Bredbandsmotorväg med få påfarter

Till slut lyckades politikerna enas och näringsminister Björn Rosengren kunde presentera den försenade IT-propositionen. Där ingår bland annat att regeringen ska investera 8,3 miljarder kronor på att bygga bredband (höghastighetsinternet).

Staten bygger i första hand vad man kan kalla motorvägen, stamnätet. Regeringen ska satsa 2,5 miljarder kronor på ett stamnät av optofiber som statliga Svenska Kraftnät ska bygga. Bredbandsoperatörerna får sedan hyra in sig på nätet.

För att få bredband ända in i hemmen krävs också förbindelser från motorvägen, det vill säga transportnät och accessnät (eller, om man så vill, påfartsvägar och garageuppfarter). Staten satsar också 2,6 miljarder på att stödja utbyggnad av regionala nät och 3,2 miljarder på bredbandsanslutning i glesbygd.

Vänteläge

Det är inte helt logiskt att staten satsar på att bygga stamnät eftersom här redan finns konkurrens. Både Telia och Utfors bygger fibernät. Det är framförallt i det regionala nätet, på småvägarna från motorvägen, som det i dagsläget inte finns tillräckligt med nät utbyggda. Här råder brist på konkurrens och det är här som näringslivet ska manas att investera.

Kritiken från moderaterna och centern har varit besk. Moderaterna menade bland annat att konkurrensen sätts ur spel. Dessutom finns det orter i glesbygden, som i Härjedalen, där kommunen satsat på att bygga bredband till alla – utan statligt stöd. Centern anser att regeringen satsar alldeles för lite pengar.

Men det är inte bara oppositionspartierna som är skeptiska till den statliga satsningen och fokus på glesbygd. Skepsisen gäller bland annat hur Utfors, Tele2 och andra investerare påverkas.

”Det finns en uppenbar risk att det blir vänteläge och till och med stillestånd, särskilt i de regioner man siktar på att gynna”, säger Bertil Thorngren, professor i företagsekonomi på Handelshögskolan i Stockholm. ”Statliga satsningar kan kyla ner värdet av privata satsningar som redan är gjorda, och ökar osäkerheten inför fortsatta nätinvesteringar. Det finns risk att staten dumpar priserna, det finns risk för återmonopolisering och att man förstör privata värden.”.

”Det vore bättre att börja investera där kunderna är många och kostnaderna är låga”, anser Lars Hultkrantz, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Högskolan i Dalarna. ”När dessa investeringar genererar ett kassaflöde kan man använda överskottet till fortsatta investeringar. Det är helt fel att börja investeringarna bakifrån där kostnaderna är höga, som man gör nu, både när det gäller transportnätet och accessnätet”.

Han tycker att de regionalpolitiska frågorna borde kommit in i ett annat skede, först om några år.

Låser fast

Det finns också risk för att den statliga utbyggnaden gör att Sverige låser fast sig vid en viss teknik. ”Med optofiber bygger man för en framtida efterfrågan som kanske kommer om fem till tio år. Men efterfrågan och tekniken ändras hela tiden och det är inte säkert att det är den tekniken man vill ha om fem till tio år”, säger Bertil Thorngren. Han jämför med att köpa en dator idag som man ska använda om fem eller tio år.

Att investera i bredband handlar bara till en liten del om att bygga ut näten. Kostnaden för att aktivera fiber med routrar och optikväxlar är två till tre gånger högre än själva nätinvesteringen, enligt Utfors. Därefter tillkommer tjänster, datorer och så vidare.

Förvisso kan det vara bra att satsa på IT-infrastruktur för att främja Sverige som IT-land. Hushållen kan få ständig uppkoppling. Det skapas också möjligheter för nya typer av tjänster och leverantörer. Men det finns en rad frågetecken. Hur kommer efterfrågan att se ut? För vilken typ av tjänster? Det är inte säkert att alla vill ha och därför skaffar bredbandsuppkoppling.

Ett exempel där statens satsning inte fick det genomslag man hade tänkt sig är det digitala marknätet för TV. Det svaga intresset tvingade fram subventioner av de så kallade set top-boxarna. Sent omsider har marknaden börjat få fart och i dagsläget är cirka 10.000 boxar sålda eller uthyrda.

Bredbandsutbyggnaden är dock ett faktum. Exakt hur vi kommer att kopplas upp är det i dagsläget för tidigt att säga. Statens planerade fibermotorväg kommer att byggas på med regionala nät. Det viktiga är nu vad kommuner och länsstyrelser gör, eftersom det finns risk att det bildas lokala monopol i anslutningen till hemmen.

”Det gäller att det blir upphandling för att få konkurrens”, säger Lars Hultkrantz.