Elpriser
Elpriserna slår ut jobb i söder: ”Skadar hela Sverige”

Skillnaderna har ökat mellan Sveriges fyra elprisområden, och framför allt mellan elområde 1 och 2 norr, och 4 i söder.
Höga elpriser slår hårt mot företag i södra Sverige, snedvrider konkurrens gentemot norr och var orsaken till det stora varslet på pappersbruket Hylte Paper i våras. Det menar VD Roger Bergström.
”Jag har inte gått ut och varslat 60 personer om inte elpriset var så högt”, säger han till Afv.
Leder till lägre sysselsättning
Högre elpriser leder också till lägre sysselsättning. Det menar Eurochambres, som samlar handelskammare i Europa, i en rapport från juni i år.
En ökning av elpriset med 10% leder till att sysselsättningen minskar med 1-1,5%, enligt rapporten.
Liknande forskning har gjorts i Sverige. Resultatet visar att det framför allt är arbetstillfällen i södra och mellersta Sverige som skulle påverkas av högre elpriser.
Den minskade sysselsättningsgraden beror både på ett mindre behov av arbetskraft till följd av lägre produktion, och uteblivna investeringar.
I linje med den europeiska rapporten skulle sysselsättningen i de två sydliga elområdena 3 och 4 sjunka med 1% vid en 10-procentig ökning av elpriset. De norra elområdena påverkas inte alls i scenariot med 10% högre elpris.
Södra Sverige påverkas mer
Johan Eklund är VD för Sydsvenska Handelskammaren. Han är professor i nationalekonomi, och namnet bakom både den europeiska och svenska studien.

Förutom lägre sysselsättning i söder hittade studien även ett samband mellan högre elpriser i område 3 och 4, och ökad sysselsättning i norra Sverige.
“Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster”, säger han.
Anledningen till varför södra Sverige påverkas i högre grad än norra är dels att elpriset är högre. Samt att de flesta arbetstillfällena finns i, framför allt, SE3, men även SE4.
“Det är negativt för sydsvensk konkurrenskraft, och då inte bara i område 3 utan också i område 4. Merparten av svenska ekonomiska aktiviteter finns i dessa områden och ur det perspektivet är det inte alls bra med den här indelningen”, säger Johan Eklund.
I Sverige gjordes studien med data från år 2012–2020. Sedan 2020 har det årliga snittpriset på el fördubblats från 19 öre/kWh till nästan 39 öre/kWh år 2024. För enbart elområde 4 var ökningen 111%.
“Jag tror inte man behöver vara alltför djärv för att säga att det bidrar till högre arbetslöshet, men man behöver vara mer djärv för att uttala sig om exakta siffror”, säger Johan Eklund.
Brukets anställda fick gå
I våras varslade Hylte Paper 60 anställda från pappersbruket i Halland. 43 personer fick gå.
Anledningen var de höga elpriserna i södra Sverige, enligt VD Roger Bergström.
Industrins elbehov motsvarar cirka en halv procent av Sveriges totala elförbrukning. Bergström vill inte uppge en exakt kostnad, men säger att det handlar om el för hundratals miljoner kr.
”Hade vi legat norr om Gävle hade vi haft 200 miljoner kronor mindre i elkostnad per år”, sa VD:n i en intervju med DN kort efter varslet.

“Skadar hela Sverige”
För Roger Bergström är det uppenbart att elområdesindelningen i Sverige påverkar konkurrenskraften. Inte bara för bolag i södra Sverige gentemot norr, utan även för svenska företag på den europeiska marknaden.
“En sak som delvis byggt vårt land är att vi har haft låga och trygga elpriser. Bra tillgång på el har gjort Sverige lätt att industrialisera”, säger han till Affärsvärlden.

Pappersbrukschefen önskar att Sverige hittar ett sätt att jämna ut elpriserna i landet.
“Vi ser att det är ganska bråttom. Det finns mycket industri i SE3 och SE4, och det är också där de flest svenskar bor”, säger Bergström.
Elproduktionen i södra och mellersta Sverige har skalats ned. Avvecklade kärnkraftsreaktorer har inneburit att produktionskapacitet försvunnit ur regionen.
Innan 2020 producerades mer el än vad som förbrukades i SE3. När reaktorerna Ringhals 1 och 2 avvecklades 2019–2020 försvann effekt om nästan 2 000 MWe (elektrisk effekt). Tillsammans producerade reaktorerna cirka 11 TWh per år.
Därefter har annan elproduktion tillkommit. Framför allt har vind- och solkraft ökat. Dessa energikällor har dock ojämn produktion eftersom de är väderberoende. Det leder till mer volatila priser på elmarknaden.
“Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora”, säger Roger Bergström och fortsätter:
“Det här skadar ju hela Sverige.”
En konkurrensnackdel
Invest in Skåne arbetar inom Region Skåne med internationell marknadsföring av länet mot utländska företag. Chef för regionens investeringsfrämjande arbete är Micael Györei. Enligt honom är inte höga elpriser i södra Sverige något som påverkar utländska företags vilja att etablera sig där.

“I svensk kontext kan vi skrika oss hesa över att vi har höga elpriser i södra Sverige, men internationellt sett har vi låga elpriser eller i sämsta fall helt jämförbara med våra grannländer”, säger han.
Istället är det främst överföringskapaciteten i södra Sverige som påverkar etableringsmöjligheten för utländska företag negativt. Att få svar på om ett visst effektbehov är möjligt tar tid, vilket leder till att södra Sverige väljs bort i ett tidigt skede.
Inom Sveriges gränser kan dock skillnaderna i pris mellan elområdena ses som konkurrenshämmande. I alla fall ur ett sydsvenskt perspektiv, säger Micael Györei.
“Svenska företag som vill expandera funderar nog på att etablera sig i ett annat elhandelsområde för att få ner elkostnader. Eller för att ens ha möjlighet att expandera på grund av brister i transmissionskapaciteten.”
Enhetschefen menar dock att trots att elpriset till viss del snedvrider konkurrensen, finns det kostnader som i högre grad uppstår för företag i norra Sverige. Till exempel för längre fraktavstånd.
“I en svensk kontext ger elpriset sydsvenska företag en konkurrensnackdel mot företag som verkar längre norrut, men å andra sidan har företag söderut lägre kostnader för logistik”, säger Micael Györei.
Läs mer
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.