Danske Bank vädrar deflation

Den svenska inflationen i mars kom in långt under Riksbankens prognoser och det ser ut som att kunna bli deflation i sommar.
Michael Grahn, Danske Banks chefekonom.

Med låga inflationsutfall kommer också inflationsförväntningarna att sjunka framöver, vilket ytterligare ökar sannolikheten för låga löneavtal i höstens uppskjutna avtalsrörelse. Riksbanken måste nu agera för att visa att de tar inflationsmålet på allvar.

Det säger Michael Grahn, Danske Banks chefekonom i Sverige, till Nyhetsbyrån Direkt.

“Inflationen går ned väldigt mycket och det luktar deflation i sommar. Utfallen är så långt under Riksbankens prognoser att de inte kan bortse från det som faktiskt är deras mandat. Vi håller fast vid att Riksbanken kommer att sänka reporäntan med 25 punkter i april, även om vi noterar att de är väldigt avvaktande till det uppe på Brunkebergstorg”, säger han.

KPIF-inflationen sjönk till 0,6 procent i mars från 1,0 procent i februari, vilket var något över de 0,5 procent som analytikerna i Infronts enkät räknade med. Det var samtidigt långt under Riksbankens 1,4 procent, från deras numer helt överspelade prognos från i februari. KPIF exklusive energi sjönk mer blygsamt, till 1,5 från 1,6 procent, över väntade 1,4 procent i Infronts enkät och under Riksbankens 1,8 procent.

“Vår egen prognos pekar mot att KPIF-inflationen sjunker mot noll i sommar, vilket kommer att sätta sig på inflationsförväntningarna, som till sin natur är adaptiva. När man ser låga utfall kommer lägre förväntningar som ett brev på posten. Om Riksbanken bara blundar för detta får de till slut problem med trovärdigheten för inflationsmålet. Det är trots allt det mandat de har och de har själva satt målet till 2 procent. Någon gång måste de agera och inte bara stirra långt in i framtiden”, säger Michael Grahn.

Han tillägger att Riksbankens problem med vikande inflationsförväntningar blir än större av att den uppskjutna avtalsrörelsen ska genomföras till hösten.

“Det finns en risk för att den väldigt låga inflationen ligger kvar när väl är dags sluta avtal, vilket skapar problem för Riksbanken eftersom det givetvis ökar sannolikheten för att det blir väldigt låga avtal. Lönerna sätter grunden för inflationen och risken om de inte gör något är att löneavtalen blir än lägre, vilket inte direkt underlättar Riksbankens jobb med att hantera inflationsmålet”, säger Michael Grahn.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.