Alla vill till vinnarbörsen

Indien är en av världens snabbast växande ekonomier, och utländska investeringar har lyft Mumbaibörsen det senaste året. Ändå finns oväntade risker.

Tänk tanken att Marcus och Jacob Wallenberg är värsta ovänner. Inbördeskrig i klanen: båda hävdar att de kontrollerar både Investor, SEB och Atlas Copco.

Otänkbart? I Sverige kanske men inte i indiska börsföretag.

En av Wallenberggruppens motsvarigheter i Indien heter Reliance, ett imperium inom textil, kemi, el och telekom som värderas till 70 miljarder kronor. Flera av byggstenarna i gruppen, Reliance Energy och Reliance Capital, är noterade på indiska börser.

Här har de två bröderna Mukesh och Anil Ambani hamnat i en segsliten arvstvist där ställningarna nu tycks helt låsta. Styrelseförhandlingar som hölls i förra veckan kunde inte lösa krisen.

Utomstående aktieägare kan bara se på medan aktiekurserna rasar. Reliance Energy kan tjäna som exempel: Där har kursen halverats under det senaste året i maktkampens spår. Samtidigt har Mumbaibörsen strax efter nyår nått rekordnoteringar.

En enstaka plump i protokollet för en annars välskött börs? Det verkar så.

Börsanalytiker i Indien och i Sverige säger att genomlysningen av företagen på Indiens börser är mycket god. Investeraransvariga vid indiska börsbolag är ofta minst lika skickliga som sina svenska motsvarigheter.

– I Indien tycker jag att man ligger långt framme, längre än i de flesta asiatiska länder, säger Magnus Holm, vd för fondverksamheten vid Hagströmer & Qviberg, ett av två svenska företag som har satsat på en Indienfond.

Bedömare som Sanjiv Duggal, enhetschef och chief investment officer vid den internationella banken HSBC i Mumbai håller med. Han anser att den indiska marknaden är den mest tillförlitliga i Asien efter börserna i Hongkong och Singapore.

Men samtidigt går det att hitta kritik mot börserna. En av kritikerna är den ansvarige utgivaren och chefen för det Pune-baserade tidningsförlaget Sakal, Abhijit Pawar.

Han basar för en tidningsgrupp med miljonupplaga och nära fem miljoner läsare. Hans kommentar om börshandeln andas misstro:

– Insiderhandeln är vanligt förekommande, säger han och tillägger att så vitt han känner till har ingen straffats ännu.

Att läckor från mäklarkretsar som kan alstra olaglig insiderhander förekommer, det håller Sanjiv Duggal med om:

– Lagstiftningen när det gäller insiderhandel är väldigt sträng. Ändå märker vi att mycket information läcker ut. När handeln är slut för dagen får folk, på ett eller annat sätt, reda på vilka affärer vi har gjort. De vet vilka innehav vi har, vilket pris vi har betalat och vilken mäklare vi har anlitat. Jag vet inte om det här beror på börsen eller på förvaringsinstituten. Det här är ett problem, helt klart.

Oaktat detta – börsen har gått bra det senaste året. Det märks hos fonderna. Hagströmer & Qviberg, som startade sin fond i augusti i fjol, märker ett ökat intresse för Indien.

Visserligen är fonden liten, värdet är cirka 50 miljoner kronor, men inflödet håller i sig och uppgången är i nivå med börsen som helhet, 12-13 procent. Precis nystartade Indienfonden hos den Varbergbaserade förvaltaren Simplicity har på ett par veckor fått in 20 miljoner kronor.

Men om det är rätt tillfälle att gå in i indiska fonder just nu är inte säkert. Efter de senaste veckornas kursrekyl (kurserna har fallit cirka 8 procent från toppnivåerna) har analytiker vid flera internationella banker, som Deutsche Bank och ABN Amro, signalerat säljläge i Indien.

Och enligt HSBC:s bedömningar är det utländskt kapital som drivit börsen de senaste månaderna. Indierna själva är säljare.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från AMF