Bioteknikfiaskot

Att bioteknik är en riskfylld verksamhet är känt. Det har börjat gå upp för aktieplacerare som valt att satsa på branschen. De flesta har förlorat stort på sina bioteknikaktier.

Det finns numera 30 marknadsnoterade bolag att välja på, om vi gör en ganska vid definition av begreppet bioteknik. Vinnarna är få. Flertalet bioteknikaktier har haft en miserabel utveckling.

Många företag har sannolikt gått för tidigt till börsen. De har tvingats lägga om sin strategi, sälja av verksamheter, avbryta forskningsprojekt, byta ut företagsledningen. Antingen har försäljningen inte motsvarat förväntningar eller så har forskningen inte utvecklats som planerats. I ett par uppmärksammade fall har bakslagen kommit oväntat, vilket medfört att aktiekursen rasat 50-80 procent på en dag.

Mängder av floppar

Som framgår av sammanställningen på sidan 41 har två tredjedelar av bioteknikföretagen förlorat 40 procent eller mer av sitt värde, räknat på introduktionspriset vid marknadsnoteringen. I botten ligger de företag som misslyckats i sin forskning (Tripep, Biophausia, Conpharm, Oxigene) eller de som haft en oväntat dålig försäljningsutveckling för nylanserade produkter (Mediteam, Decim, Biora). Andra bolag med ifrågasatt forskning är Active Biotech och Maxim. Det finns också frågetecken kring Medivir, som ett par gånger tvingats meddela att en forskningspartner dragit sig ur.

I några fall har bolagen kommit ut på marknaden vid fel tidpunkt och med ett för högt pris. Det gäller Pyrosequencing, som noterades när bioteknikintresset på aktiemarknaden var på väg ned.

De senaste årens nyintroduktioner har fått en usel start. I år har bara två bolag tillkommit (Bioinvent och Vitrolife). Likadant var det i fjol (Pyrosequencing och Tripep). Några har dragit tillbaka långt gångna planer på marknadsnotering, Medicarb i våras och Personal Chemistry i fjol. De flesta marknadsintroduktioner gjordes 1996-98.

Sverige är inte unikt

Bakslag är ingenting unikt för Sverige. Så ser det ut i alla länder med noterade bioteknikföretag. I USA, Storbritannien och Tyskland finns också många exempel på dramatiska kursfall.

För att hålla uppe intresset för branschen behövs framgångar. Därför är det av stor vikt att vi har noterade bolag som Karo Bio, Perbio Science, Biacore och Q-Med. De har alla förmått leverera antingen en imponerande försäljnings- och vinstutveckling eller tunga forskningsavtal och därmed blivit kursvinnare. De har visat att biotekniken inte bara är misslyckanden (se särskild artikel).

Det har nog funnits en övertro på biotekniken. På 1980-talet fanns en föreställning att tekniken skulle komma att revolutionera framtagningen av nya läkemedel. De stora läkemedelsbolagen, med inriktning på kemisk syntes, skulle bli utkonkurrerade av de mer biologiskt inriktade bolagen, som satsade på kroppsegna substanser, sades det.

Så har det inte alls blivit. Tvärtom finns det i dag anmärkningsvärt få biotekniskt framställda läkemedel på marknaden, med tanke på att den moderna tekniken (hybrid-DNA) funnits i omkring 25 år. Drygt 60 produkter har nått marknaden. Ett par mediciner har blivit riktigt stora. Men många är bara små nischprodukter.

En nackdel med läkemedel framställda med hybrid-DNA-tekniken är att de är proteiner, alltså stora molekyler som bara går att få in i kroppen genom att injiceras (annars bryts de ned i magen och tarmarna). Kemiskt framställda läkemedel är små molekyler som kan tas i tablettform. De är mer användarvänliga och kan vara mycket effektiva, även om risken för biverkningar är större än för proteinläkemedel.

Det finns ingen motsättning mellan det kemiska och det biologiska angreppssättet. De stora läkemedelsbolagen satsar hårt på biotekniken för att hitta lämpliga läkemedelskandidater. De små bioteknikföretagen sysslar alltmer med avancerad kemisk syntes, så kallad kombinatorisk kemi, för att bli mer kompletta i sin forskning.

Kabi pionjär

Sverige ligger väl framme inom biotekniken. Statliga Kabi var i slutet på 1970-talet ett av de första företagen i världen att utnyttja hybrid-DNA-tekniken för att framställa läkemedel, ett tillväxthormon. Och det finns hundratals relativt nystartade företag vid de stora universitetsorterna. Framför allt har Sverige varit bra på att förse forskare med instrument och andra hjälpmedel. I denna tradition verkar börsföretag som Biacore, Perbio Science och Pyrosequencing.

Än så länge har det dock inte kommit fram särskilt många nya produkter från de svenska företagen, trots att flera stycken hållit på i mer än tio år, den tid det brukar ta att få fram ett nytt läkemedel.

10 år efter USA

USA ligger tio år före Europa och Sverige. Där finns det 25 bioteknikföretag som går med vinst. Det första amerikanska bioteknikföretaget bildades 1976, nämligen Genentech, vars första uppdrag var att genmodifiera en bakterie som kunde tillverka Kabis tillväxthormon. Mest framgångsrikt är Amgen som hade sin första produkt på marknaden 1990, tio år efter start. Sedan dess har bolaget gått med vinst.

Amgen har i dag ett börsvärde på 60 miljarder dollar. Det är mer än de omsättningsmässigt större läkemedelsbolagen Pharmacia, Aventis och Schering-Plough. Vinster i bioteknikföretag brukar åsättas p/e-tal som är dubbelt så höga som för läkemedelsbolagen.

De europeiska bioteknikföretagen är små i sammanhanget. Det sammanlagda värdet på de tio största är 40 miljarder dollar. De 30 marknadsnoterade svenska bioteknikföretagen är tillsammans värda drygt 2 miljarder dollar (24 miljarder kronor).