Experterna om torsdagens räntebesked

Snart fyller Riksbankens negativa reporänta tre år. Experterna tror inte på några förändringar, utan tror tvärtemot att den negativa räntan ligger kvar längre än väntat.
Experterna om torsdagens räntebesked - winsth-manner-affarsvarlden-700_binary_6879759.png

– Räntan ligger kvar, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Inte heller Olof Manner, makrochef på Swedbank, tror på några överraskande besked.

– Det blir nog ingen kioskvältare imorgon. Riksbanken kommer inte ändra räntan och inte heller obligationsköpen, säger han.

Nordea bedömer att Riksbanken kommer höja räntan i slutet av 2018. Riksbanken själva menar att den första räntehöjningen kommer komma under sommaren 2018.

– Vi tror att Riksbanken ligger för långt ifrån inflationsmålet för att höja räntan redan då. Det gör att vår prognostiserade räntehöjning ligger lite längre fram än de flesta andra prognoser, säger bankens chefsekonom Annika Winsth.

Hon menar att KPIF-inflationen exklusive de tillfälliga stigande energipriserna är för svag för att klara en räntehöjning.

– Den ligger under två procent, vilket är under Riksbankens mål, säger Annika Winsth.

Senare under dagen kommer även den europeiska centralbanken, ECB, med räntebesked. Inte heller där väntas styrräntan förändras, troligare är besked om reducerade obligationsköp i banken.

– Det finns en allmän förväntan om att stödköpen ska trappas ned, säger Olof Manner.

– ECB har gått ut med att de ska dra ned på obligationsköpen från nuvarande 60 miljarder nästa år. Det är sagt att de under hösten ska meddela om när, men det kan dröja till december, säger Annika Winsth.

Även Riksbanken fortsätter att stödköpa statsobligationer. En kontraktion i Riksbankens expansiva penningpolitik är inte att vänta under torsdagens möte.

– Riksbanken kan inte gå före ECB i sådana åtgärder. Det skulle vara en självmordsexpedition, säger Annika Winsth.

Olof Manner håller med om att tidpunkterna för centralbankernas möten orsakar problem.

– Det är olyckligt att ECB har sitt möte efter Riksbanken. Det är uppenbart att Riksbankens penningpolitik till stor del vilar på ECB, vilket gör det besvärligt att föregå ECB:s förändringar.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.