Veoneer: Säker tillväxt till lägre pris

Bilsäkerhetsbolaget Veoneer har nära nog kraschat på börsen. Lyfter man blicken från det lite dystra nuläget finns mycket av potentialen ändå kvar - men nu till en mer beskedlig värdering.
Veoneer: Säker tillväxt till lägre pris - 9b15a1e5-5d6c-4ee4-bad2-5c1f9dc90da8fitcroph450q80upscaletruew800s670ca0f5d24a6ed104301cdee92e9f67258b8110

Veoneer (230 kr) utvecklar och tillverkar produkter för aktiv bilsäkerhet. Det rör sig till exempel om kameror, radarenheter och mjukvaror som behövs för att skapa funktioner som parkeringsassistans, automatisk bromsning och annat som numera börjar bli standard i moderna bilar.

Bolaget är ett av världens största inom området, har 8 600 anställda och intäkter kring 20 miljarder kronor. Verksamheten ingick tidigare i Autoliv men knoppades av som eget börsbolag i juli förra året.

Veoneer
Börskurs: 230,00 kr
Antal aktier (miljoner): 87,1
Börsvärde: 20 033 Mkr
Nettokassa: 7 263 Mkr
VD Jan Carlson
Styrelseordförande Jan Carlson
SvD Börsplus huvudscenario
2018 2019E 2020E 2021E
Omsättning 19 495 19 885 22 868 26 298
– Tillväxt -4,1% 2,0% 15,0% 15,0%
Rörelseresultat -1 724 -2 187 -1 143 0
– Rörelsemarginal -8,8% -11,0% -5,0% 0,0%
Resultat efter skatt -2 415 -2 179 -1 132 0
Vinst per aktie -27,76 -25,00 -13,00 0,00
Utdelning per aktie 0,00 0,00 0,00 0,00
Operativt kapital/omsättning 27% 30% 30% 30%
Nettokassa 7 263 4 400 2 400 1 400
EV/Sales 0,66 0,64 0,56 0,49

Avknoppningen gjordes för att skapa ett bolag med fullt fokus på tillväxtområdet aktiv säkerhet medan huvudkonkurrenter som Continental och Bosch snarast är konglomerat. Ägarna, med aktivistfonden Cevian i spetsen, driver bolaget hårt för att ta en ledande position. Resultatet prioriteras inte. Att skapa en systemleverantör i teknisk framkant, både inom hård- och mjukvara är det som gäller.

Vad är aktiv säkerhet?

Inom fordonsindustrin skiljer man ofta mellan aktiva och passiva säkerhetssystem. Gränserna är inte alltid tydliga men generellt sett är passiva system sådana som reducerar skadan när en olycka redan inträffat medan aktiva säkerhetssystem förhindrar att en olycka uppstår.

På den passiva sidan är airbags och säkerhetsbälten två stora produktgrupper. Det är inom dessa områden som Autoliv är världsledande tillverkare med 37 procent av marknaden.

Inom aktiv säkerhet är radar- och kameraprodukter de två viktigaste komponenterna men området inkluderar även mjukvaror, IR-teknik och annat. Veoneer är en av världens största tillverkare av sådana produkter med 12 procent av världsmarknaden.

Exempel på tillämpningar som biltillverkarna idag erbjuder med hjälp av aktiva säkerhetssystem är:

  • Automatisk inbromsning
  • Fart- och avståndshållare
  • Kö-assistens med automatisk start och stopp
  • Kollisionsvarning
  • Varning för bil i ”döda vinkeln”
  • Varning för att bilen rör sig utanför sitt körfält
  • Parkeringsassistens
  • Varning för djur och annat vid mörkerkörning

Branschen tror att den här typen av funktioner blir allt vanligare i bilar framöver, vilket bidrar till att marknaden växer. Veoneer spår till exempel att andelen nyproducerade bilar med minst en kamera ökar från 17 till över 50 procent från 2017 till 2025. Under samma period spås värdet av aktiva säkerhetsprodukter per nyproducerad bil stiga från 50 till 225-275 dollar. Detta avser snittsiffran för hela världens bilproduktion.

För att göra bilar självkörande (så kallad nivå 4 eller 5 på branschens 5-gradiga skala över autonomitet) krävs stora mängder aktiva säkerhetsprodukter som radar, kameror men även mjukvarubaserade beslutssystem med mera.

Veoneers erbjudande för systemlösningar på Level 3-nivå och uppåt inkluderar mjukvaror från Zenuity – ett bolag man samäger med Volvo. Värdet av aktiva säkerhetsprodukter i en självkörande bil uppskattas till 4 000-10 000 dollar.

Den här prioriteringen medför kraftiga förluster här och nu. Utvecklingskostnaderna är till och med högre än den bruttovinst som Veoneer hade på sina produkter förra året (4,3 mot 4,0 miljarder kr). Totalt låg rörelseförlusten på 1,8 miljarder kronor. Bolagets prognos är att rörelsemarginalen ska nå över nollan först 2021 eller 2022.

Det finns tecken på att strategin fungerar. Veoneer har ett relativt komplett erbjudande både i form av egenutvecklade produkter (som kamera och vanlig radar) samt genom partnerskap (lidar, förarövervakning). Marknadsandelen var cirka 12 procent 2018 men bolaget tog runt 25 procent av orderingången på aktiv säkerhetsutrustning, enligt egen uppgift.

Detta sker efter flera år av mycket hög orderingång efter ett omtag på produktportföljen 2013-15. Det är dock ordrar som börjar levereras först 2-4 år efter att de tilldelats, typiskt sett. Först i slutet av detta år ska orderingången börja slå igenom i form av intäktstillväxt.

Inriktningen på aktiv säkerhet har inte hjälpt Veoneer på börsen där fordonsrelaterade aktier värderats ned kraftigt senaste året. Aktien ligger nästan 60 procent under toppkursen 517 kronor från i somras, vilket är ett ras i klass med de värst drabbade i sektorn. Veoneer påverkas som alla andra underleverantörer av att bilproduktionen inte blir så hög som branschen trott 2019 och 2020. Färre tillverkade bilar betyder färre sålda kameror, elektronikenheter med mera.

Men förutom detta finns ett par andra faktorer som ligger aktien i fatet.

En är att frågan om en nyemission hamnat på bordet när de kortsiktiga utsikterna mörknat. Visserligen finns 8 miljarder kronor i kassan per årsskiftet. Men kassaflödet efter investeringar var minus 3,3 miljarder förra året så den siffran minskar snabbt. En nyemission skulle troligen inte tas emot positivt på aktiemarknaden.

Får vi tro analytikerna är stalltipset att Veoneer inte bränner hela kassan utan ”endast” hälften, 3,7 miljarder, innan kassaflödet väntas bli positivt 2022. Men marginalerna för förvärv, en ytterligare försämrad marknad eller riktigt hög, kapitalbindande, orderingång är nu inte så stora.

En annan orsak till kursraset är att det blivit tydligt att massmarknaden för den allra mest avancerade produkt Veoneer vill försörja, den självkörande bilen, ligger längre bort än väntat. Teknikinnehållet i självkörande bilar är mycket högre än för vanliga bilar. Antalet sensorer är till exempel över 25 i en autonom bil jämfört med 2-10 i dagens moderna fordon. I dollar räknat är den aktiva säkerhetsaffären värd 4000-10 000 dollar i ett självkörande fordon mot 500-700 dollar i de moderna bilar som rullar på gatorna idag.

Man kan argumentera för att den här förseningen faktiskt gynnar Veoneer. Produktportföljen vad gäller nuvarande säkerhetsnivåer utgörs till större del av egenutvecklade produkter medan de mest avancerade systemen till större del består av produkter från partners som Velodyne (lidar) eller Zeunity (mjukvaror). Det är naturligt att tänka att marginaler och konkurrensfördelar är större på egenutvecklad teknik.

Vi är ändå tveksamma till detta. Veoneer har laddat rätt hårt för att utveckla mer avancerade system. Förra året anställdes 1100 ingenjörer. Nu måste bolaget ställa om mycket av dessa resurser till projekt inom kundanpassning eller dra ned på personal. Det kostar tid och pengar. Nedskrivningar på investeringar kan bli nödvändiga. Därtill försvinner lite av ”hype-faktorn” kring bolaget bolaget, och aktien, om visionerna kring självkörande bilar tonas ned.

Hur ska man nu se på aktien?

Vid avknoppningen noterade vi att Veoneer drivs närmast som en start-up och att stabila vinster ligger lång fram i tiden. De närmsta åren bör intäkterna växa kraftigt på basis av orderingången men en mogen lönsamhet ligger många år bort, på grund av de stora utvecklingskostnaderna. Veoneer har guidat för att långsiktigt ha marginaler i nivå med passiva säkerhetsprodukter, vilket vi tolkar som 9-13 procent.

Ser man till hur intäkterna värderas så ligger Veonner i linje med underleverantörer som bör ha väsentligt sämre tillväxtutsikter på grund av sin produktmix.

Namnen i tabellen nedan avser förutom Autoliv bolag som har närvaro inom aktiv säkerhet men vanligen endast en mindre del av den totala omsättningen. Snittet ligger på EV/S 0,8 mot 0,6 för Veoneer för tillfället. Drar vi bort 5 miljarder i befarade förluster från Veoneers nettokassa, så ligger EV/Sales på 0,8 – alltså i linje med de andra bolagen. En tolkning av det är att man får den tillväxt bolaget genererar efter 2020 gratis.

Bolag Avkastning 1 år % EV / Sales 2019E Ebit-marginal 2019E % Årlig tillväxt i omsättning 2018-2020 % P/E 2020E EV / Ebit 2020E
Veoneer 0,64 -11,0 6,6 neg neg
Autoliv -25,0 0,94 10,5 4,8 9,5 7,9
Continental -34,1 0,66 8,8 3,9 9,4 6,9
DENSO -23,6 0,63 7,3 3,6 10,0 7,9
Aptiv -8,3 1,70 11,8 5,0 13,4 13,0
Valeo -49,0 0,49 5,9 4,6 8,3 7,3
Genomsnitt -28,0 0,8 5,6 4,7 10,1 8,6
Källa: SvD Börsplus / Factset
Definition Aktiens avkastning 12 månader, inklusive utdelning EV = Börsvärde + Nettoskuld. Sales = förväntad omsättning 2019E Förväntad rörelsemarginal 2019E Förväntad årlig tillväxt g 20-8-20 Börskurs delat på förväntad vinst per aktie för 2020E EV = Börsvärde + Nettoskuld. EBIT = förväntat rörelseresultat 2020E

På grund av de stora förlusterna och den snabbt föränderliga marknaden bör Veoneer ses som en högriskaktie. I den kategorin är det inget dumt val. Använder vi samma multipel som i förra analysen (EV/S 1,5) finns dubblingspotential. Nu är hela branschen nedvärderad men även med en multipel på 1 gånger intäkterna finns okej uppsida.

Största ägare
Cevian Capital 9,61%
Alecta Pensionsförsäkring 9,41%
AMF Försäkring & Fonder 7,05%
Första AP-fonden 5,62%
Swedbank Robur Fonder 5,53%
Didner & Gerge Fonder 4,54%
Nordea Fonder 3,41%
Fjärde AP-fonden 3,11%
Fidelity Investments (FMR) 2,86%
Lannebo Fonder 2,66%
Källa: Holdings

En skiss av resultatet till 2021

Några kommentarer till tabellen nedan:

  • Orderingången visar uppskattad årsförsäljning från nya affärskontrakt. Den nuvarande nivån ligger 3-4x över 2013-15 års nivå och spås omsättas till intäktstillväxt mot slutet av 2019 och framåt.
  • Den obefintliga tillväxten 2017-19 speglar mycket låg orderingång 2013-15. Det hänger i sin tur ihop med att Veoneer fasade ut Mobileeye som kameraleverantörer utan att ha en egen produkt under dessa år. Idag ser man sina egenutvecklade kameror som en viktig konkurrensfördel.
  • Förutom aktiv säkerhetsutrustning tillverkar Veonner bromssystem (växande affär) och elektronikenheter (mogen affär som minskar genom migration till ADAS EDC).
  • Bruttomarginalen är relativt låg. På lång sikt kan ökat mjukvaruinnehåll i leveranserna lyfta den något men troligen först 2025 och därefter.
  • Vi räknar med att RND toppar i år och sedan klingar av något. Dessutom att administration, försäljning och liknande kostnader inte ökar i takt med intäkterna. Detta driver rörelsemarginalen.
  • Veonners prognos är att nå 3 miljarder i intäkter 2020 och 0-5 procent rörelsemarginal 2021-2022. Ledningen har dock flaggat för att denna är osäker och kan komma att justeras.
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel finns på www.svd.se. I juli 2019 migrerades denna och ett tusental andra artiklar över från SvD till analystjänsten Börsplus och därefter (april 2020) till Affärsvärlden. I vissa fall har delar av dessa artiklar dessvärre inte följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla tabeller, bilder, formatering eller rutor med tilläggsinfo. Om du vill vara säker på att läsa en artikel med helt fullständig information bör du alltså söka rätt på ursprungsversionen på www.svd.se. Ett enkelt sätt att hitta dit är att via en sökmotor som Google söka på ”SvD Börsplus + [Bolag] och/eller [Rubrik]”.
Annons från Curasight