Ah-iii-iii-iii-iiih!

Det kittlar i magen. Med skräck i blicken kikar vi framåt. Hur djup blir resan ned? Och hur långdragen? Huvudscenariot tidigare hos internationella institutioner var att Europa skulle nå botten under mitten av 2008 och sedan sakta återhämtar sig. Så blir det inte. Nedgången blir längre och djupare. Risken är stor att euroområdet just nu befinner sig i en recession. Det kan visa sig när BNP-siffrorna så småningom räknas samman.

Recessionen blir i så fall euroområdets första sedan födelsen 1999. Skräckscenariot är en nedåtgående spiral och att återhämtningen inte får fäste och försenas. Få ekonomer spår dock något avgrundsdjupt fall.

I förra veckan rapporterade EU:s statistikmyndighet Eurostat att euroområdets BNP krympte med 0,2 procent under andra kvartalet. Visserligen var det helt i linje med analytikernas förväntningar, men bekräftelsen skrämde ändå. Särskilt Frankrikes siffra var en besvikelse. Recession definieras som två kvartal i rad med negativ tillväxt, och det är fullt möjligt att euroområdets BNP minskar även tredje kvartalet – i så fall alltså recession.

Regeringar och centralbanker försöker hålla modet uppe. ECB-chefen Jean-Claude Trichet uppmanar oss att se första och andra kvartalen tillsammans. Under januari-mars steg tillväxten i euroområdet oväntat mycket, 0,7 procent. Det berodde till stor del på Tyskland, där varmt väder gynnande byggandet. (Lyder man Trichet blir kvartalssnittet för tillväxten under första halvåret hyggliga 0,25 procent.)

Förutom rekylen från första kvartalet drabbas Europas ekonomi av en rad ogynnsamma faktorer. Rekordhöga priser på mat, olja och andra råvaror har pressat ned företagens investeringar och hushållen har inga pengar att spendera på andra områden. Exporten har drabbats både av den starkare euron och av USA:s svaga ekonomi. Dessutom har höga räntor drivit upp lånekostnaderna. Däremot har den verkliga ekonomin inte skadats i någon större utsträckning av USA:s bolånekris.

I Storbritannien blir det “en smärtsam anpassning” till kreditkrisen och till högre mat- och energipriser, sade Bank of England-chefen Mervyn King i förra veckan Tillväxten väntas rasa ned till noll under första och andra kvartalet nästa år (i årstakt), enligt centralbankens inflationsrapport, som räknar med negativa kvartalssiffror under en eller två tremånadersperioder.

Den rekordhöga inflationen gör att varken ECB eller Bank of England väntas kunna hjälpa till med räntesänkningar förrän nästa år. Råvarupriserna har visserligen börjat sjunka något och ger visst hopp för framtiden. Men den stora faran, enligt centralbankerna, är att löntagare och företagare förväntar sig att inflationen ska ligga kvar på de högre nivåerna (4 procent i euroområdet i juli). Om de försöker kompensera sig med högre löner och priser kan inflationen bita sig fast på den höga nivån.

Små ljus i mörkret för Europa under sommaren är att dollarn nu stiger och att råoljepriset sjunker. Energinotan blir billigare och europeiska varor blir attraktivare för länder med dollarknutna valutor. Världsekonomin saktar in, men väntas ge viss draghjälp. Och problem från spruckna bostadsbubblor finns bara i några europeiska länder: Spanien, Storbritannien, Irland och till viss del Frankrike och Danmark.

Läget är sådant att det är nu en klok finansminister ska kunna vandra bort till sin lada där man har samlat under de goda åren för de svåra åren. Länder med budgetöverskott kan sätta in stimulansåtgärder för en snabbare återhämtning. Spanien har redan beslutat slopa förmögenhetsskatten på totalt 1,8 miljarder euro för 1,3 miljoner spanjorer. Andra åtgärder planeras, som statssubventionerade bolån till fattiga, snabbare momsåterbäring, nya infrastrukturprojekt samt minskad byråkrati i tjänstesektorn.

Tyskland har arbetat sig upp till nästan inget underskott alls och har ett visst budgetutrymme. Men regeringarna i Paris, Rom och London står med tomma lador. Där var underskotten stora redan under högkonjunkturen. Risken är stor att länderna nu åter bryter mot EU:s budgetregler. Särskilt brittiske premiärministern Gordon Brown står med byxorna nere. Han har byggt sin position på att ha varit finansministern som i tio år skötte ekonomin och statskassan väl.

Tyska regeringen håller fast vid prognosen 1,7 procents tillväxt i år, trots mindre exportorder. Samma prognos har också den franska regeringen för sitt land, men möts av bestämd misstro från mer pessimistiska analytiker.

Osäkerheten om tillväxtens utveckling är särskilt stor i detta läge, anser ECB. Att även tredje kvartalet blir svagt, är allt Trichet säger före ECB:s prognos i september.

FOTNOT. Vägledning om hur illa framtiden blir kommer de närmaste veckorna. EU-kommissionen presenterar sin förtroendeindikator (29/8) och prognos (11/9). Federal Reserve kommer med sin Beige Book över USA:s ekonomi (3/9) och ECB med sin prognos (4/9). Inte förrän den 14 november kommer besked om huvuvida Europa är i recession: Eurostats första BNP-siffror för tredje kvartalet.