Årets byrackor nästa års kelgrisar
Hur var det han sade, finanshajen Gordon Gecko i storfilmen Wall Street för snart 20 år sedan? “If you want a friend, get a dog.”
Affärsvärlden tar honom på orden så här i slutet av november när det börjar bli dags att positionera portföljerna för nästa år. På Wall Street kallas strykaktierna för hundar, “the dogs”, byrackorna som ingen vill ha. Det gäller inte minst finans- och fondförvaltare som så här års vill snygga till portföljerna före nyår. Vid utrensningarna uppenbarar sig då samtidigt köptillfällen vilket motiverar att vi granskar lite hundaktier.
En genomgång av hur de senaste tre årens förloraraktier på Stockholmsbörsen har klarat sig året därpå visar att hundskolan inte bara fungerar. Den fungerar utmärkt: Det går med andra ord bättre för den som använder den metoden än för den som satsar på att ligga nära index. Vissa år går det mycket bättre. Den som regelmässigt satsat en tusenlapp i var och ett av de 20 sämsta aktierna på A- och O-listan år 2002 och 2003 fick tillbaka mer än den dubbla indexutvecklingen under åren som följde.
Den som går ytterligare några år tillbaka, och satsade på förloraraktierna från de exceptionella förluståren 2000 och 2001, nästan undantagsvis it-aktier med Framfab och Icon i botten, tappade däremot mer än index, särskilt under kraschåret 2001 då en sådan portfölj hade tappat 49 procent i värde. Det året ökade bara tre av de 20 sämsta bolagens aktier från året före i värde.
Den som nöjde sig med att satsa på de mindre riskabla sämsta storbolagsaktierna, de som i dag har ett börsvärde över 10 miljarder kronor, har också lyckats bra och bara ett år, krisåret 2002, fått se den egna hundportföljen utvecklas sämre än index.
Självklart har hundsatsningarna resulterat i en del krascher men på det stora hela är utvecklingen ändå över förväntan. Orsaken: Bransch- och därmed riskspridningen är relativt stor i vart fall efter it-kraschen, antalet totalhaverier är väldigt litet och när turn around-aktierna väl får fart uppåt så är avkastningen ofta både den dubbla och trefaldiga. Minns till exempel 2002 när ABB, Ericsson och Skandia samtidigt hamnade i topp på förlorarlistan. Året därpå var de alla vinnare. Eller ta fjolårets förlorartopp.
Bland de tio sämsta aktierna på A- och O-listan 2004 är det bara tre som fortsatt nedåt i år. Och bland de tio som kommer därefter, som rasade mellan 30 och 40 procent 2004, har bara en rasat ytterligare en bit i år. De fallen väger ganska lätt när bolag som Astra Zeneca rusat 55 procent och flygunderleverantören CTT har klättrat nästa fyrfaldigt hittills i år.
Mot den här bakgrunden är det därmed bäddat för en granskning av årets förloraraktier så här långt. Listorna finns här intill. Den som satsar, säg en tusenlapp i var och en av årets 20 sämsta aktier fram till nu har en god sannolikhet att överträffa index nästa år.
Den som kombinerar det rent statistiska urvalet med ett visst mått av analys kan kanske ta sig genom några av de värsta minfälten och förbättra oddsen ytterligare något. Annars är branschspridningen, och därmed riskspridningen rätt god. I tabellen här intill har vi för säkerhets skull markerat de papper som är mest riskabla.
För att göra risken ytterligare lite mindre har vi också valt ut en alternativportfölj med tio förloraraktier bland storbolagen, de som har ett börsvärde över 10 miljarder kronor. Bara ett fåtal av de stora har fallit på börsen i år utan där handlar det mest om att hitta eftersläntrare. Och bland storbolagen är risken för genomklappningar och konkurser naturligtvis mycket mindre.
Den portföljen domineras av skogs- och teleaktierna som utvecklats svagt i år. Verkstaden, som haft ett fantastiskt år 2005, lyser däremot med sin frånvaro. Aktier som Atlas Copco, Volvo eller SSAB ska man naturligtvis inte satsa på inför nästa år. Inte om man söker efter ett papper som ska bli en verklig vän.
Favoriten, förstås, är därför Tele 2-aktien med en Jan Stenbeck kelgris, en basset-hund, i logotypen.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.