BÄSTA KONJUNKTURPROGNOSERNA: Nordbanken siar bäst

Hur ser en bra konjunkturprognos ut och hur blir den till? Omdet vet ekonomerna på Nordbanken en hel del: deras prognoser harnämligen fått högsta betyget i Affärsvärldens utvärdering av tioolika prognosmakare.

Affärsvärlden har träffat Olle Djerf, som är den som främst harhaft ansvar för konjunkturprognoserna sedan mitten av 1980-taletoch Tomas Pousette, som sedan ett par år har tagit över detyttersta ansvaret.

Olle Djerf är från början nationalekonom från Uppsala. Eftergrundexamen fortsatte han på doktorandprogrammet, men skrevaldrig någon avhandling. Och han betraktar åren påfinansdepartementet, från början av 1970-talet till början av1980-talet, som sin bästa skola.

Det var ett oerhört lyft att komma från universitetet tillfinansen där man faktiskt tilllämpade den nationalekonomi manhade lärt sig på universitetet. På finansen fanns storakunskaper om både national-ekonomisk teori och praktik.

LAGARBETESedan i början av 1980-talet finns Olle Djerf på Nordbanken ochhar ända sedan dess bland annat ägnat sig åt att görakonjunkturprognoser. Olle Djerf betonar att Nils Lundgren, somnog är mest känd för utomstående, också har spelat en mycketviktig roll i prognosarbetet. Det handlar mycket om lagarbete,även om Nils Lundgren framför allt ägnar sig åt räntor ochvalutor och Olle Djerf och Tomas Pousette har ansvar för dereala prognoserna. Man får intryc-ket att prognosarbetetvärderas högt på Nordbanken och också görs av de mest erfarnaoch kunniga ekonomerna.

Både Olle Djerf och Tomas Pousette säger också att stämningen ärprestigelös. Det innebär att diskussionerna underprognosarbetets gång kan bli mycket givande. Olle Djerf sägeratt det känns att det verkligen händer något på vägen. Vägenfram till en prognos är minst lika viktig eller kanske ännuviktigare än slutresultatet.

RESONEMANGEN VIKTIGASTÄndå bygger Affärsvärldens utvärdering bara på de kvantitativaprognoserna. Olle Djerf och Tomas Pousette menar att detegentligen är den kvalitativa bedömningen som är allra viktigast.Därför har Nordbanken valt att presentera sina prognoser merautförligt än många andra. Det måste finnas plats för deresonemang som leder fram till prognosen i siffror.Prognosarbetet används också som ett sätt att skapa en gemensamsyn på den ekonomiska utvecklingen inom banken. Det har blivitännu viktigare sedan Merita och Nordbanken slogs ihop.Prognosarbetet är enligt Olle Djerf ett praktiskt verktyg närdet gäller att svetsa samman Merita och Nordbanken och numeragörs konjunkturprognoserna tillsammans med Merita.

KI:S MODELLDet behövs naturligtvis också en del tekniska hjälpmedel för attkunna göra en bra prognos. Nordbankens ekonomer har ingen storekonometrisk modell där man stoppar in beståndsdelarna och somsedan spottar ut en färdig prognos. Prognosen bygger i ställetpå vad Olle Djerf kallar ett modellsystem som i hög grad byggerpå Konjunkturinstitutets (KI) sätt att strukturera denekonomiska statistiken. Ibland använder man sig också av andramodeller.

KI spelar också en viktig roll som leverantör av statistik.Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik kräver enligt OlleDjerf ofta vidareförädling för att kunna tolkas på rätt sätt.Nordbanken köper därför KI:s specialbearbetningar av statistikpå flera områden: arbetsmarknad, utrikeshandel, priser ochindustristatistik.

VÄRSTA MISSTAGENMen hur bra förutsättningarna än är gör Nordbanken som allaandra ibland stora misstag. Liksom de flesta andra missadeNordbanksekonomerna djupet i nedgången i början av 1990-talet.Ett annat stort misstag var att de inte räknade med att kronanskulle falla. Att Nordbankens prognoser i Affärsvärldensutvärdering är bäst betyder inte heller att de liggerhästlängder före alla andra. Snarare är det så att nästan allahar gjort ungefär samma misstag, men hos Nordbanken har de varitlitet mindre.

Olle Djerf berättar om hur nöjda de var på morgonen den 19november 1992 när de presenterade sin nya konjunkturprognos.Prognosen byggde på att regeringen skulle klara kronan,genomföra en så kallad intern devalvering och dessutom avskaffaden så kallade utlandslånenormen. Just dessa förslagpresenterades under förmiddagen och prognosen verkade stämmanästan osannolikt bra.

Men samma eftermiddag föll kronan och prognosen blev i ett slaghelt passé. Den kunde inte skickas ut till kunderna och det varbara att börja om från början.

INFLATION OCH ÖVERSKOTTUnder perioden snart efter de värsta krisåren tycker dock OlleDjerf att de har lyckats bättre. Nordbanken framhöll tidigt atträdslan för att 1980-talets höga löneökningar med hög inflationvar på väg tillbaka var överdriven. Olle Djerf känner sig ocksånöjd med att de inte hörde till dem som räknade med attbudgetunderskottet bara skulle öka och öka enligt de senasteårens trend. I stället var Nordbanken bland de första som insågatt det som nu väntade inte alls var fortsatt stora underskottutan kanske till och med växande överskott.

Vad är viktigast i framtiden? På kort sikt framhåller Olle Djerfatt utvecklingen i Japan och andra krisdrabbade länder i Asientillhör riskerna i Nordbankens annars ganska ljusa scenario. Hurden amerikanska ekonomin utvecklas kommer också att spela enavgörande roll.

Aktiemarknaden vill de inte gärna uttala sig om, men de anseratt dagens låga räntenivåer är rimliga.

På lång sikt menar de att sparandet är ett av de viktigasteområdena att följa. I takt med att pensionärerna blir fler ochfler kommer sparandet, som för närvarande gynnar både aktie- ochräntemarknader, inte att finnas i samma överflöd längre och dåkan realräntorna börja stiga igen.

BILDTEXT:

Olle Djerf har träffat mest rätt av alla prognosmakare under1985-1997.

Ola Virin på Industriförbundet, som kom på andra plats, var närhan gick i pension nyligen den kanske mest erfarnakonjunkturbedömaren i Sverige. Hans bedömningar har varit iunderkant, men trots det bland de mer träffsäkra.