan man inte påverka. Men det vill nog till att priserna på elcertifikat justeras, dagens intäkter är helt enkelt för låga.

Han hoppas nu på att ett reviderat förslag om en modifiering av elcertifikatsystemet ska röstas igenom i riksdagen.

– Om inte detta sker, då går det inte att bygga alls. Det som är byggt är byggt, men det blir inget mer.

Arise har under de senaste åren renodlat portföljen, har fler verk i drift samt bygger och förvaltar projekt åt andra, för att få fler intäktsben att stå på.

– Vi har lagt cirka 90 procent av projekten i malpåse. De är inte helt döda, de måste bara avvakta litegrann. Vi satsar i stället på fem-sex bra projekt som vi tror mycket på, säger Peter Nygren.

Totalt ska Arise de kommande åren bygga 150–200 vindkraftverk i nya parker i bland annat Ljusdal och Örnsköldsvik. Än så länge befinner de sig i ett förhandlingsskede med utländska investment- och försäkringsbolag – men några konkreta namn kan Peter Nygren inte avslöja i nuläget.

– Det måste vara investerare som tycker att det är okej att få 6–8 procents avkastning på kapitalet. De som investerar tror på stigande priser framgent. Den svenska kärnkraften ska ju avvecklas, och tyskarna avvecklar kol- och kärnkraft. Priserna kommer att stiga. Men man kan ju inte bara leva på en tro, man måste ju ha några signaler dithän.

Att inte bara producera egen el utan även bygga och projektera vindkraftaparker åt andra är i dag snarare regel än undantag hos bolagen. När Per Witalisson år 2012 tillträdde som vd på Eolus Vind skiftade Hässleholmsbolaget fokus från produktion av el till projektering av parker. Bolaget har också ett lager av parker redo att säljas till investerare som vill köpa producerande vindkraft.

Branschen har vuxit så mycket på senare år att det numera finns utrymme för nischaktörer, säger Per Witalisson.

– Att äga och driva vindkraftsparker är extremt kapitalintensivt. I och med att vi bygger och projekterar är det kunderna som står för en stor del av investeringarna samtidigt som vi binder mindre kapital och kan snurra runt vårt kapital på ett bättre sätt.

Eolus har bland annat byggt vindkrafts­parker åt tyska försäkringsbolaget Munich Re och den schweiziska energikoncernen EWZ. Eolus Vinds omsättning och resultat svänger beroende på när projekten färdigställs och lämnas till kunderna. Det brutna räkenskapsåret 2011/12 uppgick omsättningen till 1,9 miljarder med ett nettoresultat på drygt 28 miljoner kronor. Två år senare hade omsättningen sjunkit till 466 miljoner och ett nettoresultat på 10 miljoner kronor. Också för Eolus Vind är aktiekursen en mindre rolig historia. När bolaget introducerades på börsen år 2009 låg kursen på 31 kronor; i dag tickar den på runt 26 kronor.

– Vår kurs sjönk under sommaren 2011 på grund av de fallande priserna på el och elcertifikat. Jag tycker att vi har levererat hyggliga resultat, även om vi hade önskat en bättre utveckling, säger Per Witalisson.

Även om det låga elpriset sätter vindkraftsbolagen under hårda prövningar, och även om den politiska osäkerheten kring elcertifikaten hämmar den utländska investeringsviljan, är Per Witalisson positiv till framtiden. Visst riskerar volymerna som byggs att minska de kommande åren, men samtidigt har branschen sett en ”otrolig teknik- och produktivitetsutveckling” där dagens vindkraftverk har större rotorer och sveper en större yta i förhållande till generatorstorleken, vilket innebär att de fångar upp mer energi per investerad krona.

– Hittills har vi i branschen lyckats täcka de lägre intäktsnivåerna med kostnadsreduktioner. Men det går inte hur länge som helst, säger han.

Peter Nygren på Arise har kommit till sin vägs ände som vd för bolaget. Han slutar den 1 mars nästa år. Bolagets svaga resultat har inget att göra med saken, säger han.

– Jag är nöjd med vad jag har presterat. Vi har satt en ny strategi för bolaget och det är läge för en ny, hungrig vd att ta över. Vi ska ligga på mellan 50 och 100 miljoner kronor plus på sista raden, annars är det ingen idé att driva den här verksamheten. Jag tror starkt på att vi är på väg dit. Jag vill ha ut­delning när jag slutar, säger han och skrattar till.

Vindkraftsbolag i Sverige

• Eon Wind Omsättning: 627 miljoner kronor

• Triventus Omsättning: 142 miljoner kronor

• OX2 Group Omsättning: 1,8 miljarder kronor

• Vestas Northern Europe Omsättning: 3,4 miljarder kronor

• Nordisk Vindkraft Omsättning: 1,4 miljarder kronor

• Arise Omsättning: 254 miljoner kronor

• Eolus Omsättning: 465 miljoner kronor

• Rabbalshede Vindkraft Omsättning: 150 miljoner kronor

Danska världsledande turbintillverkaren Vestas trotsar konjunkturen. I fjol gjorde bolaget ett starkt resultat, bland annat till följd av en ökad orderingång från USA. Omsättningen ökade från 6,0 miljarder euro under 2013 till 6,9 miljarder euro förra året. Aktien har legat i paritet med Köpenhamnsbörsen det senaste året, men tappat under senaste börsoron.