Fasa ut fondprovisioner

Den långa traditionen med fonder som tillhandahåller så kallade fondprovisioner – eller kickbacks – till banker och investeringsrådgivare är på nedåtgående. Politiker och myndigheternas huvudargument mot fondprovisioner som en inkomstmodell är att fondprovisioner skapar tvivel om bankernas och investeringsrådgivarnas kompetens och leder till intressekonflikt mellan kundnytta och höga provisioner.

Den svenska regeringen införde 2018 en skärpning av reglerna för hur fondprovisioner får delas ut efter att Finansinspektionen redan då förespråkat ett totalförbud. Finansinspektionen har nu meddelat att de kommer se över hur väl dessa regler fungerar och kommer med en utvärdering innan årets slut. I Danmark omfattades fondprovisioner av ett partiellt förbud redan 2017 och i Nederländerna och Storbritannien har ännu strängare regler införts. I Norge har finansinspektionen hotat med ett totalt förbud om finanssektorn inte rättar sig efter deras rekommendationer.

Den europeiska finanssektorn går alltså gradvis bort från fondprovisioner som en intäktsmodell. Provisioner är och kommer att vara en minskande inkomstkälla för bankerna, bl.a. eftersom de administrativa avgifterna, från vilka kommissionen betalas, är under hög prispress från marknaden.

Det är vår rekommendation att de svenska private banking-avdelningarna och investeringsrådgivarna proaktivt ändrar sin intjäningsmodell bort från fondprovisioner och över till en ny modell, där kunderna betalar relativt mer direkt till bankerna för den rådgivning som de tillhandahåller.

Räddar bankerna från lagkrav

En omorganisation av vinstmodellen kommer troligen att kunna rädda bankerna från lagkrav, vilket kan visa sig vara extremt restriktivt. I England och Nederländerna misslyckades banker att agera och fondprovisioner har nu förbjudits inte bara för fullständiga investeringsmandat – så kallad diskretionär förvaltning – utan också i samband med all investeringsrådgivning. I Nederländerna gick man längre och förbjöd även provisioner för lösningar utan rådgivning där kunden agerar självmant. När man tittar på Schweiz och Lichtenstein har de däremot undvikit ett verkligt förbud. Det är främst för att de ledande bankerna agerade före ett förbud mot fondprovisioner infördes och blev ett lagligt krav.

Dessutom kan en mer direkt betalning för investeringsrådgivning, som i allt större utsträckning kan genomföras digitalt, förhindra bristen på kundfokuserad investeringsrådgivning. Bristen uppstår när kunder på grund av bankernas intjäningsmodell inte får den kundanpassade investeringsrådgivningen som de behöver och därmed faktiskt tvingas handla utan investeringsrådgivning.

Vi har börjat se att den nya plattformen Savr, som erbjuder en provisionsfri plattform, där kunderna får handla själva, har börjat utmana de redan etablerade spelarna. Det råder inget tvivel om att provisionsfrågan ligger högt upp på de redan etablerade spelarnas agendor. Hur väl förberedda de är för att agera om ett totalförbud kommer att etableras återstår att se. Det är dock ingen tvekan om att en omorganisation av intäktsmodellen innan ett totalförbud introduceras är rätt lösning framöver.

Den stora frågan blir bara vem som har modet att ta första steget.