Danske Banks VD: ”Pendeln har svängt för långt mot försiktighet”

“Nu finns en ‘brinnande plattform’ för att skapa konkurrenskraft och tillväxt i Europa. Och det är bråttom.”

Det säger Danske Banks VD Carsten Egeriis till Afv om att Europas banker behöver bli större och marknaden mer enhetlig.

”Det finns ett större konsensus nu än vad jag upplevt under mina 25 år inom finans – att vi halkar efter USA och Kina”, säger han.

Egeriis upprop, som han gör på länk från sitt kontor i Köpenhamn, får stöd från branschkollegor. Förra veckan publicerade Riksbankens chef Erik Thedéen en artikel i Financial Times på samma tema, och i en nylig intervju med Afv, pratade Nordeas VD Frank Vang-Jensen om vikten av skala och gemensamma regleringar.

Skev spelplan

Huvudbudskapet är att finanssektorn spelar en nyckelroll för Europas tillväxt, men att spelplanen är skev i dagsläget. De kapital- och likviditetskrav som ställs på banker är alltför konservativa i Europa jämfört med övriga världen. Än tuffare är de i Norden.

”Ett säkert finansiellt system är viktigt, absolut. Men det måste finnas en balans. Ett alltför rigitt banksystem kan få konsekvenser som utebliven tillväxt”, säger Danske Banks VD, som tillbringat hela sin karriär inom riskhantering.

Han fortsätter med viss otålighet:

”Pendeln har svängt för långt. Vi har lagt lager på lager av nationella kapitalkrav. Stresstesterna är dessutom extremt krävande och ibland överdrivet konservativa.”

Snabbfotade anglosaxer

Många europeiska länder gör tillägg till de globalt överenskomna Basel III-regler som antogs 2017 och vars sista steg är under implementing. Det handlar om nationella särregler som i många fall borde skrotas, enligt Egeriis, och han exemplifierar med danska såväl som europeiska krav på buffertar inom fastighetslån.

Lägre krav skulle frigöra mer kapital som kan stötta tillväxt, istället för att låsas upp i bankernas reserver. Det har USA och Storbritannien hittat en bättre balans i, tycker Danske Banks VD.

”Bankverksamhet inte är en isolerad ö. Om investerare inte tycker att avkastningen på eget kapital är attraktiv för bankerna i ett land, så flyttar de kapitalet någon annanstans.”

Svepskäl eller ej

Faktum är dock att bankernas verksamhet fortfarande i hög grad är nationella. Svenska privatpersoner och företag överväger sällan att bli kunder i en kinesisk bank. Det understryker Afv:s bankanalytiker Daniel Zetterberg, som tycker man kan ifrågasätta om branschens pläderingar för lägre krav verkligen syftar till att stärka Europa.

“Överdriven reglering är knappast bra, och i viss mån är det bankernas kunder som får betala notan. Men att bankernas iver att luckra upp regelverken skulle handla om Europas konkurrenskraft låter mer som svepskäl. Snarare handlar det nog om att bättra på förutsättningarna att nå högre effektivitet och bättre lönsamhet på hemmaplan”, säger han.

Men Carsten Egeriis håller inte med utan vidhåller att konkurrenskraft och tillväxt står i fokus. Det finns en tydlig koppling mellan starka bolag och lönsamma banker. Det är ett ekosystem.

Han tror inte heller att nordiska banker skulle höja priserna för att hålla uppe avkastningen, om de höga kapitalkraven kvarstår.

”Det scenariot ser jag absolut inte. Om du tittar på företagsutlåning eller bolån över hela Norden så är bankmarknaden väldigt konkurrensutsatt.”

Men om kostnaderna ökar lika mycket för fyra, fem stora aktörer är det väl möjligt att man gemensamt för det vidare?

”Det finns många fler aktörer än så. Mindre banker, nischbanker och nya aktörer. Kunderna är dessutom mer rörliga än någonsin, och transparensen i priserna hög”, säger Egeriis.

Förutom kapitalkraven är skalbarhet viktig för konkurrensen. Banker med större balansräkningar har bättre förutsättningar att stödja affärer och emissioner kopplade till stora europeiska företag. Skala krävs också för teknologiinvesteringar och effektiv regelefterlevnad.

Även i detta ser Carsten Egeriis att Storbritannien och USA rör sig snabbare.

“Det är ett problem eftersom hastighet är viktig. Vi måste få mer fart kring kapitalunionen”, säger han.

Sverige halva Norden

Vilka planer har ni för den svenska marknaden?

“Det är en otroligt viktig marknad för oss. Ni står för ungefär hälften av finansmarknaden i Norden”, säger Egeriis.

Han berättar att när Danske Bank lanserade en ny strategi för ett par år sedan, satte man upp tre mål: Att vara den ledande storföretagsbanken i Norden, att vara en ledande bank för små och medelstora företag, och att vara en ledande retail- och privatbank i Danmark och Finland, samt en stark bank för kunder i de övriga segmenten.

I Sverige låg fokus på företagssidan och där har man investerat mycket, säger Egeriis.

“Det har lett till att vi tagit marknadsandelar både inom små- och medelstora företag, samt corporate & institutional banking. Vi får in fler nya kunder och vi gör mer affärer med befintliga kunder”, säger han.

På den viktiga bolånesidan har dock Danske Bank stått och stampat på dryga 3% av marknaden.

“Vi är inte där vi vill vara idag, men med de förändringar vi gör så är vår ambition att ta en starkare position och en större del av den svenska privatmarknaden”, säger Egeriis.

Vad gör ni bättre än svenska banker?

“De är till att börja med ganska olika sinsemellan. Men vi är starka på rådgivning och har bra ‘produktfabriker’ inom bland annat FX, cash management och riskhantering”, säger han.

Det understryks av bankens topplacering i Kantar Prosperas årliga undersökning, tycker Danske Banks chef.

Kanske värda mera

Med tanke på försiktigheten och hur solida nordiska banker är. Undervärderas ni av marknaden? 

“Om du hade frågat mig för ett par år sedan skulle jag utan tvekan ha sagt ja. Men sektorn har haft ett par bra år och börjar omvärderas”, säger han.

Han tror att marknaden har värderat upp bankerna eftersom kreditförlusterna varit färre än väntat, bankerna har blivit mer produktiva och räntorna har normaliserats.

Varför värderas banker inte som försäkringsbolag?

“Jag tror investerare oroat sig för bankernas volatilitet. Under lågkonjunkturer och andra kriser tenderar banker att förlora pengar på krediter och annat. Investerare gillar inte det”, säger Egeriis.

Ständiga nya regleringar och statlig inblandning är inte heller något investerarna uppskattar, tror han, och har gjort dem försiktiga.

“De frågar sig förstås om man kommer att få se ytterligare regleringskrav, kapitalkrav och bankskatter.”

Buskul på bank

Du har tillbringat hela din karriär inom bank. Varför är det så vanligt inom finanssektorn?

”Det är en väldigt intressant och rolig bransch! Man vill aldrig lämna!” säger Egeriis.

Så när man säger bank lifer är det inte ett straff..?

“Nej, det är inte ett straff. För mig är bank oerhört intressant eftersom ekonomi är navet i samhället, eller hur?”

Utöver rolighetsfaktorn krävs ett djup kunskap om riskhantering, regelefterlevnad och kreditreglering.

“Kom också ihåg att det finns så kallade fit and proper-regler. Man kan inte bli bank-VD utan att vara godkänd av myndigheterna”, säger Egeriis, som var på Barclays i över tio år, större delen av tiden som risk-chef.

Stark kapitalmarknad i Sverige

Carsten Egeriis återkommer till Sverige, som han ser positivt på.

“Vi kommer att investera mer. Det finns så många intressanta möjligheter och delar av den svenska ekonomin – inte minst kapitalmarknaden, men också innovation och en stark och stor marknad. Därför är jag mycket optimistisk kring Sverige”, säger han och lägger till:

“Om du blickar framåt och tänker på vad som händer i världen, så finns många fördelar med att göra fler saker tillsammans i Norden.”