Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Smutsiga affärer

2018-10-31 18:00
Hälften av de tvättade pengarna beräknas vara osanna fakturor, det vill säga företag som fakturerar affärstjänster som aldrig har utförts.

Penningtvätten i det svenska finansiella systemet uppskattas till mellan 120 och 130 miljarder kronor årligen. Det enligt en intern rapport från Ekobrottsmyndigheten som Affärsvärlden tagit del av.

Danske Banks penningtvätthärva i Estland, som handlar om tusentals kunder och kan omfatta belopp på cirka 2 000 miljarder kronor från 2007 till 2015, är en av världens genom tiderna största penningtvättskandaler. Den väcker frågor kring hur omfattande problemet med penningtvätt är generellt. Svaret är att ingen vet. Exakt hur mycket pengar som tvättas rena genom det finansiella systemet är okänt, efterso­m en stor del aldrig upptäcks.

Den senaste uppskattningen för det svenska finansiella systemet finns i en intern rapport som Ekobrottsmyndigheten upprättat tillsammans med Finansinspektionen. Här bedöms volymen vara mellan 120 och 130 miljarder kronor årligen. Hälften av detta beräknas avse osanna fakturor, det vill säga företag som fakturerar affärstjänster som aldrig utförts, med enda syfte att tvätta svarta pengar vita. I den andra delen finns ingen fakturering inblandad. Den handlar om allt från vinster i knarkaffärer till rånpengar och bedrägerier på till exempel Blocket.

En av de stora osäkerhetsfaktorerna är i vilken mån Sveriges finansiella system berörs av vinster från brott begångna utomlands. Finansinspektionen refererar i en analys till ”The Walker Gravity Model” för att avgöra hur attraktivt ett land är för penningtvättsflöden. Hög BNP per capita, stor finanssektor och låg grad av korruption ökar attraktionskraften, vilket gör att Sverige hamnar ganska högt, i nivå med bland andra USA och Japa­n. Nederländerna, som hamnar strax över Sverige i modellen, bedöms ha ett inflöde av svarta medel som var cirka fem gånger större än de inhemska brottsvinster som tvättas i det finansiella systemet, omkring 20 miljarde­r euro mot cirka 4 miljarder euro.

Internationellt sett är den senaste större studien från 2011, där FN:s organ mot brott och narkotika uppskattar att vinster från brott motsvarar cirka 3,6 procent av global BNP. Av detta uppskattas belopp motsvarande cirka 2,7 procent av global BNP tvättas genom det finansiella systemet. Det skulle innebära en total penningtvätt i det finansiella systemet på cirka 2 500 miljarder dollar 2018, vilket är ungefär samma summa som Frankrikes totala BNP.

Göran Lind

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom