Danske Bank: Estnisk skandal tynger

Den estniska penningtvättsskandelen i Danske Bank sväller och nu är siffran över mysko betalningar uppe i 200 miljarder euro. Frågan är nu hur stora de kommande böterna blir. Börsplus skissar på monsterböter på upp till 90 miljarder danska kronor. Det innebär en gigantisk nyemission men att banken ändå överlever. Aktien avspeglar detta någorlunda.
Danske Bank: Estnisk skandal tynger - ef64b85b-c684-4897-8fab-129eb33630fefitcroph450q80upscaletruew800s7abc95cd34d2d04f99020dd80cc987eb081dba75

Om Danske Bank

Danske Banks kärnmarknader är Danmark (1:a på marknaden), Finland (3:a), Norge (3:a) och Sverige (5:a). Totalt sysselsätter koncernen ca 20 000 anställda.

Erbjudandet inkluderar privattjänster (ca 2,7m privatkunder) såväl som företagstjänster (ca 210 000 företagskunder) och kapitalförvaltning (ca 1 650 mdkr under förvaltning).

Hälften av intäkterna är ränteintäkter. Det är mindre än för bolånetunga privatkundsbanker som Swedbank och SHB men mer än företagstunga banker som SEB. Danskes affärsmix påminner kanske mest om den i Nordea.

2016 var första gången sedan finanskrisen som Danske Bank återigen nådde en acceptabel vinstnivå. Kreditförluster i Irland och Nordirland som varvats med problem på hemmaplan med fallande fastighetspriser och stor utlåning till den knepiga jordbrukssektorn har länge plågat banken.

Inte ens i medvind är det särskilt många som gillar storbanker, vare sig som samhällsaktörer eller aktier.

I dåliga tider har banker inga vänner. Deras enda stöd är rädslan att en storbanks undergång får allvarliga konsekvenser för samhället runtomkring. Här är Danske Bank (164 dkr) snart.

Danske Banks utredning av misstänkt rysk penningtvätt i Estland har identifierat totalt cirka 15 000 kunder och 9,5 miljoner transaktioner perioden 2007–2015. Totalt transaktionsflöde för dessa 15 000 kunder uppgick till cirka 200 miljarder euro. Wow.

Hur stora blir böterna?

Det är så klart omöjligt att veta. Man kan bara gissa baserat på tidigare liknande fall. Problemet är att alla fall skiljer sig åt och det verkar inte finnas någon förutsägbarhet i hur stora böter särskilt amerikanska myndigheter gör anspråk på. Vi vet från relativ närtid att exempelvis Telia och Deutsche Bank åkte på miljardböter vars storlek verkade sättas i något slags förhandlingsliknande process.

Den enskilt bästa jämförelsen med Danske Bank är kanske Deutsche Bank som under 2017 åkte på böter på cirka 600 miljoner dollar för totalt 10 miljarder dollar i misstänkta ryska betalningar.

Om böterna för Danske blir i samma proportion så handlar det om mastiga 12 miljarder euro eller cirka 90 miljarder danska kronor. Det är vrålmycket och vi ser det som ett värstascenario. Men det är inte läge att bagatellisera skandalen. Det finns många försvårande omständigheter.

  • Penningtvättproblemen löpte under lång tid, från 2007 till 2015.
  • Via Wall Street Journal finns mejlkopior som visar att Danske varit väl medvetna om problemen sedan åtminstone 2013.
  • Bland Danskes affärspartners var det känt att det fanns problem i Estland. JP Morgan bröt relationen med Danske i Estland 2013 och 2015 bröt Deutsche Bank relationen. En hög chef på Deutsche Bank gjorde då bedömningen att de bara ville ha något att göra med en kund av tio från Danske Bank Estland.
  • 2013, när problemen var som störst så fanns motsvarande 30 miljarder dollar från icke-ester hos Danske Bank Estland. Det är ett gigantiskt belopp relativt storleken på banken och det är graverande att Danske Bank inte granskande detta ordentligt.
  • Danske Bank Estlands affärer med utlänningar sägs ha haft en avkastning på 402 procent på eget kapital. Klart misstänkt för att vara ”enklare” banktjänster som betalningar. Återigen, det ser inte bra ut för Danske Bank.

Som sagt det är omöjligt att veta hur detta spelar ut men här är ett scenario som vi på Börsplus ser som fullt tänkbart.

  1. Gigantiska bötesbelopp börjar diskuteras och i anslutning till det reses frågetecken kring Danske Banks finanser.
  2. Danske Bank slopar aktieutdelningen och aviserar en stor nyemission samtidigt som man gör en stor reservering. Beloppet måste vara stort nog för att tas på allvar. Ska vi gissa på 60 miljarder danska kronor i ett ”worst case”?
  3. Vill banken ha en kärnprimärkapitalrelation på cirka 15 procent så innebär det, enligt Börsplus överslagsberäkning, ett nyemissionsbehov på cirka 50 miljarder danska kronor.
  4. När vi räknar i överkant på böterna så blir det våldsamt mycket pengar. Men en så stor nyemission är något som ett av Danmarks viktigaste företag skulle klara av.
  5. Slutnotan kan alltså i värsta fall bli 90 miljarder danska kronor, som vi skissade på tidigare. Men det lär dröja ett par år till dess och då hinner Danske Bank göra vinster på i storleksordningen 35–40 miljarder danska kronor längs vägen.

Köper man in sig i Danske Banks aktie idag och gör en ”mental reservering” på netto cirka 60 miljarder danska kronor så köper man in sig till cirka 1,7 gånger substansvärdet (se tabell nedan). Det är inget fynd men är alltså efter hänsyn tagit till gigantiska böter i ett för banken pessimistiskt scenario.

Aktien ska nog falla lite till men aktien har redan fallit så mycket att det inte är uppenbart att nedsidan härifrån är enorm. Brasklappen är så klart den lilla detaljen att detta förutsätter flera saker som vi inte har en susning om. Har vi sett det värsta av skandalen eller finns det ännu ruttnare lik i de danska garderoberna? Räcker det med en smäll på 60 miljarder danska kronor för att blidka myndigheter i USA och Europa?

Den som lever får se.

Så värderas storbankerna

Bolag Avkastning 1 år % Börsvärde P/E 2019 P/TB 2018 Kärnprimärkapitalrelation 2018
Danske Bank -24,2 157 mdr (DKK) 7,3 1,0 (1,7 efter bot*) 16,6
Swedbank 3,0 236 mdr (SEK) 11,5 1,9 22,5
SEB -0,4 208 mdr (SEK) 11,2 1,5 19,1
Handelsbanken -2,8 210 mdr (SEK) 12,2 1,5 21,3
Nordea -1,1 384 mdr (SEK) 11,2 1,3 19,5
DNB 16,5 273 mdr (NOK) 11,0 1,3 16,3
Deutsche Bank -27,7 21,4 mdr (EUR) 11,8 0,4 13,6
Commerzbank -16,3 11,2 mdr (EUR) 10,9 0,5 13,3
BNP Paribas -17,1 64,9 mdr (EUR) 7,9 0,8 11,7
Credit Agricole -12,6 35,8 mdr (EUR) 8,9 1,1 11,5
Societe Generale -20,5 29,4 mdr (EUR) 7,5 0,7 11,4
Unicredit -21,2 30,6 mdr (EUR) 7,2 0,6 12,4
Credit Suisse -0,7 38,3 mdr (EUR) 8,7 1,0 12,9
Banco Santander -18,8 70,8 mdr (EUR) 8,3 1,1 11,5
Barclays -7,2 29,0 mdr (GBP) 7,5 0,7 12,9
HSBC -4,2 127,8 mdr (GBP) 11,3 1,2 14,3
Genomsnitt -9,7 9,7 1,0 15,1
Källa: Factset
* Börsplus “worst case” bedömning om reservation på 60 miljarder danska kronor
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.
Annons från Carnegie Fonder