Bill Gates miljardsatsning är stereotypen för en grön bubbla

FlagshipONE i Örnsköldsvik skulle bli Europas första och största fabrik för e-metanol till sjöfarten. Även om Liquid Wind meddelar att man kommer arbeta vidare med sina satsninger i Sundsvall och Umeå är det ännu ett dråpslag för den gröna omställningen.

För den som bevittnat och granskat ett flertal gröna bubblor genom åren framstår FlagshipONE som ett praktexempel på just en sådan, men de uppstår inte av en slump. Här är fem kännetecken:

1. Politiker och kändisar poserar
2. Stora mängder bidrag och kreditgarantier
3. Löften om gröna jobb och återindustrialisering
4. Bristande teknisk och ekonomisk realism
5. Undermålig granskning

Som vi ser med FlagshipONE har flera av dessa infriats och någon borde ha hissat varningsflagg tidigare.

1. Politiker och kändisar poserar

Spadar i marken och poserande politiker är en ständigt återkommande ingrediens i de gröna bubblorna. I fallet Liquid Wind har såväl Bill Gates som EU-kommissionens ordförande Ursula van der Leyen gått i god för projektet och poserat inför smattrande kameror.

När politiker med lite insikt i de tekniska utmaningarna uttalar sig tvärsäkert och översvallande positivt är det ofta klokt att dra öronen åt sig. van der Leyens och Bill Gates uttalanden i december 2023 är skolboksexempel på godhetsstatuerande och politiskt högmod.

Utöver detta har spadar satts i marken, lokalpolitiker och kommunala bolag har välsignat satsningen och på bolagets hemsida hänvisar man till sig själv som en “världsledande projektutvecklare av elektrobränsleanläggningar.” Världsledande är nu ett så slitet uttryck kring gröna haveriprojekt att det kanske borde betraktas som ironi.

2. Stora mängder bidrag och kreditgarantier

Offentlig finansiering som innebär att skattebetalarna tar riskerna medför tilltagande vårdslöshet och bristande realism. Ingen risk är för stor när någon annan betalar. I slutet av 2023 aviserade Bill Gates och Europeiska investeringsbanken att de skulle satsa 1,3 miljarder i projektet. EIB godkände projektet men har ännu inte betalat ut några medel. Satsningen har även fått 151 miljoner kronor från Naturvårdsverkets Klimatklivet.

3. Löften om gröna jobb och återindustrialisering

Från såväl politiker som gröna företagsledare hörs som regel också en fantastisk retorik om grön återindustrialisering och hur nya jobb kommer att skapas. Målet var här att starta produktionen redan år 2025 och sedan leverera 50 000 ton elektrobränsle om året.

4. Bristande teknisk och ekonomisk realism

Mitt i all enastående retorik och alla offentliga miljoner brukar det saknas teknisk och ekonomisk realism. Att fabrikerna än så länge bara funnits i powerpoint och att mängder av produktionstekniska och kommersiella frågetecken kvarstår verkar även här ha varit av underordnad betydelse. Enligt BloombergNEF har efterfrågan på grön vätgas visat sig begränsad och i dagsläget finns det bara köpare för 12% av de volymer som planerats. Liquid Wind har haft som mål att använda koldioxid och elektricitet från främst vind för att generera vätgas, som i sin tur ska användas för att tillverka fossilfri metanol. För en icke-insatt låter det omständigt, kostsamt och svårt att industrialisera.

5. Undermålig granskning

Diskrepansen mellan de vidlyftiga planerna och den faktiska ekonomiska och miljömässiga hållbarheten i en satsning brukar inte bli föremål för någon djupare granskning från media. Tvärtom, en konsensus-kultur har ofta infunnit sig. Även om många privatpersoner ställt sig frågande till satsningen kan jag inte hitta någon aktör i media som gjort en ordentlig genomlysning och problematisering av Liquid Wind.

Ännu en grön bubbla har spruckit

Kombinationer av dessa fem faktorer skapade en bubbla i etanolbilar och etanolproduktion under 00-talet. Misslyckade satsningar på etanolproduktion ur trä i Örnsköldsvik kostade kommunen miljardbelopp. Runtom i landet har även biogassatsningar och såväl kommunala som privata satsningar på vindkraft resulterat i förluster, nedskrivningar och konkurser.

På senare tid har flera stora vindkraftanläggningar såsom Markbygden Ett, Överturingen och Aldermyrberget försatts i rekonstruktion. Northvolt har stora problem med produktionen i Skellefteå samtidigt som bolaget blöder pengar. Tidigare i somras aviserade man dessutom att satsningen i Borlänge inte blir av.

Lär av Borlänge och Örnsköldsvik

Politiker i Skellefteå, Luleå och Boden kanske skulle göra studiebesök i Örnsköldsvik och Borlänge. Gröna invigningar har bytts mot gröna nedläggningar inom bara något år, vilket borde mana till viss eftertanke.

Läs också:

Bill Gates gröna miljardsatsning i Örnsköldsvik skrotas

Bloomberg: 12% av den gröna vätgasen i världen har köpare

När alla är världsledande samtidigt

Bada i guld – eller dränkas i skuld?