Aspiros VD spår stålbad för branschen

En strykande åtgång på tjänster och innehåll till de stora telekomjättarnas GPRS- och 3G-satsningar – det var vad de många innehålls- och produktbolagen byggde sina prognoser på under förra hösten. Sedan dess har telekomkrisen slagit till med järnslägga. Enligt Lena Wittbjer, VD för Aspiro, ett av de många bolag som verkar i telekomgiganternas skugga, är dock läget inte helt nattsvart.

”Det finns mycket som talar för sektorn i stort. I en avmattning undersöker företag alla sätt att spara pengar, och kommunikation via telefoner och med bra tjänster är billigare och effektivare än att till exempel resa och träffas vilket är bra för sektorn. Behovet av kommunikation och information ökar också i osäkra tider, vilket vi i allra högsta grad lever i just nu. Det är även värt att notera att allt fler ’vanliga’ konsumentvarumärken väljer att ha en mobil del i sin kommunikation med kunden, vilket gynnar branschen och företag som vi”, säger hon. De nya teknikerna som många bygger sina affärer på präglas dock av förseningar, när tar GPRS fart? ”Enligt våra tidigare beräkningar skulle det vara någon form av substantiell volym vad gäller abonnenter med GPRS i slutet av det här året. Men vi ser stora förseningar, vår bästa gissning är att det istället sker hösten 2002. Det faktum att det redan finns en halv miljard sålda GSM-telefoner i världen, som alla hanterar SMS, dämpar efterfrågan. Eftersom svårare tider och lågkonjunktur gör att både privatpersoner och företag blir försiktigare med sina pengar blir ju att chansen att de befintliga telefonerna ska uppgraderas blir ju betydligt lägre.”

Hur försenat blir 3G? ”Jag vill inte sätta något datum utan kan bara hänvisa till att vi i alla våra rapporter uttalat att det kommer att bli fördröjningar. 3G kommer att innebära nya möjligheter, nya typer av frihet genom att använda telefonen som ett nytt verktyg, men många av de tänkta tjänsterna tror jag inte att det finns något behov av idag. Och dessutom är det rätt stora investeringar som ska göras.”

Fram till dess är ni många som tänker tjäna pengar på SMS, men även där sjunker nu trafiken. Hur ser du på det? ”SMS är det som kommer att vara stort i väntan på GPRS, men inte i den form av ’döda meddelanden’ som finns idag utan på tjänstesidan. Vi ser fortfarande en ökande trend inom SMS vad gäller applikationer och tror mycket på nya användningsområden här. Dagens SMS, meddelanden från min telefon till din, kallas ’mobile originated’, den trafik vi hanterar är så kallad ’mobile terminated’ som handhar meddelanden från maskin till telefon. Är man till exempel intresserad av morgondagens väder får man ett nytt SMS i sin telefon varje dag vid den tidpunkt man själv bestämt. Där ser vi en fortsatt uppåtgående trend.”

Det spås förestående slakt bland innehålls- och produktbolag – hur ser du på branschen det närmaste året? ”Det kommer utan tvekan att ske en konsolidering. Branschen är överetablerad och bland bolag i Aspiros nisch tror jag på stålbad och sanering det närmaste året. Hur den ska gå till är svårt att säga eftersom det är svårbedömt på köparsidan. Operatörssegmentet är ingen aktuell friare, de köper hellre av fristående än att äga själva. Industriella spelare av Ericsson- och Nokia-typen har fullt upp själva, även de köper nog hellre in kompetens punktvis. Mediehusen, som för ett år sedan gärna köpte den här typen av bolag, brottas med en mycket svag annonsmarknad och har också fullt upp med sitt. Det blir förmodligen någon form av naturlig utslagning.”

Själva har ni tappar över 90 procent av ert börsvärde på ett år, hur ser Aspiros överlevnadsstrategi ut? ”Vi har kommit ur vår omorganisation bra och sätter nu fullt kommersiellt fokus – det gäller bara att sälja, sälja, sälja. Dels genom våra egna säljstyrkor, dels genom att hålla säljkanalerna till Ericsson och Nokia öppna. Vi har avtal med dem globalt som gör att vi kan få in applikationsaffärer när de är ute och säljer nätverksutrustning för GPRS, och 3G eller visar våra EMS-applikationer. I övrigt har vi gjort mycket bra saker det här året som rustar oss väl för framtiden.”

Som vadå? ”Vi har gått från tre till tretton marknader när det gäller att leverera produkter, från fem till över 50 kunder med löpande leveranser och intäkter som tickar och går. Vi har utökat produktportföljen från 25 till 180 produkter. Vi har dessutom skapat oss ett namn i vår egen industri och gått från en ’wannabe-provider’ till att vara en industriell spelare av klass – och vi är som enda utomstående bolag med och levererar tjänster till världens första EMS-telefon, som görs av Ericsson och är nästa generations SMS.”

Du har framstått som rätt säker och kaxig hela vägen ”ner”, och in i det längsta väntat med att dra ner prognoserna. Hur räddar man ansiktet efter att ha förutspått intäkter på 500 Mkr i år? ”Den prognosen den lades i augusti f��r ett år sedan och var relevant då, baserad på den information vi hade fått från potentiella kunder. Sedan inträffade en serie omständigheter inom IT/telekom och omvärlden i stort som ingen, inte ens analytikerna, hade förutsett och det kan inte jag som ensam människa, eller vår styrelse eller ledning, klandras för. Jag har inget att skämmas för.”

Under årets första halvår omsatte ni 25 Mkr och prognosen för helåret ligger på 60 Mkr – klarar ni det eller behöver ni revidera även den? ”Jag ser i dagsläget inget skäl att revidera den. Vi kan konstatera att förutsättningarna för att nå prognosen är betydligt bättre än tidigare, stora delar av den vilar på befintliga kontrakt. Men det finns inga garantier, och jag ger inga löften längre – det går inte att vara säker idag.”

Ni har sagt positivt kassaflöde 2002 – kan du specificera när? ”Nej, vi har interna beräkningar men vi går inte ut med dem.”

Ni hade 80 Mkr i kassan vid halvårsskiftet och med tanke på de förluster ni gör klarar ni er knappt året ut. Klarar ni er fram till lönsamhet utan att ta in nya pengar? ”Vi offentliggör inga kalkyler, men de vi har gjort visar att vi klarar oss. Liksom världen i övrigt just nu är beräkningarna naturligtvis sårbara; skulle marknaden tvärt avstanna och vara avstannad i flera månader på alla våra affärsområden blir läget ett annat. Men det är vår förhoppning och tro, baserat på våra beräkningar, att det ska räcka.”

Vad har du att säga till dem som tvivlar på att du är rätt person att vända det här bolaget? ”Det är styrelsen som tillsätter VD, de som avgör om jag sitter kvar eller inte. Jag sitter kvar, jag har fått deras förtroende att gå igenom den här processen.”