Bush borde göra som Kennedy

Att George Bush från det petroleumrika Texas skulle mana USA att minska sitt beroende av oljedrogen var lite oväntat. Det väckte också viss undran i energibranschen. State of the Union-talen är högstämda tillfällen då presidenten har hela världen som publik. Men Bushs deklarationer var inget annat än tom retorik. Tvärtom har den federala regeringen på senare år minskat anslagen till energiforskningen. Några energiskattehöjningar, som skulle stimulera hushållning med bränslen, är det inte heller tal om. Det beror på att man i Vita huset är väl medveten om en sak: amerikanerna tycker redan att de betalar för mycket för bensin och eldningsolja.
Att USA skulle minska sitt beroende av utländsk olja på kort eller medellång sikt är lika osannolikt som att bonusar skulle upphöra att spela en roll när investmentbankirer byter jobb. Delvis beror det på amerikanernas sätt att leva och bo. Gles bebyggelse, många bilar och en växande befolkning i sydstaterna – där luftkonditionering är ett måste – kräver mycket energi. Därför ökar importen av olja och naturgas. Och därför skriver Bush inte på Kyotoprotokollet.

Men USA:s aptit på energi hänger också ihop med landets starka ekonomi. Där det finns tillväxt – där förbrukas det energi. Den korrelationen finns överallt, även i Europa.
Det som kommer att driva på energisparande och utveckling av alternativa bränslen framöver är inte politiska åtgärder. Det som driver oljepriset i dag är den starka efterfrågan i Kina och Indien. Om det är något som kommer att leda till ökat energisparande i västvärlden är det just prisutvecklingen på marknaden.
Ändå kan politikerna spela en viktig roll. Politiker är nämligen mästerliga taktiker. De vet att förpacka svårsmälta budskap och motivera dem med argument som knappast är helt korrekta, men som gör att förändringarna är lättare att godta för väljarna. När det gäller inrikespolitiken har Bushs administration på ett effektivt sätt klätt sina initiativ med motiveringar som knappast varit heltäckande. Ett exempel är skatterna. Argumenten för att sänka skatterna 2002-2003 var att man på så vis skulle sätta fart på tillväxten i USA. I själva verket berikade reformerna huvudsakligen de mest välbeställda – som är viktiga väljargrupper – och om skattesänkningarna hade riktats mer mot medelklassen så skulle tillväxteffekterna också ha blivit större.

Den taktiken använde på sin tid även en av USA:-s mest populära presidenter, John F. Kennedy. Han höll ett brandtal 1961 med uppmaningen att sätta en människa på månen före decenniets slut. Kennedys argument var att USA måste återta Sovjetunionens militära försprång inom rakettekniken. Men en lika viktig, fast outtalad, avsikt var att stärka amerikansk vetenskap, forskning och industri. De resultaten uppnåddes också. Kan man hoppas på ett liknande initiativ från Bush inom energipolitiken? Det kan till exempel gälla billigare etanolteknik, eller nya metoder för att frysa ned och återvinna växthusgaser. Givetvis i den nationella säkerhetens namn.