Den lömska dollarn lockar

I artikeln “Grön gryning i väst” i mitten på maj i år skrev Affärsvärlden om att dollarn kanske, kanske till sist hade nått botten efter ett sju år långt ras. Vändningen vi såg var den 23 april 2008. Den dagen kunde FX-handlarna köpa en dollar för som lägst 5,817 svenska kronor. Samma dag var också euron på all time high.

Nu, ett drygt kvartal senare, pekar mycket på att vi verkligen såg ett skifte. I augusti i år lossnade det rejält för den plågade amerikanska valutan. Dollarn stärktes kraftigt över hela världen. Inte minst här i Sverige. I mitten av förra veckan var kursen uppe i 6,39 kronor per dollar. En dryg femtioöring mer än bottennoteringen. Annorlunda uttryckt: en uppgång på 10 procent, vilket är en extrem rörelse, särskilt om det handlar om hörnstenen för världens monetära system.

Under 2000-talet verkar trenden ha vänt uppåt flera gånger, bara för att åter dala ned mot djupen en tid senare. Exempelvis stärktes dollarn från en bit under sju kronor till över åtta kronor under 2005, för att därefter vända nedåt igen. Bara för att det pekat uppåt ett tag, betyder det alltså inte att faran är över.

Bankernas valutaanalytiker har under sensommarens fört fram en försiktigt positiv dollarsyn. Konsensusprognoserna pekar mot att kronan ligger kvar på nuvarande nivåer det närmaste kvartalet, eller till och med försvagas ytterligare. Till dem som tror det hör Danske Bank, som på lite sikt räknar med en kurs på kring 6,50 kronor. Bankens analytiker Stefan Mellin varnar samtidigt för att dollarn är “överhandlad” mot kronan. Översatt från den tekniska analysens termer betyder det att uppgången riskerar att ha gått lite väl snabbt när valutahandlarna rycktes med av stämningen.

Erik Penser Fondkommissions chefsekonom Sven-Arne Svensson är en av dem som inte hann med i den snabba dollaruppryckningen under augusti inför publiceringen av sin senaste konjunkturprognos, som kom i förra veckan.

– Jag satte riktkurserna före uppgången. Då stod dollarn i 5,98 kronor, eller något sådant, och jag trodde då på en liten förstärkning. Men sedan gick det snabbt, säger han.

Sven-Arne Svensson spår att “the greenback” pendlar någonstans mellan 6,25 och 6,75 kronor under det här året och nästa. Han anger tre orsaker:

1. Den amerikanska konjunkturen är inte fullt så illa däran som befarat.

2. USA:s handelsbalans har trotsat oljerallyt förvånansvärt väl.

3. Om Fed höjer styrräntan, leder det till ett minskat räntegap mot euron och kronan.

Oron för USA:s finansiella system och underskotten i de offentliga finanserna tynger dock fortfarande. Den ansedda affärstidningen Barron’s publicerade nyligen uppgifter om att de marknadsledande bolåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae var närmare en kollaps än tidigare befarat. Den amerikanska finanskrisen fördjupas ytterligare, om uppgifterna stämmer. I så fall är tillståndet på bostadsmarknaden ännu värre än de redan nattsvarta förväntningarna. Dessutom måste USA:s federala myndigheter då sannolikt pumpa in gigantiska belopp för att rädda det finansiella systemet, genom att stötta upp de bägge börsnoterade men statsreglerade företagens svindlande kapitalunderskott. Dåliga nyheter för dem som hoppas på en starkare dollar.

Framtiden är alltså extremt svårspådd. Men sannolikheten för en uppgång är större än en nedgång, allting sammanvägt.

Fyndande svenska USA-turister får med det scenariot finna sig i något dyrare hotell och taxiresor. De flesta individer som spekulerar i främmande valutor gör det nämligen på ett synnerligen konkret vis: genom att växla pengar inför eller under en utlandsresa och genom att använda svenska kontokort utomlands.

Privatpersoner får i princip alltid betydligt sämre dollarkurs än proffsen. Växlar du till gröna, sköna sedlar på exempelvis Forex får du räkna med 25 öres skillnad mellan köp- och säljkurs.

Själv växlade jag till mig några tusen kontanta dollar i mitten på maj. Än så länge har det varit en god affär, trots transaktionskostnaderna. Men för mig är inte några ören hit eller dit avgörande. Det var en privat liten hedge inför framtida transatlantiska resor. Eftersom jag inte planerar att sälja tillbaka sedlarna (och åter betala dyrt för tjänsten), utan hellre gör av med dem i USA, är courtagekostnaderna ett mindre problem. Växlingsavgift i en eller annan form är ju tyvärr svårt att undvika.

Om du verkligen planerar att fördjupa dig i den mycket komplicerade konsten att göra pengar på pengar kan de flesta banker erbjuda valutakonton. Men att spekulera i valutor, särskilt dollar, är inget Affärsvärlden rekommenderar, om du inte är beredd att förlora hela insatsen.

Den indirekta dollarmetoden är att spekulera i värdepapper som antingen gynnas eller missgynnas av en stark dollar (se några exempel i faktarutan ovan). Vanligtvis handlas också priset på råvaror ned när den amerikanska valutan förstärks. Det syns inte minst på oljan. Kursutvecklingen på världens mest handlade råvara är i stort sett en inverterad kurva på världens tyngsta valuta.

______________________________________________________________________

Dollarn och de svenska börsbolagen

De gynnas av starkare dollar:

Exportföretag som säljer i dollar, exempelvis verkstadsbolag som SKF, Sandvik och Atlas Copco, papperstillverkare som Holmen, skogsbolag som Rottneros och råvaruproducenter som Boliden. Dollarfakturerande bolag som Ericsson. Rederier.

De missgynnas av starkare dollar:

Konsumentföretag som köper i dollar och säljer i kronor som Kapp-Ahl och H&M.