Börsstrategi för ett mellanår

Svängningarna kan bli stora på börsen nästa år, bedömer vi på Affärsvärlden. Och totalavkastningen landar kanske kring måttliga fem tio procent, ett mellanår kort sagt. Därefter kan det bli ytterligare ett svagt år.

Vad ska en vilsen investerare då göra? En taktik som alltfler, både stora och små, satsar på är att sätta kapitalet i vad som kallas strukturerade produkter, i första hand aktieindexobligationer eller aktieobligationer. Försäljningen hittills i år, januari-september, har ökat med 86 procent till 25,6 miljarder kronor och har därmed redan passerat fjolårets volymer som slutade på 22 miljarder.

Aktieindexobligationer är i första hand en säker placering, och branschbedömare påpekar att det är just det skälet som har gjort att efterfrågan har ökat så kraftigt:
– Vi har varit igenom en svår period på börsen och det är en hård läxa som kunderna har fått lära sig, nämligen att det finns en poäng att ha en kapitalgaranti, säger Annika Wijkström, vice vd i Föreningssparbanken och chef för Swedbank Markets.

En annan faktor som driver på intresset för aktieobligationer är förstås de rekordlåga räntorna. När bankboken ger noll i avkastning känns alternativkostnaden för att sätta kapitalet i riskfria obligationer, med viss chans till avkastning, inte så stor. Det är till och med så att den som belånar huset för att köpa aktieobligationer tar en mycket liten risk. Det gäller särskillt för den som köper en blandad portfölj av obligationer, kanske en för svenska aktier, en med exponering mot Kina och en med exponering mot de svängiga olje- och gruvaktierna.

– Om man accepterar en lika hög risk i portföljen som man tar genom att äga aktier direkt kan man få en väsentligt högre förväntad avkastning om man belånar aktieindexobligationer, säger Pär Sjögemark, som arbetar med strukturerade produkter hos branschettan Handelsbanken.

Efterfrågan drivs av privatpersoner men i ökad utsträckning också av så kallade private placements, intresset från institutioner, stiftelser och företag med stora kassor har ökat rejält. Enligt uppgifter från Värdepapperscentralen är nästan 12 miljarder kronor, uppåt hälften av årets volymer, onoterade obligationer vilket är ett annat sätt att säga att de är skräddarsydda för en eller flera institutioner.

– Institutionsmarknaden är en tillväxtmarknad och ett av de områden vi satsar på. Det gäller både oss och konkurrenterna, säger Ronny Jacobsson, aktiechef vid Swedbank.

De två största företagen i branschen, Handelsbanken och Föreningssparbanken, har nyligen gjort var sin studie av utfallet på samtliga obligationer under en tioårsperiod. Handelsbankens utfall på de 103 olika obligationer som sålts sedan 1994 ligger på en genomsnittlig årsavkastning på 9,8 procent. Det är inte lika bra som den svenska börsen, men nästan, och till lägre risk. Föreningssparbankens avkastning under 12-årsperioden från 1992 är något bättre och ligger på 11,9 procent. Börsen som helhet, inklusive utdelningar, har ökat med i snitt 12 procent per år.

Obligationerna har framför allt två svaga sidor. Problem nummer ett är att alla är bundna till en viss slutförfallodag. Att inte själv få bestämma tidpunkt för försäljning, till exempel vid plötsliga börskriser, kan vara vanskligt. Det går att sälja dem tidigare på en andrahandsmarknad men då gäller inte kapitalgarantierna.

Problem nummer två gäller de obligationer som tecknats till så kallad överkurs. Med den konstruktionen kan 10 procent av kapitalet gå förlorat, motsvarande 2-3 procents årlig negativ avkastning. Det här har alla de som tecknade sina obligationer under de goda åren 1998-2000 blivit varse, visar statistik från de två bankerna. När obligationerna lösts in under 2002-2004 har tre av fyra resulterat i minusavkastning. För Föreningssparbanken är motsvarande siffra två av tre.Aktieobligationer

Fördelar
– Nästan riskfritt
– Chans att vara med på börsuppgång
– Kan belånas
– Enklare satsa på udda marknader som
olja och råvaror.

Nackdelar
– Dålig likviditet på andrahandsmarknaden
– Förutbestämd inlösendag