Bäddat för lägre räntor

Allt fler bedömare på finansmarknaden börjar nu räkna med en kommande räntesänkning från riksbankens sida. Det finns dock flera argument som talar mot att detta skulle ske så tidigt som vid nästa penningpolitiska möte den 26 april. Dit hör den svaga kronan, stigande inhemska priser och turbulensen kring den återstående avtalsförhandlingarna.

Nya bottenrekord från kronan

I sin senaste inflationsrapport som presenterades förra tisdagen räknar riksbanken med en förstärkning av den svenska kronan men av denna syns ännu så länge inte en susning. Tvärtom fortsätter kronan att försvagas och slår nya bottenrekord mot dollarn.

Med fortsatta valutautflöden i samband med det kommande premiepensionsvalet och AP-fondernas utlandsplaceringar talar det mesta för en fortsatt press på kronan. Visserligen har den svaga kronan ännu så länge inte fått så stort genomslag på konsumentpriserna, men det känns också som att smärtgränsen går någonstans och att den närmar sig för varje dag som kronan ligger och skvalpar på de här nivåerna.

En annan faktor som talar mot en snabb räntesänkning är att den inhemskt genererade inflationen åter har börjat stiga. Mycket av de avregleringseffekter som hållit nere inflationen under senare år har numera ändrat riktning; el- och telepriserna har börjat att stiga samtidigt som hyrorna har höjts. Allt annat lika bidrar detta till att den inhemskt genererade inflationen kommer att ligga över två procent de kommande åren. Därmed är det de importerade priserna som ska stå för nedåtmarginalerna i inflationsbedömningen.

Till skillnad från exempelvis konjunkturinstitutet (KI) är riksbanken dessutom föga imponerad av de hittills slutna löneavtalen, som man menar snarast ligger i överkant av det acceptabla i och med att de ligger över den genomsnittliga EU-nivån. Riksbanken sänder också ut varningssignaler till de parter som ännu inte klarat sina förhandlingar att räntesänkningarna kan utebli om avtalen inte snarast kommer i hamn.

Sett till de brösttoner som tagits fram i de pågående förhandlingarna och de konfliktvarsel som lagts till den 14 april ser det föga troligt ut att de landar i någon sorts balanserad överenskommelse redan innan nästa riksbanksmöte.

Slutligen ligger den svenska räntan redan i utgångsläget under den europeiska och amerikanska och det är väl heller inget som borde bidra till räntesänkningseuforin. Sammantaget blir bedömningen att det kommer att krävas fler negativa nyheter för att driva fram en räntesänkning innan sommaren.

Analytiskt krumsprång

När det gäller utvecklingen inom svensk ekonomi tror riksbanken att vi nu växlat in på en betydligt lugnare tillväxtbana, som är mer i paritet med vad landet långsiktigt klarar av. Tillväxten väntas landa på 2,4 procent såväl i år som nästa år, en något mer pessimistisk syn än exempelvis den som KI levererade dagen innan.

Störst bidrag till tillväxten väntas från en fortsatt stigande konsumtion medan nettot från utrikeshandeln blir svagt positivt. Dessutom gör riksbankens ekonomer ett analytiskt krumsprång när man, trots att efterfrågan utvecklas relativt väl, prognosticerar stora nedskrivningar i företagens lager. Det här är den kanske svåraste posten att göra prognoser för och är mer att likna vid rena gissningar. Om exempelvis inga lagerneddragningar skulle komma till stånd landar riksbankens BNP-prognos för i år på 2,9 procent.