Superstjärnor skapas av kapitalism utan kapital

Forskningsrapporten ”The Fall of the Labor Share and the Rise of Superstar Firms” från ansedda NBER kastar nytt (2017) ljus över saken. NBER-forskarna analyserar bolagsdata från 1982 fram till idag och ser klara tecken på att den ökade vinstandelen i ekonomin inte är något brett fenomen utan istället inskränker sig till ett litet antal ”superstjärneföretag”. I de flesta företag finns ingen tendens till högre vinstandel. NBER-forskningen ger mer stöd för misstanken att globalisering och teknologisk utveckling företrädesvis gynnar vinnarna i varje bransch. Alltfler branscher domineras därför av ett litet antal superstjärneföretag med överlägsen produktivitet. Eftersom dessa nästan per definition har ett högre värdeskapande och en lägre andel lönekostnader än branschsnittet så innebär stigande marknadsandelar för superstjärnorna att löntagarnas andel minskar. NBER-rapportens slutsatser stöds av mängder av data, som bland annat visar att minskad löneandel i en bransch går hand i hand med ökad konsolidering.

Av otaliga exempel kan här nämnas ett axplock. Musikindustrin är ett klassiskt exempel där ”vinnarna tar allt” mer än tidigare. Inkomstskillnaden mellan superstjärnor som Beyonce och ”normalstjärnor” är större än någonsin. Detsamma gäller distributionen där allt nu ligger i händerna på ett fåtal aktörer som Spotify och Apple Music. Även i en ung bransch som e-handel kan jättar som Alibaba, Zalando och Amazon redan börja konsolidera och pressa undan många mindre aktörer.

Detta gäller även icke-heta branscher. Cristina Stenbecks fusion av Tele2 och Comhem handlar också om att hamna på rätt sida trenden att stora operatörer blir mer lönsamma än små.

En ny mycket intressant vinkel på detta kommer från de brittiska nationalekonomerna Jonathan Haskel och Stian Westlake vars färska bok heter Capitalism Without Capital: The Rise of the Intangible Economy. Titeln säger allt. Det vi kallar för kapitalism har allt mindre att göra med fabriker, varulager och kapitaltunga balansräkningar. I dag är det immateriella tillgångar som står för runt 84 procent av S&P 500-bolagen mot under 30 procent på 1970-talet.

Sambandet med superstjärneföretagen kan se ut så här:

Lägre andel fysiska tillgångar gör att det är potentiellt lättare för företag att kopiera varandras affärsmodeller. Uber kan bli världens största taxibolag utan att köpa en enda bil. Och många försöker nu kopiera Uber. Apples Iphone bröt ny mark med fokus på användarvänlighet men det har nu plockats upp av Samsung, Huawei och 100 andra smartphone-aktörer.

Det är dock en myt att ”vem som helst” kan börja konkurrera. Det krävs fortfarande storskalighet för att dra full nytta av många innovationer. E-handel, AI, Big Data och alla affärsmodeller som bygger på nätverkseffekter är tydliga exempel på detta.

Effekten är att konkurrensen på ett sätt ökar samtidigt som ett fåtal vinnare tar en allt större del av kakan. Superstjärneföretagen har talanger och resurser som gör att de kan anamma innovationer från andra marknader snabbare än mindre aktörer.

För börsinvesteraren är slutsatsen att bolagsvalet blir än viktigare. Skillnaden mellan vinnare och förlorare verkar inte minska. /PB

Nytt avsnitt av Börspluspodden:

Nedan följer denna veckas analysskörd:

Björn Borg

Att politikerna gjort skolsektorn till lekstuga i och med lagförslaget kring vinsterna i välfärden har lett till att många mindre privata aktörer säljer sina verksamheter för kring 5 gånger rörelseresultatet. Det har serieförvärvaren Atvexa slagit mynt av som nu kommer till börsen med ca 90 förskolor och skolor. Men även om billiga förvärv lockar saknas inte utmaningar längs vägen.

Respiratorius

Avgörandets stund närmar sig för Aktietorgsbolaget Respiratorius. En fyra år lång studie på bolagets läkemedelskandidat VAL001 går i mål inom kort. Förhoppningen är att resultaten blir så bra att projektet går att sälja. Det finns folk med affärsnäsa i bolaget vilket är lovande men det är också väldigt oklart vad värdet på VAL001 kan bli. Potentialen i aktien är lika stor som risken.

Comhem + Tele2 = Telia2

Det var länge sedan Tele2 var Jan Stenbecks uppkäftiga prispressare Comviq. Fusionen med Comhem, kundernas forna (?) fiende nummer ett, visar tydligt att dagens Tele2 har valt oligopolistens strategi. Istället för att jaga nya kunder ligger fokus på att behålla de man har. Även inräknat synergier ser Tele2-aktien dyr ut runt 100 kronor. Andra operatörer värderas betydligt lägre.

Pandox

Den urstarka hotellmarknaden har lyft fastighetsbolaget Pandox resultat till toppnivåer och fastighetsportföljen närmar sig nu värden på 50 miljarder kronor. Det är en imponerande resa av ett välskött bolag inom en intressant nisch. Men aktien handlas till premie på redan höga nivåer och risken finns att ny hotellkapacitet sänker den historiskt höga lönsamheten. Vi gillar bolaget men på något års sikt avvaktar vi med aktien.

Evolution Gaming

Evolution Gaming växer allra snabbast av börsens storbolag tack vare sin helt dominerande ställning som hovleverantör av Live Casino till Europas nätspelbolag. Alla pilar pekar åt rätt håll inför 2018 men aktien är förstås också prissatt efter det. Det vill till att Evolution kan försvara sina höga marginaler och marknadsandelar när konkurrensen tuffar till sig.

Update: Edgeware & Bioarctic

EDGEWARE: På grund av sina svängiga intäkter har IT-bolaget hela sin korta börskarriär balanserat på kanten mellan succé och fiasko. I Q4 satte man bestämt ned foten i fiaskoträsket och aktien straffas hårt efter vinstvarningen. En revansch är möjlig men kräver nog mer än vi tidigare trott.

—

BIOARCTIC: Aktien har fått en helt okej start på börsen efter noteringen i slutet av förra året. Det enda som hänt är att man åkt på en mindre motgång i sitt projekt inom Alzheimer. Vi tycker nu man kan leta vidare på andra håll efter bra förhoppningsaktier.

Börsplus analyser av aktier på tapeten under veckan:

Storytel

Fingerprint

Paradox