Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

”Vi efterfrågar fastigheter och infrastruktur”

2019-12-04 18:00
Richard Gröttheim, vd för Sjunde AP-fonden.

Ni bytte investeringsstrategi 2010. Vad låg bakom det?

– Den möjliggjordes av nya direktiv som vi hade efterfrågat. Tidigare fick vi inte ha högre risk än fondtorget, men med de nya direktiven kunde vi skapa den produkt vi tyckte var bäst inklusive den generationslösning som också möjliggör den höga risken under de tidigare åren.

Hur ser resonemanget kring risk ut?

– Premiepensionen är 14 procent av den statliga pensionen där resten, inkomstpensionen, är att likställa med en ränteplacering. Tittar man då på den totala risken så ska man ha tillgångar med hög risk som aktier i de 14 procenten. Hela idén med premiepensionen är att möjliggöra en högre avkastning än inkomstpensionen.

I Såfan har man bara aktier som dessutom har en hävstång, hur fungerar det?

– Vid omställningen 2010 tittade vi på hur man bäst tar en relativt hög risk. Eftersom inkomstpensionen är i kronor bör det vara exponering mot globala tillgångar, och en hög aktierisk fås antingen via exponering mot tillväxtmarknader eller till exempel den svenska marknaden eller genom en hävstång (belåning) som vi delvis gjort. Det ger ett effektivare risktagande än tillväxtmarknader även om vi minskat hävstången till 115 procent på senare tid och lagt på en del tillväxtmarknad i stället. Som högst låg hävstången på 50 procent för att sedan sjunka till 25 procent, men vi har samtidigt då ökat i andra risktillgångar. Sedan har vi något som kal­las riskpremieinvesteringar där man väljer olika segment inom aktier som kan väntas ge högre avkastning i det långa loppet, som aktier som är undervärderade jämfört med genomsnittet, till exempel.

Ni har ju ibland fått kritik för att vara ett riskfyllt alternativ, bland annat på grund av hävstången. Hur ser du på det?

– För de som kommer in i systemet kan det handla om 20, 30, 40 års sikt och då ska man ha aktier och ta hög risk. Sedan drar vi från 55 år successivt ner risken via ränteplaceringar. Kritiken kommer delvis från fondbranschen själv men det är väl lite som surt sa räven då vi utklassat fondtorget. Placeringarna där har för lite risk, de borde ha mer risk. Beteendepsykologiskt kanske det kan vara svårt för folk att ta den risk de borde. Det känns i magen när det går upp och ner. Valet av specifik fond är inte det viktigaste utan kategorin. Det har varit för komplicerat och varit svårt att orientera sig och har inte blivit riktigt bra. Man förväntade sig nog när systemet infördes att folk hade mer kunskaper än vad de har.

Ni har på senare tid dragit ner hävstången till 115 procent, varför?

– Vi har ett riskramverk där vi tittar på hur de globala börserna värderas och det är inte för att vi tror att kan pricka olika upp- och nedgångar, utan för att skydda spararen något i vissa lägen. Börserna är rätt högt värderade i dag och drivna av lätt penningpolitik.

Det finns ingen direkt konkurrent på fondtorget, förvånar det dig?

– Lite konstigt är det att det inte dykt upp och det beror knappast på att man tycker vår produkt är dålig. Många proffs i finansbranschen lägger sina pengar här.

Ni har i dag 4 procents private equity i portföljen. Vilka mer tillgångar skulle ni vilja få in?

– Vi har efterfrågat fastigheter och infrastruktur och det finns ett utredningsförslag som föreslår det. Det skulle i så fall sannolikt ske via fonder och ge en ännu bättre riskspridning även om avkastningen kan vara lite lägre. Om aktier kan ge 8 procent så ligger de på kanske omkring 6 procent.

Jan Lindroth

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom