Bioboomens profitörer

Björn Odlander, tidigare läkare och läkemedelsanalytiker, och hans kollega Peder Fredrikson är de tydligast lysande stjärnorna bland investerarna på den svenska bioteknikhimlen.
1996 startade de fonden Healthcap. Då fick de in 300 miljoner kronor, i dag har det förvaltade kapitalet vuxit till 6 miljarder kronor. Deras bolag Odlander, Fredrikson & Co fungerar som rådgivare åt Healthcapfonderna och hade förra året intäkter på 120 miljoner kronor och ett eget kapital på 25 miljoner kronor.

– Det håller på att byggas upp en ny stor lönsam industri i USA, och även i Sverige, kring bioteknikbolagen. De här bolagen kan tjäna bra med pengar, säger Björn Odlander.

Det är just det som allt fler riskkapitalbolag insett. Björn Odlander och Peder Fredrikson är typexempel på entreprenörer i Biotekniksverige. De jobbade tidigare på Aros Securities, men hoppade av för att starta eget när de insåg att biotekniksektorn skulle växa stort.

– Befolkningen i västvärlden lever längre än tidigare och behovet av nya mediciner ökar. Läkemedelsindustrin har inte haft lätt att fylla efterfrågan, och de bioteknikbolag som tar in nya läkemedel kan tjäna stora pengar, säger Björn Odlander.

Detta har Healthcap slagit mynt av. Sedan starten har de har investerat i ett 60-tal bolag, varav tio har gått till börsen, bland andra Q-Med och Pyrosequencing. Healthcap äger aktier i Q-Med värda 334 miljoner kronor och i Pyrosequencing för 150 miljoner kronor.

Vid sidan om Healthcap finns bland annat Investor med sitt bolag Investor Growth Capital. I mitten på 1990-talet investerade Investor i det amerikanska bolaget Medimmune. Det såldes 1999 med en vinst på 1,4 miljarder kronor. Det gav Investor blodad tand för fortsatta bioteknikinvesteringar. Investor Growth Capital har ett totalt investerat kapital på 1,3 miljarder dollar och har investerat i cirka 25 bolag inom hälsovårdssektorn i Norden, bland andra Pyrosequencing, Gyros och Alpha Helix.
En annan tungviktare i branschen är SEB Företagsinvest. Med ett förvaltat kapital på 1,2 miljarder kronor har det gjort ett par försäljningar inom bioteknikdelen sedan det började investera år 2000.

– Förutsättningarna för att tjäna pengar har ökat de senare åren. De stora läkemedelsbolagen vill inlicensiera läkemedel från bioteknikbolagen. Marknadsbilden är klart bättre nu än för några år sedan, säger vd Carl Christensson.

Det är långt ifrån alla riskkapitalister som gjort försäljningar i portföljen och därmed tjänat några pengar. SLS Venture, med ett förvaltat kapital på 2,2 miljarder kronor, har inte gjort en enda exit trots att det har 23 bolag i sin portfölj.

– Vi tycker det är bra investeringsmöjligheter. Botten är nådd så det är en bra tid att köpa och vara aktiv. Tyvärr är exitmarknaden dålig. Alla väntar på att börsen ska öppna sig, och att det ska gå att sälja portföljbolagen till en industriell köpare, exempelvis ett läkemedelsbolag, säger Jan Sundqvist, vd på SLS Venture.

Det är alltså långt ifrån alla som skurit guld med täljkniv de senaste åren. I takt med att börsen fallit har också värderingarna på de onoterade portföljbolagen minskat i värde. Riskkapitalbolaget HB Capital har några tuffa år bakom sig. Det gjorde sina investeringar under 2000 och 2001 och köpte därmed dyrt, och har därefter fått se flera av sina investeringar falla i värde. Det vägs upp av en lyckosam investering i Biovitrum.

Det är inte bara flera av riskkapitalisterna som lyckats tjäna pengar på bioteknikboomen. Forskarna och entreprenörerna har ofta själva blivit rika. Den tydligast lysande stjärnan är Bengt Ågerup, grundare av och storägare till Q-Med. Han har utvecklat bolaget till en av börsens kursvinnare under lång tid, och därmed är hans aktier i dag värda 1,7 miljarder kronor.

Två andra lysande stjärnor, som ofta nämns i sådana här sammanhang, är Pyrosequencings grundare Pål Nyrén, professor i biokemi, och Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi, båda på KTH. Tillsammans med ett forskarlag har de tagit fram ett system för snabbanalys av DNA-prover. Det var Healthcap som satte bolaget på börsen och i dagsläget är Pål Nyréns aktier värda 51 miljoner kronor, Mathias Uhléns aktier värderas till 49 miljoner kronor.

– Mathias Uhlén är en briljant vetenskapsman och en utmärkt entreprenör, en ovanlig kombination, har Björn Odlander sagt tidigare.

Forskaren Anders Wahlne, professor i klinisk virologi vid Karolinska Institutet, var med och grundade Tripep som forskar kring HIV. Efter ett dramatiskt kursfall 2001 har han fått se sin förmögenhet krympa. Aktierna är i dag värda 11 miljoner.

Några som också gjort sig en hacka är de forskare som lämnade Astra och bildade Medivir 1998, Bo Öberg och Nils-Gunnar Johansson. Under åren har kursen åkt berg- och dalbana, men i dag värderas deras aktier till 32 miljoner kronor respektive 18 miljoner.

En annan framstående forskare och entreprenör är Carl Borrebaeck, professor i immunologi vid Lunds tekniska högskola. Han grundade Bioinvent International som gick till börsen 2001 och i dag har 110 anställda. Bolaget forskar på läkemedel av antikroppar mot cancer, hjärt/kärlsjukdomar och infektionssjukdomar. Carl Borrebaeks andel i bolaget har i dag ett värde av drygt 15 miljoner kronor.

Det finns också en rad entreprenörer i bolag som inte gått till börsen. Robert Zyzanski är en sådan. Han har varit affärsman inom olika bioteknikbolag och är inte forskare. Robert Zyzanski är delägare i Facein som tillverkar gasmonitorer som används på bland annat intensivvårdsavdelningar för att mäta den gas som patienterna andas ut och in. Tidigare var han med och grundade Artema Medical 1990 och var dess ägare, vd och koncernchef fram till 2000 för att året därpå sälja sin andel i bolaget.

En nestor i branschen är nobelpristagaren Arvid Carlsson. Vid 75 års ålder startade han Göteborgsföretaget A Carlsson Research som forskar kring effektivare läkemedel mot Parkinson och schizofreni. Bland andra sjätte AP-fonden har gått in med 60 miljoner kronor i bolaget.