Chefsekonomen: ”En djup lågkonjunktur i prognosen”

"Det är intressant att Riksbanken tror på en relativt djup lågkonjunktur men samtidigt tänker behålla en hög ränta fram till 2025", säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, om dagens räntebesked.
Chefsekonomen: ”En djup lågkonjunktur i prognosen” - ALEXANDRA STRÅBERG
Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar. Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

Riksbankens höjning av styrräntan med 0,75 procentenheter var ingen skräll, menar chefsekonom Alexandra Stråberg.

Vid förra mötet spådde Riksbanken en topp vid 2,5% under 2023 och 2024, men dagens prognos visar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare i början av nästa år för att då vara strax under 3%.

”Spontant så tycker jag att det var förväntat, men att de tagit bort sänkning av räntan i prognosen är däremot lite förvånande”, säger hon.

Att Riksbanken nu håller räntebanan hög ända fram till 2025 finns det ett signalvärde i, menar chefsekonomen:

”De vill vara helt säkra på att trycka ner inflationen ordentligt och inte släppa för tidigt. Att de reviderat ner tillväxten till -1,2% från -0,7%, beror till stor del på bostadsmarknaden, att bostadsbyggandet minskat, men också på högre räntor i omvärlden som påverkar. Flera av våra viktigare exportmarknader kommer också att ha det tufft runt om i Europa.”

NÅGRA LJUSPUNKTER

Men det finns ljuspunkter menar Alexandra Stråberg:

”Det finns saker som trots allt visar att vi har ganska goda förutsättningar när vi går in i en lågkonjunktur. Till exempel så har vi en stark arbetsmarknad och starka offentliga finanser, som vi skulle kunna använda när inflationen går ner. Vi har också ett ganska gott utgångsläge i och med att vi var tillbaka efter pandemin”, säger hon och fortsätter:

”I vår bedömning har vi också reviderat ner tillväxten, men inte så lågt som Riksbanken gjort till -1,2%.”

När det gäller kommande räntehöjningar så tror chefsekonomen att det blir en höjning med 0,25-0,50 i februari, men sen inga fler höjningar:

”Vi förväntar oss att inflationen ökar året ut för att sen toppa i Q1 2023, på mellan 10-14%.”

RÖRLIG BORÄNTA PÅ 4%

I Länsförsäkringars prognos ser banken ett fall i bostadspriserna på 15% från toppen till botten och en rörlig bolåneränta som toppar på drygt 4% om styrräntan når 3% i februari.

Alexandra Stråberg tror inte att hushållen är förvånade över prognosen:

”Alla har känt av inflationen när man handlar och de flesta förstår att Riksbankens jobb är att få ner inflationen – verktyget är räntan”, säger hon och fortsätter:

”Konsumtionen är ju fortsatt hög, förutom att man inte behöver betala lika mycket för en bostad längre. Där har Riksbanken lyckats.”

ÖKAD RISKAPTIT

Jon Arnell, investeringschef vid Max Matthiessen, menar att marknaden delvis tagit höjd för upp till ännu en 100-punktershöjning innan dagens möte, vilket förklarar den ökade riskaptiten efter beskedet.

”Kronan försvagades dock vilket följer på att räntetoppen nås under inledningen av nästa år”, menar Arnell.

”En räntetopp strax under 3% och ingen sänkning under prognosperioden fram till 2025 öppnar för flexibilitet för nya Riksbankschefen som kliver in. Riksbankens prognos är i linje med Fed, dvs högre under en längre tid”, säger han och menar att svagare utsikter konjunkturellt, står emot hot om högre inflation i närtid.

Riksbankens prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och styrränta*
2022 2023 2024 2025 2025 kv 4**
KPI 8,3 (8,6) 9,3 (8,5) 3,0 (2,2) 2,4 2,2
KPIF 7,6 (7,8) 5,7 (5,1) 1,5 (1,6) 2,0 2,0
BNP 2,7 (2,7) −1,2 (−0,7) 1,0 (1,1) 1,7 2,0
Arbetslöshet, procent 7,4 (7,5) 7,9 (7,9) 8,3 (8,2) 8,3 8,2
Styrränta, procent 0,7 (0,7) 2,8 (2,5) 2,8 (2,5) 2,8 2,8

* Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärde
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i september 2022 inom parentes.
** Kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad AKU-arbetslöshet kvartal 4 2025.
Källor: SCB och Riksbanken

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.