Byggfirmorna har blivit Sveriges raketer

Att högvatten förmår lyfta även den mest gistna gamla eka är väl känt. På samma sätt är det med den starka högkonjunkturen som nu präglar samhällsekonomin. Bolagen har starkare orderingång, och läget verkar vara ljust oavsett om man vänder sig till cateringfirmor eller konsultföretag.

Men det finns en bransch som skördar alldeles extra just nu, och det är bygg- och fastighetsbolagen. Det sker i kölvattnet på flera år av räntesänkningar och ett ihärdigt investerarintresse från utländska fastighetsplacerare. Dessutom har bostadsbygg­andet börjat komma i gång igen, även om det per capita fortfarande bara är hälften av vad det är i Norge och Finland.

Lyftet sätter avtryck i statistiken för de mest snabbväxande svenska företagen, en topplista som sammanställs för trettonde året av konsultfirman Ahrens & Partners.

– Kontrasten är stor mot förra gången vi hade en så här stark högkonjunktur. 1999 hade vi 26 it-företag på listan mot fyra byggbolag. Den här gången har vi nio bygg­bolag men bara åtta it-företag, säger vd Thomas Ahrens.

När man tittar på vilka näringar som går bäst just nu blir den mest frapperande slutsatsen just bredden i uppgången. Tillväxten i svenskt näringsliv drivs inte alls längre bara av export­industri och telekom/it. Bruttoinvesteringarna ökade med drygt åtta procent 2005 och når nästan lika högt under 2006. Dessutom väntas hushållens konsumtion växa med drygt tre och en halv procent i år, vilket är en tredjedel högre än under 2005.

Förutom bygg och fastighet har även bemannings- och utbildningsföretag platsat högt i 2006 års tillväxtlista. Det speglar att näringslivet nu orkar satsa på sin personal igen efter de bist­ra åren i början av decenniet. Även detaljhandeln redovisar raskt ökande intäkter – och det syns i statistiken.

1999 ha­de branschen en enda representant i tillväxttoppen. Nu är de uppe i nio stycken. Samtidigt är nu de ­export­bero­ende verkstads­företagen bara tre jämfört med hela 14 under den förra högkonjunkturen.

Över huvud taget ligger just hemmamarknadsföretag i topp nu, och det är egentligen första gången det sker sedan listan sammanställdes för första gången 1994. Då spökade den förödande krisen 1991-93, då en fjärdedel av landets industriella kapacitet slogs ut. Den inhemska efterfrågan var beskedlig. För att kunna expandera var bolagen tvungna att söka sig utomlands genom export eller etableringar. Bland dem som gynnades var främst tillverkande företag som varit så starka att de klarat krisen i början av decenniet, och som sedan kunde skörda frukterna när kronfallet i ett slag gjorde deras produkter mycket mer konkurrenskraftiga.

Under slutet av 1990-talet skedde en stafettväxling. Telekom och it tog över som draglok i ekonomin. It-haussen var ganska kort och omfattade egentligen bara åren 1998, 1999 och 2000, men satte ett stort antal företag i topp när det gällde tillväxt. Många av tillväxtkometerna under denna tid satte en ära i att investera alla sina pengar. Lönsamhet var det inte tal om, och därför kvalade en stor del av dessa företag inte in på tillväxtlistan. Ändå var det, trots allt, åtskilliga bolag som lyckades växa samtidigt som de genererade vinst. 1999 års tillväxtlista innehöll 70 företag. Av dem var hälften it-företag.

Sedan millennieskiftet har it-branschen haft ett par bistra år. Irakkriget och konjunktursvackan 2001-2003 gjorde att investeringsaktiviteten i näringslivet smälte ihop. Från och med 2004 har dock konjunkturen repat sig. Ett annat faktum är att många av de snabbväxande företagen är relativt stora.

– I snitt har de företag som kvalat in på listan 492 anställda och det största (detaljhandelskedjan Willys) har över 2 500 anställda, säger Thomas Ahrens.

Det här skulle kunna motsäga den så kallade timglasteorin, som förs fram av nationalekonomer och andra bedömare. Liknelsen med ett timglas brukar användas för att beskriva den svenska företagsstrukturen. Sverige anses ha ett hyggligt antal stora koncerner och många små företag, men mycket litet mitt emellan. Å andra sidan är antalet företag som Ahrens kunnat klassa som äkta snabbväxare med över 60 anställda inte jätte­stort. Åtskilliga företag stagnerar ju och går under. Ett land som Sverige med nio miljoner invånare borde kanske ha fler än ett 60-tal bolag med en årlig tillväxt på 25 procent eller mer.

Något som ändå talar för att dynamiken i ekonomin fungerar är att det hela tiden kommer till nya snabbväxare. Hela 20 av de 58 företagen i 2006 års lista är nya, vilket ska jämföras med 17 av företagen i 2005 års lista. Men de är samtidigt knappast några dagsländor – av de 20 mest snabbväxande 2005 är 15 kvar i toppen

Slutligen kan vi konstatera att Stockholms- och Göteborgsregionerna befäster sin ställning som Sveriges båda tillväxtnav. Göteborg har gått från fem bolag i toppen år 1999 till 17 i dag, vilket faktiskt är nästan lika många som Stockholm har.

_______________________________________________________________

Miljonprogrammet som affärsidé

Tänk tvärtom. Det gjorde Våtrumsteknik i Skandinavien AB. Bolaget blev snabbväxande specialist på en helt ny marknad och toppar rankningen över snabbväxare.

Var finns marknaden för renoveringsprojekt? I gamla hus. Och var börjar flest hus bli gamla? I Stockholms förorter där miljonprogrammets kåkar från 1960- och 1970-talen nu börjar bli mogna för en rejäl överhalning.

Med den här insikten har en kvintett byggare skapat ett snabbväxande företagsbygge med inriktning på byten av vatten- och avloppssystem, stambyten.

– Vår affärsidé riktar sig mot de kommande renoveringarna av miljonprogrammet och vår marknad är i första hand alla förorter runt Stockholm. Vi tror att efterfrågan på renovering kommer att öka, säger Per Petré, vd och delägare i Våtrumsteknik.

Affärsmodellen går ut på att låta flera olika yrkesgrupper, rörmontörer och snickare samt egna projektansvariga tjänstemän samverka i samma företag. Stammar, badrum och kök renoveras samtidigt. Det vanliga i branschen vid stambyten är annars att olika typer av hantverkare jobbar åtskilt från varandra.

Bland kunderna står hyresvärdar och bostadsrättsföreningar för ungefär lika stor del av omsättningen, som i koncernen i fjol uppgick till cirka 123 miljoner kronor. I år blir tillväxten lite lugnare, bolaget beräknar att hamna på mellan 125 och 130 miljoner kronor. Den medvetna utplaningen är en lärdom som ledningen har dragit efter de första åren när de hade en del likviditetsproblem.

– Nu har vi kommit över den tröskeln men de första åren var det våra grundare, Håkan Sundling och Gösta Jonsson, som stod för den biten när det blev tomt i kassan.

Som ett kvitto på att tillväxten nu tar paus kostade de fem ägarna i januari för första gången på sig en rejäl utdelning. I stort sett hela fjolårets vinst på cirka fem miljoner kronor gick till utdelningen. Några direkta konkurrenter ser inte Per Petré. Storbolag som Skanska och NCC ägnar sig i första hand åt att bygga nytt i den gynnsamma byggkonjunkturer som råder.

CALLE FROSTE
calle.froste@affarsvarlden.se

Våtrumsteknik i Skandinavien AB

Aktuell: På första plats i

Ahrens & Partners tillväxtlista.

Ägare: Anton Campelo, Håkan Sundling, Gösta Jonsson, Per Petré och Thomas Hallgren.

Vd: Per Petré.

Bildat: 1999. (före detta Vårbergs Våtrumsteknik AB).

Verksamhet: Stambyten, badrums- och köksrenoveringar.

Antal anställda: 70.

Omsättning koncernen: 96 miljoner kronor 2004. 121 miljoner kronor 2005. 125-130 miljoner kronor 2006, prognos.

Resutat efter finansnetto: 1,3 miljoner kronor (2004), 7,4 miljoner kronor (2005).

________________________________________________________

#2. Erik Olsson
Satsar på befintliga kunder

Erik Olsson, vd för och grundare av fastighetsförmedlaren med samma namn, har gjort en kometkarriär på fastighetshimlen.

Erik Olsson, grundare av, vd för och ägare till Erik Olsson Fastighetsförmedling gillar att ta ut segern i förskott.

– Jag har skålat för 15 000 sålda objekt, säger Olsson trots att prognosen för i år ligger på 5 000 objekt.

En lektion i den så kallade Erik Olssonskolan, för nyanställda, brukar ägnas åt just detta. Att man kan se framgången som något som faktiskt hänt för att lättare nå dit. Det går inte alltid in hos åhörarna. Tänk om man blir besviken, säger de och vrider på sig.

Erik Olsson är mannen som tröttnade på mäklarjobbet hos en konkurrent, med en affärsidé uppbyggt kring en franchiseverksamhet. Det är en affärsmodell som han inte gillar.

– Det var inte fri luft i lungorna där. Varför gå ned i spagat (jobba hårt, reds anmärkning) om inte alla gör det?

I stället valde han att testa sina affärsidéer i ett eget företag.

– Vi är duktiga på att få ut höga priser. Vi satsar på kvalitet, mäklaren är proaktiv och påläst. Och vi har köpare på hand redan från start i en säljprocess.

På frågan “vad betyder Erik Olsson för företaget Erik Olsson?” svarar han först:

– Mindre och mindre.

Fast något mer kan du väl säga?

– Jag har en jäkligt stark glöd. Och jag står för kontinuitet. Man talar ibland om att entreprenörer flackar fram och tillbaka, men jag tänker stanna här. Det här är vad jag får kickar av. Jag biter mig fast i den här branschen.

Erik Olsson Fastighetsförmedling anstränger sig inte så mycket för att ragga nya kunder. Bara en procent av omsättningen går till reklam. Genom att hitta erbjudanden till dem som redan köpt sina bostäder försöker man skapa kundlojalitet. 31 personer arbetar med att ta hand om kunderna efter bostadsköpet, “jasså, ni ska måla om, då ska ni veta att ni får 25 procent rabatt på Flügger Färg”. En kungsgran till jul livet ut ingår också i kundvårdspaketet.

Stora resurser läggs på kunder som inte ger en krona i intäkt. Förrän de ska sälja sin bostad igen – eller har vänner som ska göra det.

Linda Vikström
linda.vikström@affarsvarlden.se

___________________________________________________________

#13. Gina Tricot
Snabbfotad familjeföretagare

Gina Tricot är företaget som upphöjt 99-kronorspriset till lag. Andra framgångsfaktorer: inga kändismodeller, inga konsulter och inte en krona i lån.

Gina Tricot grundades 1997 och omsatte 440 miljoner kronor under 2005. Under de senaste sju åren har omsättningen ökat med 48 procent i genomsnitt.

Gina Tricot är ett tvättäkta familjeföretag. Jörgen Appelqvist är vd. Annette Appelqvist, gift med Jörgen, designar alla kläder tillsammans med sin dotter, Anna Appelqvist. Victor Appelqvist, son till Annette och Jörgen, är marknadschef. Familjen äger 58 procent av bolaget.

– Utan tvekan är familjeföretagandet en framgångsfaktor. Man kan vara blixtsnabb på lördags- och söndagsmorgnar. Jag kan kolla försäljningen klockan sex och sedan kan vi diskutera direkt om det är något som måste göras, säger Jörgen Appelqvist, vd på Gina Tricot.

Varför är ni så lönsamma?

– Kanske att vi har mindre prisnedsättningar, det kan det vara. Effektiviteten är viktig också, vi har väldigt lite overheadkostnader och driver inga stora projekt.

Jörgen Appelqvist säger att Gina Tricot är en butikskedja för alla åldrar.

– Våra kunder är modeintresserade kvinnor i alla åldrar.

Alla åldrar, stämmer verkligen det?

– Ja, det ser vi när vi står i butiken. Det är både tolv- trettonåringar och 60-åringar. Vi vill inte ha en viss ålder, vi vill vara väldigt neutrala. Då når man fler människor och kan växa snabbare.

Jörgen Appelqvist vet vikten av hög omsättning, lagret omsätts upp mot tio gånger per år.

– När man är liten måste man vara snabb. Våra kunder känner till att här hittar man alltid något nytt, det marknadsför vi tydligt. Och vi har ju priser som ligger på 99, 129, 149 kronor. Det är sådant man kan köpa på fredagen när man ska ut på kvällen.

Medan det talas lyriskt om “Emmaeffekten” på konkurrenten Lindex (som förbättrat resultatet sedan samarbetet med modellen Emma Sjöberg inleddes) håller familjen Appelqvist fast vid sin tro.

– Vad ska vi ha en kändis till? Vi vill ha en, jag får inte säga vanlig tjej, men en vacker, normal tjej. Jag tycker att de flesta modeller ser så konstiga ut och de är för allvarliga. Våra modeller ska alltid le.

Hur är det med kvaliteten på Gina Tricot?

– Till det priset vi har är vår målsättning att vår kvalitet ska vara bättre än hos andra, som Lindex och Kapp-Ahl. Och jag tycker nog att vi har det, säger Jörgen Appelqvist.

Gina Tricot har 60 butiker i Sverige och “det kan säkert bli 20, 30 till”, menar Jörgen Appelqvist.

Första utlandsbutiken öppnar i Oslo i början av 2007. Om inte Helsingfors, där Gina Tricot letar bra lägen i innerstaden, hinner före.

Linda Vikström
linda.vikstrom@affarsvarlden.se

____________________________________________________

#21. Cambio Healthcare Systems
Först Europa sedan börsen

It-företaget Cambio Health­care Systems startades 1993 och är i dag en av de största leverantörerna av administrativa it-system till den svenska sjukvården. Nu satsar de på expansion i Europa med hjälp av Wallenbergpengar.

Alla är i princip ense om att det behövs mer it i sjukvården för att göra den mer effektiv och ge personalen mer tid till patienterna. Dessutom innebär en åldrande befolkning i västvärlden att det blir svårt att hitta personal vilket ytterligare ökar behovet av it-stöd.

Det här har gjort hela den globala vårdsektorn till en av de mest lovande kundgrupperna för it-företag. Linköpingsföretaget Cambio utvecklar it-system för vården, bland annat patientjournalsystemet Cosmic, för sjukhus, större vård­organisationer och hela landsting. Cambio har vuxit snabbt i Sverige på senare år, runt 50 procent per år, men även Storbritannien har blivit en viktig marknad och där öppnande Cambio sitt första kontor utanför Sverige i januari i år.

I mars kom Wallenbergarnas riskkapitalbolag Investor Growth Capital in som ägare för att dels hjälpa till med en expansion utanför Sverige, dels fylla på kassan. Cambio är visserligen lönsamt men expansion kostar och mindre förvärv kan bli aktuella. IGC satsade knappt 70 miljoner kronor där 40 miljoner gick in i bolaget och resten gick till att köpa en del aktier från huvudägarna.

Störst ägare är det regionala riskkapitalföretaget Linktech med familjen Douglas som största ägare följt av Investor med 20 procent. Grundarna Håkan Mattsson och Tomas Mora-Morrison har fortfarande nästan 17 procent var i Cambio som värderades till 335 miljoner kronor när Investor kom in.

– Vi kan nu utnyttja deras nätverk för att expandera snabbare i Europa. I Storbritannien liksom Irland finns mycket att göra och Frankrike står också på tur, säger Tomas Mora-Mor­risson som är vd för bolaget. I Storbritannien har man bland annat fått stora order genom att Capio är en viktig kund.

Han tror att man kan fortsätta att växa med 40-50 procent de närmaste åren med bibehållen lönsamhet och nå en omsättning på runt en miljard inom fem år. Vid den storleken på bolaget tror han att en börsnotering skulle kunna bli aktuell.

Totalt har Cambios system drygt 50 000 användare, var­av 40 000 i Sverige. Förra året omsatte Cambio 108 miljoner kronor och gjorde en vinst före skatt på drygt fem miljoner.

JAN LINDROTH
jan.lindroth@affarsvarlden.se

_________________________________________________________

#28. Engcon Nordic
Tjuriga bröder som inte gav upp

Engcon Nordic AB började med ett tiotal anställda i Jämtland. Nu har de expanderat till Centraleuropa och Australien.

Bröderna Engström satte i gång en blygsam verksamhet i början av 90-talet med att tillverka vad som i dag omnämns vara tilt-rotatorernas Rolls Royce. En tilt-rotator kan beskrivas som en grävmaskins handled. Det var några tuffa år till att börja med och bröderna övervägde om de verkligen skulle fortsätta sin verksamhet. Men bröderna var tjuriga och hade finansiärer som trodde på dem, vilket gjorde att de i stället för att kasta in handduken valde att fortsätta.

Det jämtländska bolaget konstruerar, producerar och säljer främst tilt-rotatorer, cirka 90 procent av omsättningen, men även andra tillbehör till grävmaskiner. Antal anställda har gått från ett tiotal för sex år sedan till att närma sig 100. Engcon har expanderat från Jämtland till Centraleuropa och Australien. Bolagets genomsnittliga omsättning har årligen ökat med drygt 40 procent de senaste sex åren.

– Det finns inte något tak på hur mycket omsättningen kan växa, säger vd Örjan Westerlund.

NINA VON KOCH
nina.von.koch@affarsvarlden.se

________________________________________________

#49. Telge Energi
Vinnare på andras misstag

Telge Energi tar sig upp på tillväxtlistan tack vare bättre kundservice och en målmedveten satsning på nya produkter.

Att vara ett nytt, litet bolag på elmarknaden och nå framgång har varit en enkel match på senare år. Förklaringen är enkel. Jättarna Vattenfall, Fortum och Eon (före detta Sydkraft) har misskött kundservicen och fått en solkad image. Med begränsade satsningar har nykomlingarna kunnat locka till sig tiotusentals nya kunder.

Ett av de bolagen är Telge Energi, som ägs av Södertälje kommun. Men huvudanledningen till att företaget har kvalat in på tillväxtlistan är att det utvecklat sin affär vidare.

För det första har Telge byggt ut sin kundtjänst i snabb takt. Vd Johan Öhnell betonar att bra kundservice är “avgörande” för verksamhetens framgång. Telge har tagit hem den kundhantering som tidigare fanns hos externa callcenters och antalet anställda har sedan 2001 trefaldigats från 30 till nästan 100.

För det andra har Telge breddat sin produktportfölj. Det kan få strategisk betydelse när kundserviceargumentet inte längre är lika konkurrenskraftigt. (Vattenfall, Fortum, med flera får nämligen allt bättre betyg i olika kundkvalitetsmätningar, även om de små leverantörerna fortfarande har ett försteg.)

Telge har varit tidigt ute med nya typer av avtal, som sex månaders och arton månaders bindningstider som komplettering till de vanliga årsvisa kontrakten. En annan innovation är att Telge inte bara säljer el utan numera också distribuerar pellets till kunder som har pelletsbrännare. I våras började bolaget också sälja bolån, i samarbete med bolåneinstitutet SBAB.

Dessutom har Telge Energi ett nära samarbete med sitt systerbolag Telge Kraft, som ägnar sig åt administration av elabonnemang åt stora kunder. Exempelvis anlitar Vägverket Telge Kraft för att sköta elräkningarna för sina 4 300 anläggningar runt om i Sverige.

Pär Isaksson
par.isaksson@affarsvarlden.s