”Alligator är undervärderat”

Vi håller på med några väldigt intressanta forskningsprojekt här på institutionen. Om de utvecklas som vi hoppas så finns det utrymme för att starta fler bolag”, säger han.

Han är inte längre prefekt på institutionen – han slutade för tre år sedan då han föll för det akademiska åldersstrecket på 67 år. Men han betraktar flera pågående projekt som sina babys. Exakt vad dessa projekt handlar om håller han hemligt. Men den röda tråden genom Carl Borrebaecks forskning genom alla år har varit att bekämpa cancer med antikroppar och att få kroppens egna immunsystem att bekämpa tumörer. Projekten har sin hemvist i ett centrum för cancerforskning inom Lunds universitet som kallas Create Health som han startade 2006. Det är beläget i life science-byn Medicon Village i Lund. Centret har bland annat finansierats av Stiftelsen för strategisk forskning, Vinnova samt Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

De fyra bolagen som är frukten av Carl Borrebaecks cancerforskning är i kronologisk ordning, räknat från börsintroduktionerna: Bioinvent, Immunovia, Alligator Bio­science och Senzagen. De tre senare har pytsats ut på börsen årligen mellan 2015 och 2017. Bolagen är dock äldre än så och har före börsnoteringarna genomgått flera rundor av kapitalanskaffning genom private placement.

Storebror bland dessa bolag är Immunovia, som med ett börsvärde på 3,4 miljarder kronor är noterat på Stockholmsbörsens mid cap-lista. Carl Borrebaeck är styrelsens ordförande och största enskilda ägare med 8,75 procent av aktierna, i dagsläget värda omkring 300 miljoner kronor. Aktien noterades 2015 på First North och har sedan dess stigit med mer än 500 procent. Under resans gång har bolaget flyttats över till huvudlistan.

Bolaget utvecklar en blodanalys som ska kunna diagnosticera cancer i ett tidigare skede än vad som är möjligt i dag. Den tillämpning som bolaget främst siktar på är tidig diagnos av den mycket svårupptäckta och svårbehandlade bukspottskörtelcancern. Analysmetoden handlar mycket förenklat om att tillsätta antikroppar till blodet. När antikropparna binder till blodproteiner bildas mönster som skvallrar om att patienten har begynnande cancer. Immunovia har ännu inte kommit ut på marknaden med produkten, men säljstart beräknas till år 2020. År 2024 ska omsättningen vara 1 miljard kronor, enligt bolagets officiella mål.

– Immunovia utvecklar diagnosinstrument, men min verksamhet har egentligen alltid varit terapeutiskt inriktad, det betyder att jag och mina medarbetare forskar kring behandlingsmetoder. Kärnan i forskningen handlar om att kicka i gång kroppens eget immunförsvar mot cancerceller, men ibland ger forskning oväntade tillämpningar, säger Carl Borrebaeck.

Bolag nummer två räknat i börsvärde är Alligator som i dagsläget är värt 1,8 miljarder kronor. Bolaget sattes på börsen 2016 men knoppades av redan 2001 från Bioinvent då det bolaget sattes på börsen. Carl Borrebaeck är styrelseledamot och äger i sammanhanget blygsamma 1,7 procent av aktierna, värda cirka 30 miljoner kronor. Här har dock aktien backat med 27 procent sedan noteringen.

I Alligator bedrivs kärnan i Carl Borrebaecks livsgärning som forskare. Det handlar om att hjälpa kroppen att på egen hand bryta ned tumörer med immunceller som oskadliggör cancercellerna. När dessa immunceller stannar kvar i kroppen skyddar de mot metastaser och utgör ett slags vaccin mot tumören även efter avslutad behandling. De grundläggande idéerna kring detta sätt att behandla cancer belönades med Nobelpriset 2018 och anses allmänt som det hetaste inom cancerforskningen i dag.

Alligator ligger i fas I med sina studier. Det är alltså många år kvar till dess att bolagets immunologiska cancerterapi kan introduceras på marknaden. Men intäkter finns genom licensavtal kring utvecklingen. Bland annat finns ett licensavtal med Janssen Biotech som ingår i Johnson & Johnson-koncernen.

– Grunden till Alligator fanns i en antikropp mot MS som legat oanvänd i en frysbox på labbet i fem år. Nu är den utlicensierad till Janssen för 710 miljoner dollar, säger Carl Borrebaeck och fortsätter:

– Jag tycker att Alligator är undervärderat. Licensavtalen innebär att det finns intäkter, det är alltså inte bara ett förhoppningsbolag på börsen.

Även Bioinvent forskar kring antikroppar mot cancer, men har också arbetat med kolesterol och medel mot blodproppar. Bolaget har gått en mycket krokig väg på börsen sedan noteringen 2001 med många misslyckanden och nyemissioner på vägen. Börsvärdet är 600 miljoner kronor och Carl Borrebaeck har inte kvar något ägande eller uppdrag i bolaget.

– På Bioinvent gjordes många misstag, från kapitalanskaffningen till själva affärs­idén. Där fanns ingen tydlig idé om vilken produkt som forskningen skulle leda till eller ens om det fanns en marknadsmässig efterfrågan av produkten. Det här är däremot väldigt tydligt på Alligator. Det är en av mina viktigaste lärdomar som forskare och entreprenör – att man måste se tillämpningen och vilken produkt som bolaget ska ta fram och sälja – det låter som en självklarhet, men lustigt nog är det långt ifrån självklart i akademiska miljöer, säger han.

Senzagen är minstingen i familjen och noterades 2017. Bolaget utvecklar en metod att i blodprover bestämma vilka ämnen som ger upphov till allergier vid till exempel tillverkning av kosmetika. På så sätt kan plågsamma djurförsök undvikas. Metoden bygger på samma koncept som Immunovias, det vill säga att i stora mängder information se mönster. I Immunovias fall är det antikroppar, i Senzagen är det gener som ger indikationerna. Carl Borrebaeck är ordförande i bolaget och största ägare med 10,86 procent av aktierna. Börsvärdet på cirka 500 miljoner kronor ger honom en andel på drygt 50 miljoner kronor.

Carl Borrebaeck tittar ut genom fönstret på sitt kontor i Medicon Village och pekar. Där borta finns både Alligator och Immunovia, och där är Senzagen. Bolagen bidrar till att göra företags- och universitetsbyn till ett av de tongivande life science-klustren i Sverige. Mitt i detta sitter han med aktier värda 380 miljoner. Han har till stor del den svenska lagstiftningen att tacka för det. Sverige har nämligen det som kallas lärarundantag och innebär att den som inom arbetet på ett universitet gör en uppfinning, äger personlig upphovsrätt till den. Sverige är ett av få länder i världen som har detta system. Enligt Carl Borrebaeck spelar lärarundantaget en mycket stor roll för Sveriges framgångar inom life science-innovation.

– Vid en upptäckt i forskningen är det viktigt att ta patentet först och publicera resultaten sedan. När de data man har är så bra att man ser möjlighet till en kommersialisering kan man bilda ett bolag som parkeringsplats för patentet. Det är så alla mina bolag har börjat, säger Carl Borrebaeck.

Han påpekar att det inte är utsikten att tjäna pengar som ligger bakom hans bolagsbyggande. Drivkraften ligger snarare i att föra ut forskningen i samhället och skapa något som kan bli människor till gagn. Men han pekar också på lusten och spänningen. Det bor en entreprenörssjäl i honom, en inte helt vanlig egenskap för en akademiker. Efter värnplikt som fallskärmsjägare blev han biten av fallskärmshoppning och började importera fallskärmar, mest för egen skull, men upptäckte snart att fallskärmsvännerna ville köpa av honom. Det väckte entreprenörslusten och en förståelse för marknadsbehov. Nu har han även lärt sig hur slipstenen ska dras när det gäller kapi­talanskaffning och ledarskap.

– Bioinvent var som sagt ett projekt där jag gjorde alla mina nybörjarmisstag. I dag försöker jag hålla utspädningen mindre än 20 procent varje gång jag tar in kapital. Det handlar också om att ha rätt sorts investerare som bidrar med kunskap och engagemang. En börsnotering måste föregås av minst en emissionsrunda med privat kapital. Sedan handlar det om att rekrytera ett bra team till bolaget som känner till konkurrenssituationen. Det är extremt viktigt att komma först ut på marknaden när det gäller läkemedel och bioteknikprodukter.

Han har också dragit i gång ett nytt bolag som inte är noterat och som handlar om något helt annat än cancer. Det handlar om ett digitalt verktyg, en app, för personer med kronisk smärta. Bolaget heter Pain Drainer. Appen går ut på att identifiera vad som triggar smärta hos den individuella användaren. Användaren matar in alla aktiviteter hen fysiskt gör med sin kropp under dagen, inklusive sömn och vila. Sedan föreslår appen vad man bör ändra på i sin livsföring för att minimera smärtan. Kliniska tester pågår i Sverige och USA, och lansering planeras till början av 2020. I detta bolag är han både vd och ordförande och äger 35 procent vid sidan av privata finansiärer.

Ett annat projekt handlar om psykets inverkan på kroppens förmåga att klara allvarliga sjukdomar. Preliminära undersökningar visar att farmaka som betablockerare har en positiv inverkan på kroppens funktion vid sjukdom. Logiken är att den stress som till exempel ett cancerbesked vållar har påverkan på tumörens förmåga att sprida sig. Ju mer orolig man är inför sin sjukdom, desto sämre klarar man av den. Projektet är inriktat på att förstå exakt hur detta fungerar och att hitta biomarkörerna för det. Pengar för projektet finns från ej namngivna donatorer.

Carl Borrebaeck är 70 år. Men han har inga planer på att dra sig tillbaka, inte än i alla fall. Och förresten, han har ytterligare ett tips kring bolagsstyrning:

– Man ska undvika att ha ägarna i styrelsen. Det blir för tungrott. Vartenda styrelsemöte blir som en bolagsstämma.

Racing med Porschen

Född: 1948.

Är: Professor i immunteknologi vid Lunds tekniska högskola, grundare av forskningscentret Create Health och fyra börsnoterade bolag.

Familj: Gift med Camilla Borrebeack och har tre barn.

Bor: I villa i Lund.

Utbildning: Biokemist, professor i immunteknologi vid Lunds tekniska högskola.

Karriär: Professor 1990, ordförande för Wallenberglaboratoriet i Lund 1998, chef för Swegene Microarray Resource Center (MARC) 2000, permanent ledamot i IVA 2003, grundade Create Health 2006, vicerektor för Lunds universitet 2009–2014.

Fritid: Banracing med sin Porsche 911 GT3.

Alligator kraftigt ned sedan noteringen

Alligator är ett forskningsbaserat bioteknikföretag som utvecklar antikroppsbaserade läkemedel för behandling av cancer. Bolaget är specialiserat på utveckling av tumörriktade immunterapier där patientens eget immunförsvar för att bota cancer aktiveras. Begreppet tumörriktad innebär att läkemedlet administreras eller designas på ett sådant sätt att den immunaktiverande effekten lokaliseras till tumören. Alligator är främst verksamt i de tidiga faserna av läkemedelsutvecklingen, från idé till kliniska fas 2-studier. Bolaget sattes på börsen i slutet av 2016 men knoppades av redan 2001 från Bioinvent då det bolaget sattes på börsen. Carl Borrebaeck är styrelseledamot och äger 1,7 procent av aktierna, värda cirka 30 miljoner kronor. Aktien har backat med 27 procent sedan noteringen och har ett börsvärde på cirka 1,8 miljarder kronor. Alligator har i stort sett ännu ingen försäljning och gjorde en förlust på 46 miljoner kronor första kvartalet i år.

Många misslyckanden i Bioinvent

Bioinvents strategi är att utnyttja sin expertis inom antikroppar och cancerbiologi för att utveckla immunonkologiska läkemedel som påtagligt förbättrar behandlingen av cancersjukdomar och förlänger cancerpatienters liv. Detta ska ske genom samarbeten med större läkemedelsföretag, Bioinvents nuvarande operativa fokus är bland annat att driva den kliniska utvecklingen av företagets antikropp BI-1206 för behandling av hematologiska cancersjukdomar och att utveckla prekliniska first-in-class-antikroppar i samarbete med Pfizer. Bolaget har gått en mycket krokig väg på börsen sedan noteringen 2001 med många misslyckanden och nyemissioner på vägen. Börsvärdet är 600 miljoner kronor och Carl Borrebaeck har inte kvar något ägande eller uppdrag i bolaget. Första kvartalet i år var omsättningen 17 miljoner kronor och förlusten 28 miljoner.

Immunovia ska omsätta 1 miljard 2024

Immunovias strategi är att analysera den uppsjö av information som finns i blodet och överföra den till kliniskt användbara verktyg för att kunna diagnostisera komplexa sjukdomar som cancer och autoimmuna störningar betydligt tidigare och mer exakt än vad som nu är möjligt. Den tillämpning som bolaget främst siktar på är tidig diagnos av den mycket svårupptäckta och svårbehandlade bukspottskörtelcancern. Analysmetoden handlar mycket förenklat om att tillsätta antikroppar till blodet. När antikropparna binder till blodproteiner bildas mönster som skvallrar om att patienten har begynnande cancer. Immunovia har ännu inte kommit ut på marknaden med produkten, men säljstart beräknas till år 2020. År 2024 ska omsättningen vara 1 miljard kronor. Börsvärdet är i dag närmare 3,4 miljarder. Carl Borrebaeck är styrelsens ordförande och största enskilda ägare med 8,75 procent av aktierna,

Senzagen ersätter djurförsök

Senzagen gör det möjligt att ersätta djurförsök med genetiska tester i provrör för att bedöma om kemikalier i vardagen är allergiframkallande. Det kan till exempel handla om kosmetika, läkemedel, livsmedel och färgämnen. Bolagets patentskyddade tester säljs i egen regi i Sverige och USA, och genom partners i andra länder. Bolaget uppger att man de närmaste åren ska expandera geografiskt, knyta till sig fler distributionspartners och lansera nya tester. Senzagen har sitt huvudkontor i Lund och dotterbolag i USA. Metoden bygger på samma koncept som Immunovias, det vill säga att i stora mängder information se mönster. I Immunovias fall är det antikroppar, i Senzagens fall är det gener som ger indikationerna. Carl Borrebaeck är ordförande i bolaget och största ägare med 10,86 procent av aktierna. Börsvärdet ligger på cirka 500 miljoner kronor.