”Climeons budskap nästan parodiska”

Nästa Ericsson eller tokhypad teknik utan större värde för vare sig klimat eller aktieägare? Åsikterna om svenska Climeon, som gör el av varmvatten, går isär. Bill Gates tycks i alla fall tro på idén.

Bill Gates har via sin miljöfond Breakthrough Energy Ventures, BEV, satsat 12,5 miljoner dollar i Climeons finansieringsbolag Baseload Capital, som också emitterat sin första gröna obligation på 500 miljoner kronor. Climeon har även fått så kallad site acceptance för deras första kraftverk på Island som nu kan rulla igång samt en ny order från det italienska rederiet Fincantieri.

Det som gör Climeon så hett är att de kan göra elektricitet på vatten vid förhållandevis låga temperaturer, omkring 100 grader. Restvärme från industrier och fartyg kan tas tillvara och blir till el genom att använda deras produkt.

-Eftersom vi kan göra el av vatten vid låga temperaturer ger det oss också möjlighet att utvinna geotermisk värmekraft utan att borra lika djupt som man behövt göra tidigare, säger Thomas Öström.

Affärsvärlden har frågat flera energiteknikprofessorer i Sverige om vilka möjligheter de ger Climeons teknik. Två professorer valde att delge sina tankar.

– Möjligen har de varit bra på att utveckla processen så den ger rimliga kostnader. Denna typ av apparat brukar ge för höga kostnader för att vara marknadsmässigt intressanta, säger Filip Johnsson på Chalmers och fortsätter:

-Det kommer alltid ner till nyttjandetid och elpriset för att bedöma värdet. Ofta finns spillvärme att tillgå men då är den av lägre temperatur vilket ger sämre verkningsgrad. Säkert kan man hitta nischmarknader för detta, som på Island där det finns massor med gratis värme.

Harry Frank är prisbelönt elkraftstekniker, teknisk doktor och ledamot av Energiutskottet vid Kungliga Vetenskapsakademin.

-Vad de har gjort är unikt, att de fått ut el med bara hundragradigt vatten. Sedan måste man jämföra tekniken med vilka möjligheter som finns sedan tidigare.

Harry Frank förklarar att det i dagsläget redan tas tillvara på spillvärme från industrier som leds till fjärrvärmenät och att det är där man har den stora ekonomiska vinsten, således inte att göra el av den.

-Sett till spillvärme från industrier och fartyg så är det sistnämnda mest intressant tror jag och sedan på platser där varmvatten nästan kommer upp av sig själv, som på Island. Där tycker jag det finns goda tillämpningar för den här tekniken. Men generellt i världen måste man borra djupt, omkring fyra kilometer, för att komma upp till hundra grader och det är dyrt.

Både Harry Frank och Filip Johnsson reagerar på att Climeon ofta talar om att de kan bli “The number one”, ett budskap som också kommuniceras i presentationsfilmerna.

-När man ser deras film om hur de ska rädda klimatet så känner jag signalen inom mig att vilja lugna ner dem. Jag har sett många liknande filmer tidigare. Jag har inget emot att de är överambitiösa men det låter nästan för bra. Om det här slår stort blir sällan så här små företag kvar, de köps upp eller får för hård konkurrens från andra med större muskler, säger Harry Frank.

-Att framställa det som en revolutionerande produkt är att ta i får man nog säga. Deras extremt säljande videopresentationer utan egentliga fakta var nästan lite parodiska, säger Filip Johnsson på Chalmers. 

Thomas Öström reagerar inte nämnvärt när han får höra att professorerna har svårt att tro på vad han proklamerar.

-Alla får tycka vad de vill. De får gärna fundera en stund till på hur vi lyckats med den här tekniken. Egentligen behöver jag bara peka på Island. De kan göra el där med hjälp av vår produkt trots att de har bland de lägsta elpriserna i världen. Enbart Japan är en tillräckligt stor geotermisk marknad för att bygga ett stort fantastiskt bolag. Visst kan man kalla det vi gör för nisch om man vill, men då är också solkraften en nisch.

Detta är en kortversion av Climeon på kokpunkten. Prenumeranter kan logga in och läsa hela artikeln här.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Alligator Bioscience