Billig kemijätte lockar

Kurserna på industri­aktier på Stockholmsbörsen har trissats upp rejält under senare tid, men för att nå framgång i jakten på billiga(re) eftersläntrare kan det räcka med att ta klivet över Östersjön.

Få konsumenter kommer någonsin i direktkontakt med den finländska kemijätten Kemira, en utvecklare och tillverkare av kemikalier avsedda för industrin. Bolaget som för de flesta svenskar mest är känt för sin stora anläggning i Helsingborg var fram till i början av 1970-­talet en statlig konstgödseltillverkare. Den delen såldes senare och koncernen har med åren utvecklats till en stor familjekontrollerad kemiaktör inom områden som olje-, gas- och gruvnäring, läkemedel- och livsmedelsbranschen liksom inom tvättmedel och vattenrening.

Bolaget har sedan flera år lidit av den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa som tillsammans med Mellanöstern och Afrika förra året stod för 55 procent av försäljningen. Motvinden har mötts med en omstruktureringsprocess som nu har nått sitt slut. Den som tror att Europaexponeringen nu kan vändas till något positivt i takt med att Europas ekonomi får upp farten ser därför ett starkt kort i Kemira.

De kommande åren har också förutsättningar att bli en skördetid, om man får tro bolagets egna ambitioner som lyder på en årlig genomsnittlig försäljningsökning på 9 procent fram till 2017. Samtidigt räknar ledningen, med koncernchefen Jari Rosendal i spetsen, med att rörelsemarginalen ska öka till 15 procent, att jämföra med fjol­årets 11,8 procent.

I en mogen bransch är det en expansiv målsättning för vilket företag som helst. För Kemira framstår ribban som än högre eftersom målsättningen betyder att bolaget nu måste uppnå tillväxt och vinstförbättringar i en omfattning som företaget inte har varit i närheten av under de senaste sex åren. Tvärtom. Bolagets försäljning för 2014 slutade på ungefär samma nivå som 2010 och rörelsemarginalen har under hela den senaste femårsperioden legat stabilt kring 11–12 procent.

Under senare tid har emellertid utvecklingen rullat Kemiras väg. Rensat för förvärv och avyttringar var den organiska tillväxten 3 procent under både 2013 och 2014. Och håller utvecklingen från det senaste kvartalet i sig så bådar det gott för framtiden. Det senaste kvartalet var det starkaste på länge och bolaget nådde en organisk tillväxttakt på 6 procent samtidigt som marginalen steg till 11,9 procent.

Försäljningen ökade inom alla tre affärsområden under perioden. Affärerna inom cyk­liska segment som olja, gas och papper vägs upp av stabiliteten inom vattenrening. Bäst går affärerna inom det minsta affärsområdet olja och gas, och allra bäst säljer Kemira i Nordamerika tack vare ökad efterfrågan på de kemikalier, polyakrylamider, som behövs för att utvinna skiffergas.

Den som ger sig utanför Stockholmsbörsen för en investeringsmöjlighet gör antagligen det för att möjligheten inte finns här hemma. Det kriteriet uppfyller Kemira. Och jämfört med svenska industribolag framstår Kemira med ett beräknat p/e-tal för i år och 2016 på 12 respektive 10 som rena fyndet.

Lockar gör också att utdelningen inte har sänkts sedan krisåret 2008 samt att årets utdelning på 53 eurocent ger en direktavkastning på fina 4,5 procent. Återkommande aktie­återköpsprogram gör sitt till för att förstärka bilden av ett aktie­ägarvänligt företag.

Kursen har klättrat 20 procent sedan nyåret, men Kemira är fortfarande en eftersläntrare. Uppgången kom nämligen från tvåårslägsta. Det utnyttjade styrelseordföranden Jari Pertti Paasikivi, från huvudägarfamiljen, till att köpa aktier för cirka 5 miljoner kronor. Affärsvärlden bedömer att aktien har mer att ge när Europakonjunkturen skjuter fart. Köp med riktkurs 14,4 euro.

nullnull