”Det är back to basics”

Seglar han? Det vet jag inte, kanske är det så.

Möjligen har Casper von Koskull, sedan den 1 november vd på nordens största bank Nordea, skäl att tona ned relationen till sin kontroversielle landsman och styrelseordförande Björn Wahlroos. Men han verkar genuint ovetande om vad Wahlroos sysslar med på fritiden.

Den finlandssvenska uppväxten har de otvetydigt gemensamt. Likaså karriären inom finansvärlden. För Casper von Koskulls del började den år 1984 på amerikanska banken Citis Helsingforskontor. Olika tjänster inom samma koncern tog honom sedan till London, New York och Frankfurt. Via UBS och Goldman Sachs blev han för fem år sedan chef för storföretagsenheten på Nordea.

Framtoningen är däremot helt annorlunda. Här finns inget av Wahlroos provokationer, han är tvärtom närmast utstuderat trevlig, talar med mjuk finlandssvenska och säger saker som koncernchefer från 60-talsgenerationen (von Koskull är född 1960) brukar säga: Kunden är det viktigaste och ledarskap handlar om att jobba i team och ge människor ansvar.

– Jag gillar inte hierarkier.

Men man anar också något av en ulv i fårakläder. För ryktet säger att Casper von Koskull är en hård chef, som visserligen ger ansvar men som också kan vara ganska besvärlig för den som inte visar resultat. Det påståendet kommenterar han kort med: ”Man måste leverera.”

Casper von Koskull säger att det efter 32 år i bankvärlden var svårt att säga nej till att bli högste ansvarig för drygt 30 000 anställda och ett börsvärde på nästan 400 miljarder kronor. Vilken lön han har i svenska kronor tvekar han först lite om.

– Vänta nu, jo, 12 miljoner.

Det är den fasta delen, utöver det har han en bonus på maximalt 100 procent, alltså kan han som mest, med alla mål uppfyllda, tjäna 24 miljoner om året. Lägenheten på Östermalm äger han dock själv, i motsats till sin föregångare Christian Clausen vars Nordea-ägda 22-miljonersvåning bara var en av flera skandaler som omgärdade hans tid som vd.

– Alltsedan jag lämnade Finland 1987 har jag haft filosofin att hemmet ska vara där jag är, du känner dig aldrig hemma annars. Så när vi flyttade vi hit sålde vi lägenheten i London och köpte en i Stockholm.

Casper von Koskulls cv är däremot i stort sett fri från graverande händelser. Men han har suttit i Nordeas koncernledning de senaste fem åren och har åtminstone ett delansvar för bankens brister i arbetet med att motverka penningtvätt, som lett till att man bötfällts två gånger av Finansinspektionen. Han håller inte med om att det tyder på dåligt ledarskap och svag styrning. Däremot underskattade man komplexiteten i frågan samtidigt som regelverket förändrades snabbt, säger han.

– Vi tar jävla hårt på kritiken. Vi ska inte bara följa reglerna, vi ska vara best in class.

Compliance, att säkerställa att banken följer regelverken, står också högt på Casper von Koskulls att-göra-lista. Kanske är det bara det ord som han hela tiden återkommer till som har högre prioritet: ”simplification”.

Han beskriver det som nästa stora transformering i banksektorn efter finanskrisen och den efterföljande reglerings­eran. I grunden handlar det om att anpassa bankens processer och tjänster till digitaliseringen och ett förändrat kundbeteende. En central del är en ny kärnbanksplattform, ett projekt som väntas kosta 1 miljard euro. Totalt ska runt 1 000 personer arbeta med Nordeas simplification-projekt de kommande åren.

– Visst ska vi fortsätta att utveckla digitala applikationer mot kunderna, men för att verkligen bli digital måste också maskinrummet vara digitalt.

Projektet ska bland annat resultera i att banken får ett enda betalningssystem. I dag har man 46. Antalet produkter ska minskas kraftigt, till exempel ska 80 procent av låneprodukterna bort.

– Industrin har redan gjort det här men ingen av bankerna i Europa. Man kan likna det med bilindustrin där kunden upplever att bilen är skräddarsydd men där det egentligen bara är ett begränsat antal baskomponenter.

Simplification-projektet och den digitala transformeringen är också Casper von Koskulls bästa svar på hur Nordea ska stå emot alla de utmaningar som banken, tillsammans med de andra storbankerna, ställs inför: lågräntemiljön med fallande räntenetto, låg grundläggande tillväxt, kostsamma regleringar och en ökad konkurrens från nya aktörer och nischbanker, inte minst inom inlåning och sparprodukter.

– Vi måste kunna operera och vara lönsamma också i den här omgivningen. Därför är det så oerhört viktigt med simplification-projektet och den digitala transformeringen, att vi helt enkelt blir mer relevanta för kunderna.

Men han dementerar spekulationerna om att valet av honom till vd skulle vara en del i en strategi att fokusera mer på företagskunder, där nischbanker har svårare att ta sig in.

– Nej, vi har en väldigt bra balans mellan privatkunder, företagskunder och private banking. Det är inget skifte på gång. Konkurrensen ökar för övrigt även på företagssidan.

Den tuffare omgivningen till trots är Nordeas intjäningsförmåga knappast svag. Ett sämre räntenetto i år har till stor del kompenserats med ökade avgifts- och provisionsintäkter, avkastningen hittills i år ligger bara marginellt under målsättningen på 13 procent på eget kapital. Och även om vd Casper von Koskull inte säger det rent ut är det tydligt att fokus ligger mer på lönsamhet än på tillväxt. Möjligen har han styrelseordförande Björn Wahlroos uttalande om bankens finansiella mål som ”bullshit” ringande i öronen.

– Vi ska bara söka den tillväxt som är naturlig och där ingår inte nya geografiska marknader, då gör vi precis samma misstag som vi tidigare har sett banker göra. Kan vi inte växa där vi är, ger vi i stället kapitalet tillbaka till våra ägare som säkert kan utnyttja det bättre. Det är back to basics.

Ett av de misstag han refererar till är möjligen Nordeas intåg i Ryssland. År 2006 förvärvades den ryska banken JSB Orgresbank. Ryssland svarar i dag för 2 procent av koncernens totala utlåning. En liten andel, men knappast försumbar: Nordea har drygt 5 miljarder euro i krediter i Ryssland.

von Koskull säger sig inte vilja underskatta Rysslandsrisken men påpekar samtidigt att det är den marknad som Nordea har haft lägst kreditförluster på de senaste fem åren. Dessutom har man stängt utlåningen till hushållssidan och har inga krediter till små eller medelstora företag.

– Den risk vi har i Ryssland är politisk, men skulle det smälla i Ryssland har vi mycket större problem än Nordeas utlåning.

Mellan Ryssland och Sverige ligger Finland. I Casper von Koskulls hemland är Nordeas utlåning tio gånger så stor som i Ryssland, motsvarande 20 procent av koncernens totala stock. Den finländska ekonomin har haft sju svåra år varav fallande BNP de senaste fyra. Det väcker obehagliga minnen från 1990-talets bankkris.

– Jag blir både orolig och förbannad när jag tänker på Finland. Man har suttit på en strukturell utmaning i flera år utan att göra något åt den. Man skulle inte ha hamnat här om man, som Sverige, genomfört arbetsmarknadsreformer.

Men oron verkar mer gälla Finland i stort än eventuella kreditförluster för Nordea. Arbetslösheten är inte på 1990-talsnivå och räntorna betydligt lägre, framhåller han. Dessutom är de finländska företagen generellt sett väl kapitaliserade, problemen är snarare att de inte har investerat för framtida tillväxt.

– Vi har en robust kreditportfölj, men skulle det fortsätta ned i fyra år skulle jag bli orolig.

Casper von Koskulls analys av de svenska hushållens växande skuldberg och de skenande bostadspriserna är likartad: Jo, det är generellt sett ett allvarligt problem men inte en direkt risk för Nordea. Bostadslån i Sverige motsvarar 3 procent av bankens totala utlåning, låneskulden ligger i snitt på 56 procent av bostädernas marknadsvärde. Av de kunder som har över 70 procents belåning amorterar i princip alla, säger han. Dessutom måste kunden klara 8 procents ränta med 2 procents amortering för att få lån i dag.

– Risken är mer indirekt. Stiger räntorna så minskar hushållens konsumtionsutrymme och det skulle påverka hela ekonomin och förstås även Nordea.

Har Sverige en bostadsbubbla?

– Det finns tecken på det. Det här är en tid att vara orolig.

Man med hund

Född: 1960.

Familj: Gift och två utflugna barn, en norfolkterrier (det är mest min frus).

Fritid: Skidåkning (utför), golf, familj, vänner.

Karriär: Ekonomiutbildning vid Handelshögskolan i Helsingfors samt Harvard Business School. Citibank i Helsingfors, London, New York och Frankfurt. Från 1994 på UBS i London, 1998 på Goldman Sachs (chef nordiska investment banking-divisionen) från 2010 Nordea, chef för storföretagsenheten Wholesale Banking.

Lön: 12 miljoner kronor per år, bonus på maximalt lika mycket, totalt som mest 24 miljoner kronor.

Casper von Koskull om …

… Nordeas jumboplacering i kundnöjdhet (SKI, privat­kunder).

”Det är inte acceptabelt. En förklaring är kanske att vi är en stor bank som bjuder in alla kunder. Det här löser man inte genom att knäppa händerna, även om det kan finnas kortsiktiga lösningar som att ge snabbare svar på kundernas frågor. Lång­siktigt handlar det om att göra om våra processer och system så att vi blir mer relevanta för kunderna.”

… att bara var nionde aktivt förvaltad Nordea-aktiefond har överträffat index långsiktigt (2004–2013).

”Vi har gjort en hel del förändringar i fondförvaltningen, det senaste året har sex av tio fonder slagit index. Målsättningen är att majoriteten av fonderna ska överträffa index, det är själva idén med aktiv förvaltning. Men vi kan naturligtvis inte garantera det.”

… om han håller med styrelseordförande Björn Wahlroos om att 80 procent av befolkningen är finansiella idioter.

”Absolut inte, men jag tror inte ens han tycker det, citatet är taget ur sitt sammanhang.”