ESV: Litet plus i statsfinanserna

För statens finanser görs en ljusare bedömning för de närmaste åren än tidigare prognos, men en något dystrare dito på några års sikt.

”För första gången sedan 2009 blir det överskott i de offentliga finanserna i år. Mot bakgrund av den starka konjunkturen och att skatterna har höjts med över 30 miljarder kronor är dock överskottet litet. Att överskottet inte blir större beror på kraftigt stigande utgifter, som en följd av det stora flyktingmottagandet förra året. De höga utgifterna ligger kvar även nästa år och det finansiella sparandet blir åter negativt”, enligt Ekonomistyrningsverket.

Trots att sparandet stärks under åren därefter nås inte överskottsmålet. Utgiftstaket klaras däremot med god marginal samtliga år, bedömer myndigheten.

Sveriges BNP-tillväxt förutspås bli kalenderkorrigerade 3,2 procent under 2016, enligt myndigheten. I juni var prognosen 3,4 procent. Under 2017 spås BNP-tillväxten bli 2,1 procent.

”Den starka tillväxten leder till att resursutnyttjandet nu är högre än normalt. Även sysselsättningen fortsätter att öka mycket.

Allt större svårigheter att få tag på personal med rätt kompetens bidrar dock till att dämpa både ökningen av sysselsättningen och BNP framöver”, resoneras det i rapporten.

Ekonomistyrningsverket räknar med att den svenska statens budgetsaldo uppgick till -33 miljarder kronor under 2015, samma bedömning som i juni. 2016 bedöms nivån hamna +41 miljarder (+36), 2017 +13 miljarder (+3) och 2018 +21 miljarder (+22). För 2019 spås ett överskott på 58 miljarder kronor (+63) följt av +85 miljarder kronor 2020 (+88).

”Statens budgetsaldo blir betydligt bättre än det finansiella sparandet. Nästan hela skillnaden beror på periodiseringseffekter av skatter där en stor del av de tillfälligt starka kapitalskatterna förra året betalats in i år”, uppges det.

ESV bedömer att den offentliga sektorns finansiella sparande, alltså landets budgetsaldo, uppgick till -2 miljarder kronor under 2015 (-2). För 2016 spås det bli +2 miljarder (+3), för 2017 -13 miljarder (-16), för 2018 -1 miljarder (+3). För 2019 spås ett budgetsaldo på +23 miljarder kronor (+28) och för 2020 +59 miljarder kronor (+57).

Skatteintäkterna bedöms öka med 4,9 procent i år.

”Skatt på arbete ökar mycket till följd av den starka tillväxten i ekonomin och skattehöjningar på mer än 30 miljarder kronor.

Kapitalskatterna sjunker dock då hushållens kapitalvinster och bolagsskatterna var tillfälligt höga förra året”, uppger ESV.

Nästa år fortsätter kapitalskatterna att sjunka, bland annat till följd av att taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av bostäder slopas. Övriga skatter ökar långsammare än i år då tillväxten i ekonomin inte är lika stark, förutspås det.

Statsskulden och den så kallade Maastrichtskulden faller som andel av BNP under hela prognosperioden. På kort sikt är detta främst till följd av en stark BNP-tillväxt och på längre sikt framför allt beroende på växande budgetöverskott, enligt Ekonomistyrningsverket.