10 steg mot en ny marknad

I november 2007 ska EU-direktivet träda i kraft som harmoniserar och avreglerar finansmarknaderna i Europa. Djupa strukturella förändringar väntas helt omvandla landskapet. Den nya gemensamma marknaden för investeringstjänster öppnar för konkurrens och innovation, som sätter press på gamla skyddade monopol.

Stora hot finns för trögfotade företag som stoppar huvudet i sanden. Stora möjligheter finns för kvicka och förutseende.

Mifid (Markets in Financial Instruments Directive) berör marknader för aktier, råvaror, derivat och i mindre utsträckning räntepapper. Direktivet innebär att finansföretags ”EU-pass” utökas så att de kan agera över hela EU under tillsyn från hemlandet. Direktivet innebär också att en stor mängd platser för handel blir tillåtna. Börsmonopol försvinner. Banker kan handla mellan varandra och inom huset, alltså internhandel, när köp- och säljorder matchas mot eget lager utan att gå via en reglerad börs.

För det tredje innebär Mifid ökade krav på transparens så att kunderna hittar bästa priset. Strikta regler införs för ”best execution”, klassificering av kunder och rapportering. Värdepappersinstitut måste hantera intressekonflikter och sätta kundens bästa främst.

Störst uppmärksamhet har hittills riktats mot de enorma kortsiktiga kostnaderna för att anpassa verksamheten till den stora regelmassan. Det gäller att bygga om it-system och öka dokumentation av processer och kontrollrutiner. Kraven på rapporteringen internt höjs, liksom till myndigheter och kunder. Direktivet påverkar organisationen, den dagliga verksamheten och företagsstrategier hos värdepappersinstitut, börser, fondförvaltare, mäklare samt företag som säljer börsinformation och affärslösningar.

Men hur förändras vår värld? Forskarna Jean-Pierre Casey och Karel Lannoo på European Capital Markets Institute har levererat tio spådomar:

1 Konsolidering av mäklarfirmor. Högre kostnader och mer komplex verksamhet leder till utslagning av firmor. Stora aktörer får skalfördelar. Mindre nischaktörer med närhet till sina kunder klarar sig bra. Mäklare används allt mindre som mellanhänder.

2 Ökad konkurrens för börserna. Börserna blir kvar som största handelsplatser och prisbildare. Börserna konkurrerar mer med varandra. Banker kan fungera som börser genom internhandel eller kan starta egna marknadsplatser. Värst drabbas börserna i Frankrike, Italien, Spanien och delvis Nederländerna som nu har monopol. Europeiska börsfederationen FESE varnar för att Mifid hotar mindre börsers överlevnad.

Men investmentbanken JP Morgan tror också att den integrerade bankmodellen är i fara. Huvudkontoren kan gå miste om privatkundernas handel från kontoren, som i stället outsourcas till billigare leverantörer.

Börserna får konkurrens om rapportering av handeln. Både Europeiska centralbankens nya betalningssystem Target 2 och EU:s nya uppförandekod för clearing och avveckling ökar också konkurrensen. Men även börserna kan utveckla nya affärsområden. De kan ta tillbaka en del intäkter genom att sälja it- och konsulttjänster till banker som de behöver för sin handel.

3 OTC-marknader blir mer reglerade. OTC-marknaderna blir delvis ”börsifierade”. Kraven på transparens ökar regleringen, konkurrensen och övervakningen. Börserna kan då göra inbrytningar på dessa marknader.

4 Ökad algoritmisk handel. Behovet ökar av att snabbt kunna söka efter prisuppgifter på olika marknader före ordern. Efter ordern behövs kvalitetskontroll av utförandet. Detta stimulerar efterfrågan på affärslösningar som algoritmisk handel (alltså när en server fattar egna köp- och säljbeslut med hjälp av programmerade handelsstrategier).

Ett ökat antal marknadsplatser leder till att handlare alltmer litar på system för smarta vägval för ordern. Därför kommer 90 procent av Europas handlare att förlora jobbet till 2015, spår IBM (förvisso part i målet).

5 Större handelsvolymer. Volymerna stiger när konkurrens och transparens ökar samtidigt som transaktionskostnaderna sjunker. Bättre transparens leder till paketering av handeln i stora block till en stadig orderström.

6 Sammankopplingsbarhet. När handeln decentraliseras till olika marknadsplatser blir det viktigt att kunna koppla ihop olika platser och led i hanteringen. Standardiseringen accelererar för att underlätta så kallad straight-through-processing.

7 Stor marknad för data. I länder med börsmonopol har börserna också haft monopol på inkomsterna från börsinformation. Med fler marknadsplatser ökar behovet av att samla in data. Mifids krav på bästa exekvering av ordern kräver pålitlig analys både före och efter transaktionen. Internhandlande banker behöver inte längre leverera handelsinformation till börserna gratis.

Värdet av marknaden för data i EU beräknas till 2,3 miljarder euro per år. Brittiska storbanker samarbetar för att få sin del. Nästan en tredjedel av Londonbörsens inkomster kommer från börsinformation. OMX ligger på drygt 10 procent.

8 Köpsidan måste hantera all data. Köpsidan, fonder och andra förvaltare, måste hantera den stora informationsmassan effektivt för att se till att kunderna får högsta kvalitet för priset.

9 Fara för ”goldplating”. Risken finns att nationella myndigheter hänger på extra lagstiftning – så kallad goldplating – som egentligen inte behövs. Faror lurar i kontraktsrätt och konsumentskydd, som förblir nationell lagstiftning.

10 Sökande efter mindre reglering. Den stora regelmassan kommer att få aktörer att leta efter mindre reglerade sparformer och marknader. Men Mifid är så allomfattande att regleringen kommer att spilla över till angränsande sektorer, som förvaltning av värdepappersfonder.

BENGT LJUNG

redaktion@affarsvarlden.se