Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Bankvärldens nya fusioner

2019-02-13 18:00

Det talas återigen om europeiska bankfusioner. Nordea har en given plats i ett sådant läggspel.

Varje sommar spelar Torbjörn Magnusson tennis mot sommargästerna på grannön. Utan honom är laget inte hälften så starkt, så även när han har svårt att få ihop det tidsmässigt ser han till att stuva om i schemat för att delta. Och krossar motståndet.

Av det kan man dra flera slutsatser.

Torbjörn Magnusson gillar inte att förlora. Han lämnar ingenting åt slumpen. Och han har en stark tro på sin egen förmåga. Det är inga dåliga egenskaper för ett Nordea som behöver vässa sina nyckeltal och få fart på börskursen.

Det har återkommande rapporterats om att Nordeas aktie inte rosat marknaden under Björn ”Nalle Wahlroos” tid som storägare och ordförande i banken. Han var en deal maker, med fokus på att köpa upp och slå samman lokala banker. Att smälta samman dem till en blir nu Torbjörn Magnusson ytterst ansvarig för. Som gammal aktuarie är han väl lämpad. I det arbetet lär han också ha en stark supporter i den förhållandevis nya storägaren Christer Gardell.

Att gneta ihop de fyra nordiska bankerna till en är dock bara början på ett långsiktigt arbete. När det är gjort är det troligt att Nordea kommer att återuppta de diskussioner banken tidigare har haft med europeiska motparter.

Inte minst mot bakgrund av att bankfusioner återigen är på tapeten.

Framför allt en följd av att den europeiska ekonomin, och därmed också de europeiska bankerna, återhämtat sig från den globala finanskrisen. I dagarna har det spekulerats i att den tyska regeringen trycker på för en sammanslagning mellan storbankerna Deutsche Bank och Commerzbank, något som dock förnekats. I höstas ryktades det om att italienska Unicredit och franska Société Générale förde diskussioner om att gå samman. Och Financial Times har rapporterat om samtal mellan de brittiska bankerna Barclays och Standard Charter.

Under åren efter eurons införande och fram till finanskrisen gjordes ett flertal fusioner som stärkte koncentrationen på marknaden. När ekonomin sedan stagnerade och bankerna fick problem avstannade sammanslagningarna. Bankerna hade fullt sjå med sitt.

Nu har de fått näsan över vattenytan och börjat planera för framtiden. Det inkluderar nya fusioner. Europeiska regelmakare driver på. Sammanslagningar är ett sätt att knyta de europeiska spelarna närmare varandra. Och det kan leda till att de europeiska bankerna blir rättmätiga alternativ till USA:s big five.

Historiskt har de europeiska bankfusionerna framför allt varit nationella. Därför har också bankmarknaderna förblivit lokala. De europeiska storbankerna har fortfarande lejonparten av sin verksamhet på sin hemmamarknad. Inhemsk utlåning utgör sju åttondelar av all utlåning i euroområdet, visar en rapport från Morgan Stanley. Tre femtedelar av de statsobligationer som bankerna håller är landets egna.

Nordeas sammanslagning av svenska Nordbanken, finländska Merita, danska Unibank och norska Christiania Bank, Kreditkasse och så småningom Gjensidige är ett undantag. Vilket ger banken en stark position när fler fusioner över nationsgränserna är att vänta.

Flera faktorer talar för det.

Dels minskar internationell exponering bankernas risk, vilket blev tydligt i studier av de spanska bankerna under finanskrisen. Internationaliserade spelare som Santander och BBVA klarade sig klart bättre, eftersom verksamheten var exponerad också mot länder som hade mindre allvarliga ekonomiska problem.

Dels är den europeiska bankmarknaden i förändring. I dag är kunderna kraftigt beroende av bankerna, men sannolikt kommer marknaden på sikt att bli mer lik den amerikanska, där kapitalmarknaden hanterar en klart större andel av flödena. En sådan trend syns redan. Även nischbankernas framfart påverkar. För de traditionella bankerna blir det essentiellt att plocka fram synergieffekterna. Konsolidering behövs för att hantera den överkapacitet som uppstår. Digitaliseringen är en annan faktor som ökar storbankernas intresse för skalfördelar.

För Nordea, som redan är en internationell bank och klart större än sina nordiska konkurrenter, vore en närvaro i Europa en naturlig lösning. Kunderna kan servas på ett sätt som lokala spelare inte förmår.

Än så länge har det varit mer snack än verkstad på fusionsfronten. Det finns förklaringar även till det. För att sammanslagningar över gränserna verkligen ska ta fart, krävs än mer harmoniserade lagar. I dag har alla länder sina egna undantag. Internationella regler kräver också att riktigt stora banker håller extra mycket kapital. Att slå samman två banker till en jätte kan därför medföra ökade kapitalkrav, vilket gör att de allra största kan dra sig för att vara med i racet.

Samtidigt leder ofta en affär till en annan. Om någon tar första steget lär andra komma efter. Nordea har en självklar plats i ett sådant spel.

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet