Äta eller ätas, det är frågan

Lunchrast. Allt andas idyll. Utan­för läkemedelsföretaget Astra Zenecas 50 fotbollsplaner stora forskningscenter i Mölndal strax söder om Göteborg samlas här och var grupper av anställda. Vårgirigt suger de i sig den varma aprilsolen. Men lugnet är bedrägligt. Diskussionerna bland de 2 200 anställda vid denna anläggning kretsar kring de budplaner som konkurrenten och världstvåan Pfizer offentliggjorde dagen före, den 28 april. Astra Zeneca-flaggan fladdrar lite förstrött utanför huvudentrén, där en taxi just ska hämta passagerare.

– Snart står det väl ”Fiser” på den flaggan, säger chauffören på bred göteborgska.

***

Försöken att överta Astra Zeneca för att bilda världens största läkemedelsföretag har i hetsig hastighet höjts inte mindre än tre gånger till fyra nya budnivåer. Allt på kortare tid än en månad. Beslutet förra söndagen att lämna ett ”sista förslag” höjde insatsen till 117 miljarder dollar, motsvarande över 750 miljarder kronor.

Pfizerbudet har allt sedan planerna blev kända motarbetats av Astra Zeneca-ledningen, med ordföranden Leif Johansson och vd:n Pascal Soriot i spetsen. Beskedet har varit att budet inte når upp ens i närheten av bolagets långsiktiga värde. Ståndpunkten betyder att budet per definition med gängse finansiellt språkbruk kan kallas fientligt. Bud och bud, förresten. Något formellt bud hade fram till denna tidnings pressläggning, 26 maj, ännu inte lämnats. Pfizer har i stället lagt indikativa bud, lösliga propåer, utan den skyldighet att fullfölja affären som ett normalt bud brukar åtföljas av, vilket är tillåtet enligt brittiska börsregler.

Men att affären aviseras just nu är ingen tillfällighet. Pfizerplanerna utgör tvärtom del av en internationell branschtrend. Flera strukturaffärer har sjösatts under senare tid. Värdet av de storaffärer som presenterats i branschen hittills under året har redan passerat 220 miljarder dollar, motsvarande cirka 1 400 miljarder kronor, vilket är sex gånger mer än värdet av alla de affärer som presenterades under hela fjolåret.

Parallellt med Pfizers förpostbudgivning på Astra Zeneca pågår exempelvis nu i dagarna en likartad kamp, också med fientliga förtecken, där kanadensiska läkemedelsbolaget Valeant bjuder 47 miljarder dollar, motsvarande cirka 300 miljarder kronor, för Kalifornienbaserade Allergan vars mest kända produkt är rynkutslätaren Botox. Och i februari lade irländska Actavis ett bud på New York-bolaget Forest Labs. Det budet var värt 25 miljarder dollar, motsvarande cirka 160 miljarder kronor. I april genomfördes också storaffärer mellan schweiziska Novartis och brittiska Glaxo Smith Kline för över 20 miljarder dollar, cirka 130 miljarder svenska kronor.

Här hemma har den medelstora läkemedelstillverkaren Meda uppvaktats av utländska friare under våren. Senast sockrade amerikanska Mylan budet på Meda till 145 kronor per aktie vilket motsvarande ett totalt budvärde på 59 miljarder kronor. Men precis som hos Astra Zeneca sätter sig ledningen och styrelsen på tvären.

En stor skillnad märks emellertid mellan de två bolagen. Astra Zeneca har inga storägare som kan sätta sig till motvärn för att blockera affären. Det har däremot Meda, som till en knapp fjärdedel ägs av Stenafamiljen Olsson. Astras Zenecas ägarlängd domineras i stället av banker och fonder som tenderar att vara opportunistiska. Största ägare är den amerikanska superfondförvaltaren Blackrock med 8 procent av röster och kapital. Svenska Investor är fjärde största ägare med 4 procent av bolaget, ett innehav som under några dagar i mitten av maj värderades till 26,5 miljarder kronor på börsen.

Även om Astra Zeneca delvis har svenska rötter och nästan 6 000 anställda i Sverige är kampen om bolaget mest något som vi svenskar kan betrakta från läktarplats. Bolaget är sedan 15 år brittiskt och vad vi nu är åsyna vittnen till är inget mindre än en branschens senkomna renässans för sammanslagningar.

Den senaste vågen av fusioner drog över världen för fem år sedan. Under några hektiska vårmånader 2009 gjordes i branschen tre storaffärer som tillsammans värderades till över 150 miljarder dollar, motsvarande nästan 1 000 miljarder kronor. Störst av dem var när nu budaktuella Pfizer övertog sin amerikanska konkurrent Wyeth för motsvarande 440 miljarder kronor.

Men branschens verkliga storhetstid när det kommer till megaaffärer inträffade redan för 15 år sedan, under åren kring millennieskiftet när bland annat Astra och brittiska Zeneca fusionerades i en affär värd 260 miljarder kronor.

Pfizer är den i särklass mest fusionsrutinerade av läkemedelsjättarna – bolaget står bakom fyra av de sex största affärerna genom tiderna. (Se tabell till höger.) Dessutom har bolaget köpt minst 16 mindre bioteknikföretag under de senaste 15 åren. Pfizer passerade sitt eget rekord söndag 18 maj i år, då det indikativa priset på Astra Zeneca höjdes till 117 miljarder dollar. Koncernens övertagande av amerikanska Warner-Lambert, som slutfördes år 2000 till ett värde av 116 miljarder dollar, var dittills ohotad etta.

Pfizers koncernchef Ian Read har förstås ingen annan uppfattning än att bolagets erfarenheter borgar för att den nu aktuella affären ska bli lyckad:

– Pfizer har en bevisad historia av lyckosamma förvärv och, om en transaktion skulle genomföras, skulle komma att använda bolagets breda integrationserfarenheter för att understödja en framgångsrik kombination av de två rörelserna samt att fokusera på att skapa värde till aktieägarna, säger han i ett uttalande.

Skrytet till trots, några omedelbara fördelar av sammanslagningarna är svåra att hitta. Tvärtom tyder just Pfizer-erfarenheterna på att det går att sätta likhetstecken mellan att slå samman läkemedelsjättar och kapitalförstöring. De tre stora Pfizer-fusionerna under åren efter sekelskiftet kan summeras till häpnadsväckanden 1 600 miljarder kronor – men bolagets börsvärde är numera inte i närheten av den summan (se diagram till höger).

Det finns också tecken på att aktiemarknadens aktörer börjar dra öronen åt sig. Kursen på Pfizer-aktien har fallit med 6 procent under året till 29 dollar. Nedgången tog sin början i samband med att Pfizer började läcka information om budplanerna på Astra Zeneca.

***

I Storbritannien och i Sverige är det inte svårt att hitta Pfizer-kritiker. Bland de misstrogna märks Astra Zenecas fackföreningar liksom statsminister Fredrik Reinfeldt, för att nämna två. Den senare tog häromveckan det ovanliga steget att kritisera det amerikanska bolaget för ”svek”, en retorik som i utrikessammanhang som detta brukar vara reserverat för regimer i länder som Nord­korea eller Syrien

– Vi har negativa erfarenheter av Pharmacia. Det ställdes i utsikt att det skulle innebära jobb och insatser i Sverige som vi inte tycker har infriats. Det gör att vi känner stor oro när det gäller jobb och forskningsresurser, sade Reinfeldt till TT i början av maj och syftade på den olycksaliga fusionen mellan då amerikanska Pharmacia Corp och nu budaktuella Pfizer, en affär som genomfördes 2003.

Finansminister Anders Borg bidrog någon vecka senare med eldunderstöd när han mer eller mindre anklagade Pfizer för att stjäla de svenskindustriella kronjuvelerna inom läkemedelssektorn, som – enligt Borg – i stora delar byggts upp och bekostats med offentliga medel.

Enligt Pfizerchefen Ian Read har åtminstone statsministern fått saken om bakfoten. Pfizer bröt inte några löften. Samtidigt säger ändå Read, enligt Dagens Nyheter, att en utlovad fabrik aldrig blev byggd på grund av att den produkt som fabriken var tänkt att producera inte blev godkänd. Pfizers anställda i Sverige har hur som helst minskat rejält, från cirka 3 300 vid köpet av Pharmacia till cirka 500 personer i dag. Av de ursprungliga 3 300 var 59 personer forskare, medan den större delen av de anställda arbetade inom tillverkning som sedan dess har lagts ned ­eller sålts.

En svensk näringslivsveteran som medverkat i flera sammanslagningar i branschen genom åren är Erik Danielsson. Han var under inledningen av 1990-talet vd för svenska Pharmacia och satt kvar i styrelsen när Pharmacia köptes av Upjohn.

Han drar sig inte för att kalla de erfarenheter som Pharmacia och den Sverigebaserade forskningen har gjort för ”katastrofala”. Han kunde på nära håll följa hur Upjohns ledargarnityr steg för steg tog över ruljangsen. Numera är han kritisk till den amerikanska ledarstilen som han anser förstörde mycket av gamla Pharmacia. Erfarenheterna från tidigare uppköp talar för att strukturaffärer av det slag som Pfizer planerar med Astra Zeneca är kontraproduktiva och till och med skadliga, enligt Danielsson.

– Erfarenheterna är dystra. Det man vinner på teoretiska beräkningar av kostnadssamordning förlorar man dubbelt upp i tempo­förluster, kulturkrockar och minskad motivation hos medarbetarna, säger han.

Han har också svårt att se att det ska komma något gott ur de nu aktuella fusionsplanerna, ur Astra Zenecas eller Sveriges synvinkel.

– Aktieägarna kan i det korta perspektivet ha glädje av det hela. Det är möjligen det enda positiva, säger han och pekar på att löften om att Pfizer ska behålla forskning i England eller Sverige väger lätt när företagsledningens realekonomiska vardag smyger sig på efter det att affären är genomförd:

– Tyvärr talar det mesta för att det hela blir som när Pfizer slukade Pharmacia Corp. Man lovar satsa på Sverige, men det blir precis tvärtom. Man satsar där de bestämmande cheferna bor och ju längre från detta maktcentrum man befinner sig, desto större risk att man blir bortrationaliserad.

En annan näringslivstopp, en svensk forskningsdirektör i branschen med erfarenhet av Pfizers köp av bland annat Wyeth, tycker inte någon av affärerna han har insyn i blivit lyckade rent produkt- och forskningsmässigt. Han tror att det finns andra skäl än de officiella till att affärerna ändå drivs igenom.

– Jag har suttit med när Pfizer köpte Pharmacia Corp och jag har suttit med när Pfizer köpte Wyeth och jag tycker inte något av de uppköpen har blivit lyckade rent produkt- och forskningsmässigt, säger direktören som önskar vara anonym.

– Det är ett väldigt bra sätt, för Pfizer i det här fallet, att mörka finanserna. Det blir väldigt stora förändringar på alla siffror vilket gör att man kan få den finansiella bilden att se betydligt bättre ut än den är.

När jämförelsetalen från tidigare år försvinner är det, enligt denne branschman, som att börja från noll. All tidigare ekonomiredovisning är obsolet.

– Du kan börja med ett blankt papper och dra upp en spännande historia för analytikerna och investerarna.

Och givetvis är personalminskningar en viktig komponent när den historien ska berättas.

De 2 200 forskarna i Mölndal gör kort sagt rätt när de oroar sig över framtiden, kanske särskilt mot bakgrund av att Ian Read flörtar så intensivt med den politiska ledningen i Storbritannien. Bland annat har Pfizertoppen lovat att 20 procent av forskningsjobben ska vara kvar minst fem år i öriket. Hur många forskningsjobb som planerats för den nya organisationen är ännu inte offentliggjort. Astra Zenecas övriga forskningscentrum finns i USA och Storbritannien.

Enligt Hans Jeppsson, forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, med just uppköp inom läkemedelssektorn som specialitet, är Pfizer det tydligaste exemplet på ett bolag som ägnar sig åt storaffärer som tenderar att stänga hela forskningsanläggningar.

Ett flagrant exempel är anläggningen i Sandwich, som Pfizer stängt trots att dess forskare utvecklade två av branschens främsta kassakor, potenshöjaren Viagra och kolesterolsänkaren Lipitor. Den senare har sålt för ofattbara 800 miljarder kronor sedan introduktionen på marknaden runt millennieskiftet.

Slutsatsen är att Astra Zenecas forskare i Mölndal inte kan känna sig säkra fast magsårsmedicinen Losec utvecklades där, en av de största succéerna i läkemedelshistorien.

Otack är världens lön.

***

I läkemedelsbranschen har fusioner och förvärv blivit allt vanligare av främst två skäl.

n Storsäljande läkemedel förlorar sina patenträttigheter, något som öppnat för lågpristillverkare av kopior att sälja billigare mediciner.

n Effektiviteten i läkemedelsbolagens laboratorier har minskat. Det märks genom att allt färre nya mediciner kommer ut på marknaden.

Enligt det amerikanska läkemedelsverket FDA godkändes under förra året 24 nya mediciner, vilket är en nedgång från åren före då siffrorna var 28 respektive 35. Problemen som forskarna står inför brukar beskrivas som att de lågt hängande frukterna redan är plockade. Nu återstår att utveckla mer svåråtkomliga mediciner.

Ungefär hälften av de mediciner som godkänts av FDA under fjolåret hade sitt ursprung i laboratorier i storbolag. Den andra hälften av medicinerna härstammar från mindre tillverkare i branschen.

I den här riskabla genren har båda de nu budaktuella bolagen Astra Zeneca och Pfizer senare år tillhört bottenskrapet i branschen. Av sammanställningen ovan framgår att båda bolagen har legat dåligt till när det gäller att utveckla och sälja nyutvecklade läkemedel. Astra Zeneca har bara kommit med en ny medicin med storsäljarpotential – en så kallad blockbuster – under de senaste fem åren, blodproppshämmaren Brilinta.

Brilintas försäljning antogs vid lanseringen nå en topp motsvarande 10 miljarder kronor per år. Fram till nu är preparatet något av en besvikelse – under första kvartalet i år sålde Brilinta för motsvarande cirka 2,5 miljarder kronor i årstakt.

Pfizer har haft en något bättre pipeline under senare år och har utvecklat sex nya mediciner, som väntas nå upp till en sammanlagd försäljning på som bäst motsvarande 32 miljarder kronor per år. Det placerar bolaget på en nionde plats i rankningslistan.

Men historia är en sak och framtidsförhoppningar är en annan. Så resonerar åtminstone Astra Zenecas forskningschef, amerikanen Briggs Morrison, när han presenterade bolagets planer för framtiden vid den mediedag som hölls i forskningsanläggningen i Mölndal i slutet av april.

– Vår pipeline är mycket stark och målet är att få tio nya mediciner godkända före 2020 och bidra till att Astra Zeneca åter växer, sade forskningschefen.

Senare har vd Pascal Soriot dessutom slagit fast att bolagets prognos är att på tio år lyfta försäljningen från dagens nedpressade nivåer kring motsvarande 160 miljarder kronor till närmare 300 miljarder. Tillväxten bedöms skjuta fart först år 2017 och står därefter alltså inför en årlig genomsnittlig ökning på 9 procent, om vi ska tro ledningen. Och anläggningen i Mölndal är enligt Astra Zeneca-topparna av central betydelse för att sätta fart på affärerna framöver.

– Omkring en fjärdedel av koncernens samlade forskningsbudget på cirka 30 miljarder kronor om året satsas i Mölndal, säger Briggs Morrison.

***

Briggs Morrison och forskningschefen på Pfizer, svensken Mikael Dolsten, har en sammanflätad bakgrund som når upp till också högt ställda krav på konspirationstänkande i en finansthriller av det slag som under de senaste veckorna har spelats upp på börsscenen. De två är inte bara kolleger. Mikael Dolsten var forskningschef på Astra Zeneca innan han började på Pfizer och Morrison hade motsvarande uppdrag på Pfizer.

– Vi bytte jobb med varandra, kan man säga.

Briggs Morrison är påtagligt försiktig när han uttalar sig om konkurrentens budplaner. Pfizer talar om en perfect match mellan de två bolagens kärnområden, men Morrison är inte lika övertygad:

– Jag vill inte kommentera något från min tid med Pfizer, säger han med tillägget att han ”förstått” att Pfizer är intresserat av den brittisksvenska firmans pipeline.

Samtidigt påpekar Morrison att Astra Zeneca inte behöver någon forskning från Pfizer.

I en intervju med Affärsvärlden (nummer 34/2011) sade Mikael Dolsten att forskningsbudgeten i hans bolag skurits ned med upp till en fjärdedel. Då kommenterade Mikael Dolsten nedskärningarna som ”ett tecken på en sund företagskultur” och sade att neddragningarna var ”bra för bolaget”.

Den här utvecklingen mot att ”less is more” är inget som tilltalar Brigg Morrison. Han kommer tvärtom att fortsätta agera för utökade anslag till forskningen, säger han till Affärsvärlden.

– Jag går till min chef på regelbunden basis och ber om mer pengar. Vi spenderar just nu 4 miljarder dollar om året i forskning och utveckling och när vi ser hur mycket vi har i pipeline som kan exploateras framöver vill vi hellre öka våra insatser.

Hur mycket mer?

– Vi har sagt att vi ska ligga kvar på fyra miljarder dollar om året de kommande två-tre åren men om vår omsättning ökar så kanske vi kan öka anslagen.

En stor del av den framtida försäljningen väntas Astra Zeneca hämta in genom att köpa mindre bolag. Dessa mindre bolag kan antas ha rättigheter till produkter som antingen själva eller i kombination med Astra Zenecas existerande mediciner kan generera framtida storsäljare. En av de senare affärerna skedde i vintras när bolagets dotterbolag Medimmune drog igång ett forskningssamarbete och licensavtal inom cancerbehandling med Immunocore, ett privatägt brittiskt bioteknikföretag.

Med affären tar Astra Zeneca ett steg längre ut inom ett område som är något av det hetaste som läkemedelsforskare kan ägna sig åt just nu. Det handlar om att förmå kroppens immunsystem att bekämpa cancersjukdomar på egen hand. Området kallas immunonkologi och beskrivs som en fjärde behandlingsmetod mot cancer vid sidan av de tre konventionella metoderna för cancerbekämpning.

Traditionell cancerbehandling liknas inte sällan vid krigföring. På slagfältet används vapen vars benämningar påminner om de vapen som används i krig. De konventionella vapnen är den vanliga kirurgin, de kemiska vapnen representeras av cellgifterna och de nukleära vapnen av strålmaskinerna. De här tre vapnen har i 70 år utgjort själva stommen i kampen mot cancer.

De senaste åren har branschen alltså etablerat ett fjärde vapen. Ett biologiskt stridsmedel, om man så vill. Det går ut på att mobilisera en immunbaserad attack genom att, till exempel, stimulera de vita blodkropparna som är kroppens soldater i försvaret mot inkräktare – i det här fallet tumörceller. Första bolag ut på marknaden är Bristol-Myers Squibb som sedan 2011 säljer Yervoy, ett medel mot spridd skinncancer, ett sjukdomstillstånd som tidigare gav patienterna ungefär ett års överlevnad. Med den nya medicinen, det första immunologiskt aktiva tumörläkemedlet som har lanserats, tycks 10–15 procent av patienterna överleva mycket längre tid än så.

– En helt ny marknad, säger Briggs Morrison.

Någon klar definition av hur stor marknaden för immuncancerbehandling kan bli råder ingen enighet om. Men enligt Per Samuelsson, partner vid det svenska riskkapitalbolaget Healthcap, pekar prognoser på en total försäljning om 29 miljarder dollar (motsvarande cirka 190 miljarder kronor) år 2025. Den amerikanska investmentbanken Leerink Swann bedömer att marknaden till och med kan växa till 34 miljarder dollar om tio år.

Bolag som är långt framme på området är vid sidan av Bristol-Myers Squibb amerikanska Merck, schweiziska Roche – samt just Astra Zeneca.

Enligt Briggs Morrison är området nu högprioriterat i koncernen. Flera Affärsvärlden talar med pekar ut forskningen på det här området som det verkliga motivet till varför Pfizer uppvaktat Astra Zeneca så enträget.

Finländska Oncos Therapeutics, med ett drygt dussin anställda, utvecklar individbaserad immunterapi för cancer. Forskningschef är svensken Magnus Jäderberg. Han arbetade tidigare som chief medical officer på just Bristol-Myers Squibb med ansvar för den kliniska utvecklingen och utrullningen av Yervoy på Europamarknaden. Han pekar på ett problem som drabbat branschen under senare år – dyra mediciner möts av köpbojkotter från den offentliga sektorn.

– Vad vi lärde oss var att bra kliniska data som till och med visar att en ny medicin kan förlänga överlevnaden hos svårt sjuka patienter inte räcker för att få sjukhus och landsting att köpa det. Det fanns nog en viss arrogans där vi räknade med att produkten skulle sälja sig själv. Men där hade vi fel.

Yervoy, som lanserades 2011, prissattes i USA till 100 000 dollar, cirka 650 000 kronor för en behandling om fyra infusioner. I USA gick försäljningen ganska bra trots det saftiga priset.

– Men i Europa blev det ett ramaskri där myndigheterna jämförde kostnaderna med helt andra sjukdomar och behandlingar, exempelvis höftledsoperationer. Slutsatsen blev att det räcker inte längre med att ta fram läkemedel som förlänger livet. Man måste också visa med hälsoekonomiska data att kostnaderna går att motivera, säger Magnus Jäderberg.

Protesterna i Europa gav senare resultat och priserna sjönk till drygt hälften.

***

För världens stora läkemedelsjättar betyder allt mer komplicerade mediciner också att riskerna i branschen blir allt större. När de kliniska studierna kan kosta mer än en miljard kronor att genomföra är misslyckanden kännbara för vilket bolag som helst.

I det sammanhanget är det lätt att förstå varför fusionerna till och med tilltar i intensitet i läkemedelsektorn.

I och med att Astra Zeneca har tackat nej till sin uppvaktning tycks bolaget vara kvar på singelstråt ytterligare en tid. Livet som fri aktör på denna marknad lär däremot inte bli långvarigt. Om Pfizer ger upp, som vd Ian Read ställt i utsikt, lär det inte dröja länge innan en annan aktör bjuder upp till dans. Kanske blir det i form av en vit riddare vilket kan vara exakt vad Astra Zeneca-ledningen eftersträvar. På sikt betyder annars uppköpshoten från de många storaffärerna att Astra Zeneca behöver färdigställa nästan alla de produkter som bolaget har i pipeline i sen fas redan under de kommande två-tre åren.

En slutsats går att dra efter Pfizers budräd in i Astra. Aktieägarna lär inte stillatigande se på om ledningen ännu en gång, må det vara om en vecka eller ett år, tackar nej till väl tilltaget bud från en konkurrent.