Välkommen till Pizzeria Robotico

Standardsättet att förlöjliga alla som oroar sig för att ”robotarna kommer ta våra jobb” är peka ut dem som så ludditer.

Ludditer var bakåtsträvare som för 200 år sedan slog sönder vävstolar för att på så sätt försöka stoppa industrialiseringen av textilindustrin. Precis som de flesta socialister så missade ludditerna att industrialisering och specialisering inte leder till armod utan till en tillväxt som gjort samhället hundrafalt rikare än på den gamla onda tiden.

Det är fortfarande sant men det säger ingenting om fördelningen av välståndet. Den nya ”robotrevolutionen” kan leda till oerhörda problem inom och mellan länder eftersom det nuvarande systemet blir extremt oförlåtande för de som inte klarar ett konkurrenstryck som ökar exponentiellt istället för linjärt.

Som vanligt nu för tiden är det Kina som går i bräschen. En intressant (låst) artikel i Financial Times går igenom förutsättningarna.

• Kina sedan många år tillbaka investerat mer i industrirobotar än något annat land.
• Nästa kvartal går Kina om Japan och blir det land med flest industrirobotar i världen.
• Robotarna blir hela tiden billigare och bättre. Konsultjätten BCG säger att kostnaden för en industrirobot kommer falla 20 procent det närmaste decenniet samtidigt som produktiviteten kommer förbättras med 5 procent varje år.
• Återbetalningstiden för en robotinvestering faller snabbt (se bild). Citibank beräknar att den typiska återbetalningstiden 2010 låg på 5,3 år. I år ligger återbetalningstiden på 1,5 år. Trenden väntas fortsätta.

Det här är väldigt dåliga nyheter för alla som konkurrerar med industrirobotar, antingen icke-automatiserade företag eller löntagare i arbeten som kan robotiseras.

För att hålla robotkonkurrenten stången måste dessa alltså sänka sina priser/löner med 20 procent samtidigt som man måste bli 5 procent effektivare varje år.

Dani Rodrik har myntat begreppet prematur eller för tidig avindustrialisering. Med detta menar han att universalreceptet för fattiga länder som vill utvecklas inte längre funkar.

Det finns väl inga exempel på samhällen som på fredlig väg skapat brett välstånd de senaste 5 000 åren som inte följt ungefär nedanstående recept?

1. Ha stabila institutioner, äganderätt, rättsväsende och utbildning på plats som ger en jordmån för nyttig företagsamhet. (Den svåraste biten. Här har ungefär 99 procent av alla samhällen genom världshistorien misslyckats.)

2. Bygg upp tillverkningsindustrier som textil, enklare hushållsprylar och andra branscher som har ett stort manuellt inslag men ändå behöver stabilitet för att bli extra produktiva.

3. Stora massor av befolkningen kan gå från självhushållning till lönearbete tack vare dessa tillverkningsindustrier. Produktiviteten blir väsentligt högre och stigande disponibla inkomster blir grogrund för en bredare medelklass.

4. Gå vidare mot mer avancerade sektorer som mer krävande tillverkning eller tjänster samtidigt som man aktivt ser till att större delar av ekonomin går från småskalighet till högre specialisering och effektivitet. Och så vidare.

Det nya med robotrevolutionen är att möjligheten att ens komma till andra trappsteget (enklare tillverkning) stryps i sin linda om robotar tar över.

Indonesien är ett bra exempel. Landet är fattigare och har klart lägre löner än exempelvis Kina.

Trots det har Indonesiens tillverkningsindustri redan toppat och krymper efter 2012 som andel av BNP. Detta går på tvärs mot universalreceptet för välstånd. Rodriks slutsats är att dörren är stängd för länder som vill upprepa den snabba tillväxtresa som bland andra Kina och Sydkorea har gjort.

En liknande slutsats kan man dra om människor i den rika världen som allt oftare kommer behöva konkurrera med robotar om jobben. Lagerarbetare, pizzabagare och alla slags chaufförer borde fundera på sitt yrkesval.

Det kan få tjäna som en liten krystad övergång till Engelska Skolan som är mitt uppe i sin börsnotering. Vi kommer med en komplett analys på måndag men slutsatsen är redan klar. Teckna aktien.

Avslutningsvis en kort sammanfattning av veckans analysskörd:

NANOLOGICA

Nanologica är ett förhoppningsbolag som utvecklar nanotekniska produkter för life science-industrin. Kassan har nu sinat och den nyemission som pågår kom inte som någon överraskning. Ägarbilden är dock hyfsat bra och vd Andreas Bhagwani som äger 10 procent av bolaget tecknar sin andel i emissionen. Men det som sänker intrycket är att bolagets forskningssatsningar inom Drug delivery har visat sig gå trögt och steget mot att nu sälja kolonner inom kromatografi känns lite påtvingat. Det gör att vi stannar vid ett neutralt råd.

CATENA

Catena är ett välskött fastighetsbolag som äger lager- och logistikfastigheter belägna utmed viktiga transportleder eller i anslutning till större städer. Aktien känns inte farligt dyr och vi tror att bolaget är något mindre räntekänsligt än många andra fastighetsbolag. Dessutom kan Catena vara en lite oväntad vinnare på ökad e-handel, som ställer högre krav på ökad lagerhållning och effektiv distribution.

CHERRY

Spelbolaget Cherry har förvärvat operatören Come On och Cherrys casinoleverantör i form av dotterbolaget Yggdrasil har fått ett internationellt genombrott. Det gör att dagens Cherry skiljer sig markant mot för något år sedan. Trots en hård men realistisk bedömning av Come Ons framtida lönsamhet ser vi fortsatt uppsida i aktien när vi värderar de olika komponenterna i Cherry.

COGNOSEC

IT-säkerhetsbolaget Cognosec har i veckan noterats på First North. En stor del av intäkterna kommer från återförsäljning av mjuk- och hårdvara från leverantörer som Intel, och bolaget har i anslutning till det vissa konsult- och driftsintäkter. Men verksamheten bedrivs i Sydafrika, Förenade Arabemiraten och Kenya, och det är något oklart varför bolaget ska noteras i Sverige. Värderingen är dessutom skyhög och vi lutar åt att man ska hålla sig borta från den här aktien.

NILÖRNGRUPPEN

Nilörngruppen är en tillverkare av bland annat etiketter, loggor och tvättrådslappar till klädbranschen. Bolagets kunder är ofta klädbolag med huvudkontor i Europa som förlagt sin tillverkning på underleverantörer i Asien. Nilörn tillverkar och levererar etiketterna lokalt bland sina kunders underleverantörer och historiken talar för att man varit skickliga på detta. Trots att aktien gått stark tror vi det finns mer att ge.

INDEX PHARMACEUTICALS

Börsnoteringar är ofta svårt och life science-bolag är ännu svårare. Svårast av allt är förhoppningsbolag. Kokar vi ihop allt detta så ser vi ändå intressanta inslag i börsnoteringsaktuella Index Pharma. Med sedvanliga brasklappar om hög risk.

Lyssna på #Sparpodden

Varje vecka är jag med i Sparpodden som ges ut av vår kommersiella partner Nordnet. Medskyldiga till Sparpodden är Nordnets Jocke Bornold och Eva Trouin och ett stående inslag är att vi försöker besvara alla bra lyssnarfrågor.

Vill du fråga något?
Mejla mig då på borsplus@svd.se