Skistar: Så räknar du hem den vita sporten

Skidortsoperatören Skistar (192 kr) rasar på börsen efter en svag kvartalsrapport med fallande vinst. Aktien handlas nära p/e 20. SvD Börsplus förklarar hur det trots allt kan anses billigt.
Skistar: Så räknar du hem den vita sporten - b408b1fb-43c3-46e9-b565-13c2de64c06afitcroph450q80upscaletruew800seb4567c774c1f0e5b6ca818d3c117816b76891cb

Tabellen nedan visar vårt huvudscenario för Skistar framöver. Bakom den ganska positiva tillväxtsiffran 6 procent ligger en mix av ”chans till förvärv”, god konjunktur, svag krona och underliggande strukturell tillväxt.

Skistar
Börskurs: 192,00
Antal aktier (miljoner): 39,2
Börsvärde: 7 526 Mkr
Nettoskuld: 1 300 Mkr
VD Mats Årjes
Styrelseordförande Pär Nuder
SvD Börsplus huvudscenario
2018E 2019E 2020E
Omsättning 2 440 2 586 2 742
– Tillväxt 6% 6% 6%
Rörelseresultat 573 569 603
– Rörelsemarginal 23,5% 22,0% 22,0%
Resultat efter skatt 387 398 425
Vinst per aktie 9,87 10,16 10,83
Utdelning per aktie 6,00 6,50 7,00
Direktavkastning 3,1% 3,4% 3,6%
Operativt kapital/omsättning 105% 105% 105%
Nettoskuld/EBIT 1,6 1,6 1,5
P/E 19,4 18,9 17,7
EV/EBIT 14,7 14,8 14,0
EV/Sales 3,5 3,3 3,1

Skulle konjunkturen hacka eller en vinter bli usel så kommer tillväxten bli negativ på kort sikt. Då kommer även lönsamheten backa. Hur det blir för aktien i ett sådant mer pessimistiskt scenario syns i grafiken i botten av analysen.

Den långsiktiga bilden är dock ljus. Skistar har en unik position och bör över tid kunna öka omsättningen via följande vägar:

  1. Prishöjningar. Åtminstone i takt med inflationen eller snarare mer om vi ser till historiken.
  2. Fler vintersportande svenskar. Befolkningen växer och fler vill åka skidor oftare.
  3. Fler turister. Ryssland, England och Norden är naturliga upptagningsområden men även kineser och japaner kan lockas av Sveriges vidunderliga ödemarker (till skillnad från de visserligen storslagna men rätt tätbefolkade Alperna)
  4. Högre beläggning tack vare smartare verktyg och koncept samt fintrimning av liftsystem och logistik.
  5. Ökad kapacitet på befintliga skidorter. Här kan det handla om att öppna nya skidbackar och liftar som ökar kapaciteten och/eller kvaliteten i ett liftsystem. Eller stödja framväxten av fler turistbäddar eller nya koncept som stärker orten.
  6. Förvärv av nya skidorter. Dessa kommer stötvis och Skistar har varit föredömligt selektiva. (Eller dåliga på att komma till avslut, men vi lutar åt den positiva tolkningen.)

Summa summarum är det inte svårt att tänka sig att Skistar på lång sikt kan växa norr om 5 procent per år. Alltså ganska bra för att vara en rätt stabil verksamhet.

Räcker det för att räkna hem en värdering på p/e 20?

Det kan man ifrågasätta men ett alternativt synsätt är att se Skistar som ett fastighetsbolag med en vidhängande tjänsteverksamhet.

Skidsystemen är ju fastigheter och bolagets stora beslut handlar om investeringar i nya eller befintliga fastigheter eller utrustning (liftar, pistmaskiner etc) kopplad till dessa.

Tittar vi på Skistar som ett fastighetsbolag så motsvarar rörelseresultatet cirka 550 Mkr en ”direktavkastning” på cirka 14 procent på tillgångarna på totalt 3,8 miljarder kronor. Jämför man överskottet med bolagsvärdet på börsen (9 miljarder kronor) så blir ”yielden” cirka 6 procent.

Skulle det vara ett fastighetsbolag med ett unikt bestånd med goda möjligheter till både hyreshöjningar och lönsam projektutveckling så skulle det anses billigt.

En jämförelse kan vara Stockholmsfokuserade bolag som Fabege och Hufvudstaden. De handlas till yield-nivåer som är en bra bit under 5 procent. Jämfört med dem så har Skistars ”fastigheter” en delvis annan profil men det saknas inte likheter.

  • Dyrt på p/e-tal
  • BNP i Stockholm är en bra ”proxy” för efterfrågan
  • God förmåga att ”höja hyrorna”
  • Chans till lönsamma tilläggsinvesteringar
  • Konjunkturberoende

Med detta perspektiv kan man se en köpvärd aktie i Skistar på dagens nivåer. Börsplus stannar dock inte riktigt där när vi balanserar vi upp ”fastighetscaset” med risker och nedsida samt ett mer traditionellt p/e-synsätt.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.