Hej, tack för din order! Din betalning är nu genomförd och ditt konto verifieras, var god och invänta e-mail med aktiveringslänk för att kunna använda ditt konto.
Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Bubblande favoriter

2017-06-20 22:00

Svenskarna dricker alltmer mousserande vin men storsäljarna härstammar inte från Champagne.

Den svenska konsumtionen av champagne, prosecco och cava har ökat starkt de senaste trettiofem åren. Sedan 1981 är förändringen 710 procent för mousserande vin och hela 733 för champagne, enligt Systembolagets statistik.

– Mousserande viner har ökat i många år och vi ser att det fortsätter, i fjol sålde vi 14,6 miljoner liter. Det beror på att drycken används vid fler tillfällen än tidigare, inte bara vid högtidsdagar, säger Lennart Agén, presschef på Systembolaget.

Det är också så att Systembolagets utbud av champagne har blivit bredare, och det är i sig ett faktum som påverkar den inhemska konsumtionen.

– Försäljningen av champagne har ökat explosionsartat sedan millennieskiftet – till 1,5 miljoner sålda liter under fjolåret. Anledningen till det är bland annat att vi erbjuder champagner i lite billigare prislägen, säger han.

När svenskarna väljer bubbel är det inte champagne som är det mest populära alternativet. Italienska Prosecco Pizzolato toppar Systembolagets försäljningslista, med 1 080 062 sålda litrar under fjolåret. Även listans andraplats innehas av en prosecco.

Men det är just champagnen som har berett väg för andra bubbelalternativ.

Sveriges mousserande historia inleddes när champagne först importerades, troligen i början av 1700-talet. Dryckens popularitet ökade sedan under 1800-talet och 1910 var champagne det populäraste franska vinet i Sverige, efter bourdeauxviner. Bubbel har historiskt sett druckits av borgerligheten, vilket även har uppmärksammats i populärkulturen. På 1930-talet sjöng primadonnan Zarah Leander om hur ”Det började med ett glas champagne”. Och fyrtio år senare ondgjorde sig sångaren Alf Robertson över champagnedrickare i ”Tacka vet jag vanligt folk”. Under 1980-talets yuppie-era växte populariteten, även om champagne fort­farande sågs som något provokativt. Det verkliga trendbrottet kom vid millennie­skiftet, då bubbel blev riktigt folkligt. Prosecco började bli populärt i Sverige något senare, för knappt tio år sedan, och i fjol gick drycken upp i topp i Systembolagets försäljningsstatistik över mousserande vin.

– Bakgrunden är att vi svenskar är förtjusta i italienska viner och det får effekt även när det gäller mousserande. Vi gillar också sötma i viner vilket det finns mer av i prosecco, säger Nadja Karlsson som är dryckesexpert på Vin & Spritmuseet i ­Stockholm.

Enligt henne har det italienska alternativet fått draghjälp av champagnens växande popularitet.

– Prosecco glider med på bubbelvågen som champagne har skapat. Drycken ger en lyxkänsla på ett billigare sätt än champagne. Och den är lätt att ta till sig eftersom den är sötare, vilket går hem i Sverige. Dessutom matchar sötman vår husmanskost.

Björnstierne Antonson, chefsommelier på The Champagne Bar by Richard Juhlin, anser att proseccon har vunnit mark som ett mer vardagligt bubbel.

– Det råder en internationell hajp för prosecco och mycket av framgången ligger i att det inte är någon kopia på champagne. När jag pratar med producenter säger de att det ska vara enkelt att dricka bubbel till vardags. Och på kaféerna i Milano är det lika vanligt att beställa ett glas prosecco som en espresso.

Prosecco produceras i regionen Veneto i nordöstra Italien och druvan som används heter numera glera, men tidigare bar druvsorten och vinet samma namn. Prosecco är ursprungsskyddat och vinet har Italiens högsta kvalitetsklassificering, DOCG.

Till skillnad mot champagne tillverkas prosecco genom den enklare och billigare tankmetoden, eller Charmatmetoden. Det innebär en andra jäsning i temperaturreglerade ståltankar, i stället för på flaska som i Champagne. Det är druvan och tankjäsningen som gör proseccon fruktig och lätt. Drycken framställs i två former: Spumante, vilket är fullt mousserande, och Frizzante som är svagt bubblande. Vinet delas även in efter söthetsgrad, från ”Brut” till ”Extra dry”.

Proseccons försäljningsframgångar till trots så har champagnen alltjämt en ohotad ställning som bubblet med mest finess, anser Björnstierne Antonson. Områdets unika jordmån, klimat och den traditionella tillverkningsmetoden skapar ett oefterhärmligt mousserande vin. Stjärnkocken Ulf Wagner, som driver Sjömagasinet i Göteborg, håller med.

– Jämfört med annat bubbel så har champagne tre till fyra gånger så många aromer, det finns inget så komplext vin i världen. Och det gör det intressant att både dricka och arbeta med som kock, vad gäller att matcha med maträtter. Drycken har oftast en hög syra, vilket är en av grundsmakerna som styr resultatet.

I bubbeltoppen

Prosecco Pizzolato toppar Systembolagets försäljningslista med 1 080 062 sålda liter under fjolåret. Även listans andraplats innehas av en prosecco: Castelforte Prosecco. På tredje plats ligger det franska bidraget Charles de Fère Cuvée Jean-Louis Blanc de Blancs Brut, och på fjärdeplats en cava: Campo Viejo Cava Brut Reserva och som femma ännu en prosecco: Mionetto Prosecco. Den champagne svenskarna dricker mest är Moët & Chandon Brut Impérial – på listans 41:a plats.

Daniel Retz

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom