Börsens snabbväxare

Vem kunde tro på den här utvecklingen bara för ett år sedan? Den Stenbeck-kontrollerade mobilteleoperatören Millicom International, som var på vippen att säljas till China Mobile, hamnade på börsens skamlista efter halvårsskiftet förra året när kineserna drog sig ur och börskursen kraschade på nivåer kring 240 kronor per aktie.

Utvecklingen för Millicom sedan dess har med all önskvärd tydlighet visat att den som trycker på säljknappen oftast får fel och att långsiktigt ägande lönar sig. Haveriet var kort sagt det bästa som kunde hända – för Stenbeckfamiljen som sitter på en tredjedel av aktierna och för andra aktieägare.

Millicom är företaget som satsar hårdast på de marknader som växer snabbast. Inget konstigt med det kan tyckas, utom att bolaget, till skillnad från andra svenska exportsuccér som Sandvik och Ericsson, därmed bara växer i utvecklingsländer. Europamarknaden, inte minst den lukrativa Östeuropamarknaden, har i stället överlåtits åt bland andra systerbolaget Tele 2. Millicom struntar i allt detta och har ingen verksamhet alls i Europa vid sidan av vad som sker vid huvudkontoret i Luxemburg. Bolaget är i stället marknadsledare i länder som El Salvador, Nicaragua och Kambodja och räknar sig som uppstickare i centralafrikanska Tchad och Kongo-Kinshasa.

Nästa mål som branschspecialister viskar om är Peru, där en fjärde mobillicens är på väg att delas ut, men nästa riktigt stora mål är Vietnam med nära 90 miljoner invånare. Koncernchefen för Millicom, belgaren Marc Beuls, besökte landet i slutet av maj. Då presenterade han ett lockbete som kanske kan få fart på den urvalsprocess och tillståndsgivning som just nu pågår. Lockbetet bestod, enligt den statliga internettidningen VietnamNet, bland annat i att hjälpa operatören Vietnam Post and Telecommunication Group att växa utomlands. I första hand ska Millicom genom ett samriskbolag underlätta för vietnameserna att etablera sitt Mobifone som en fristående operatör i Kuba.

Beskedet kommer kanske som en överraskning, åtminstone för den som minns vad Marc Beuls sade, med en stänk av ironi, under en kapitalmarknadsdag i vintras när han konstaterade att det inte finns så många orörda mobilmarknader kvar i världen

– Om du inte vill gå in i Kuba, Burma eller Nordkorea vill säga, sade han då.

Det kan bli hur som helst med Kuba, Peru eller Vietnam men bollandet med tillstånd i nya länder är typiskt för Millicom och långvägaren Marc Beuls med snart tio år på vd-posten och med 15 år i företaget. Så sent som i slutet av förra året såldes satsningen på ett annat befolkningsrikt asiatiskt land, Pakistan, och strax dessförinnan gjorde bolaget en miljardsatsning i Columbia, ett projekt som brukar beskrivas som ett turn around-case.

Den som lyssnar på honom nu finner att taktiken i första hand är att växa i de länder där företaget redan verkar. Planerna är att växa snabbare än tidigare i länder i Asien och Afrika och att fortsätta växa i Mellan- och Sydamerika. Folkrika länder som Kongo-Kinshasa, Tanzania men också Ghana och Sri Lanka pekas ut som särkskilt intressanta. Ett par säljknep som har visat sig fungera över förväntan är introduktionen av sekundprissättning och möjligheten att fylla på sitt kontantkort med mycket små summor, bara 3-4 kronor, via SMS-meddelanden. Den typen av prioriteringar av sänkta kostnader för att matcha den växande efterfrågan i utvecklingsländer har, kanske lite motsägelsefullt, bidragit till att intäkterna under årets första kvartal ökat med nära 90 procent i årstakt till cirka 4 miljarder kronor.

För att behålla tillväxttakten måste bolaget också framöver lyckas med sina innovativa säljgrepp, inte minst den typ av gerillamarknadsföring som förs från små kiosker eller från bord på gatan. Bara i ett land som Ghana, med 23 miljoner invånare, finns över 7 000 butiker eller butiksstånd där det går att ladda upp mobiltelefonkort. Denna matta av butiker är en bidragande orsak till att abonnemangsstocken under det senaste året har vuxit med 116 procent till ungefär 1 miljon abonnenter vid det senaste kvartalsskiftet. Ska den siffran, på säg tio år, närma sig europeiska mått finns utrymme för att värva tio gånger så många abonnenter.

– Vi har verksamheter på 16 attraktiva tillväxtmarknader. För närvarande är vi fullt upptagna med att expandera på dessa och jag bedömer att så kommer att vara fallet i ytterligare några år. Så länge den starka efterfrågan finns kvar anser jag att den strategin är mer kostnadseffektiv än att växa på helt nya marknader, sade Marc Beuls till HQ Banks kundtidning strax före jul.

Det är den strategin, att jobba på som vanligt, som har skapat förutsättningarna för den exempellösa börsuppgång som har lyft aktien med nära 200 procent på ett år.

Men andra faktorer spelar in. Sedan Millicom drog i gång för 15 år sedan har fler aktörer fått korn på den snabbväxande mobilmarknaden i utvecklingsländer. Inte minst vårens affär där brittiska Vodafone bjöd 80 miljarder kronor för två tredjedelar av indiska Hutchison Essar visade vägen. Sedan den affären offentliggjordes har spekulationerna om en försäljning av hela eller delar av Millicom duggat tätt.

Just nu pågår till exempel en tvekamp mellan America Movil och Telefoníca om vem som ska vara största aktör på den brasilianska marknaden. Och så sent som i förra veckan spekulerades i amerikansk press om möjligheten att just America Movil ska köpa ut Millicoms verksamhet i Mellanamerika.

…och den är lätt att räkna hem

Att försöka sätta ett rättvist pris på ett bolag som fördubblas i storlek från ett år till nästa är nästan omöjligt. Vilket år eller vilken månad ska man använda som utgångspunkt för räkneövningarna?

Men om prognoserna från analytikerna slår in, eller till och med överträffas som under årets första kvartal, är det lätt att räkna hem Millicom också efter den senaste kursuppgången.

Bolaget har för närvarande cirka 17 miljoner abonnenter och har troligen 22-23 miljoner nästa sommar om den organiska tillväxten håller i sig. Samtidigt ökar försäljningen per kund. Investeringarna i de egna näten måste öka i samma takt vilket betyder att lönsamheten ligger kvar på en marginal (före skatter) på cirka 25 procent.

Det betyder p/e-tal kring 20 för i år och cirka 15 för nästa år. Det är i nivå med Telia Sonera och Telenor men betydligt billigare än systerföretaget Tele 2. Den som väljer något av de gamla monopolen får en garanterad utdelning som slår obligationsräntan. Den som investerar i Millicom får i stället en bonusoption i tillväxtmöjligheter och dessutom möjligheten att Stenbecksfären tar chansen att återigen försöka sälja ut bolaget.

Gör sedan en jämförelse med uppköpet av indiska Hutch där brittiska Vodafone betalar 7 300 kronor per kund. Millicoms kunder värderas till cirka 4 000 kronor per kund. Visst ska Millicom betalas med rabatt, eftersom verksamheten är utspridd över världen och dessutom drivs i många av jordens absolut fattigaste länder, men en rimligare siffra borde vara 5 000 kronor.

Den senaste veckans börsoro till trots är Millicom fortsatt köpvärd.