”Det är psykologisk krigföring”

Oron sprids nu snabbt över hur de hittills identifierade mjältbrandsfallen kan komma att påverka världsekonomin. Hittills finns dock ingen akut anledning till panik, menar de experter Ekonomi24 talat med.

”Än så länge är det för mycket rykten och för lite substans för att man ska kunna säga något om dess konsekvenser. Om smittan sprider sig – antingen till att handla om flera fall eller till flera länder – finns risken att det kan påverka systemet i stort”, säger Pontus Braunerhjelm, vice VD och forskningsledare på SNS (Studieförbundet Näringsliv & Samhälle).

”Det är tydligt att nervositeten ökat ytterligare, och i viss mån kan naturligtvis det leda till sådant som högre transaktionskostnader, men det är en bra bit kvar. För att sätta det globala näringslivet i gungning krävs att något större händer”, säger han.

Enligt Ärligt Talat på Ekonomi24 är det bara 17 procent av läsarna som säger sig vara rädda för sjukdomen.

”Den ospecifierade rädsla som redan finns späs visserligen på i och med mjältbranden men man när det gäller ekonomin ska man inte underskatta det motscenario som finns”, säger Bo Södersten, professor i internationell ekonomi vid Lunds Universitet.

”På många håll i världen sker nu stora ansträngningar för att stimulera ekonomin, inte minst i USA. Och i EU är den så kallade stabiliseringspakten på väg att lösas upp vilket innebär en mer tillåtande syn på medlemsstaternas ekonomi. Mot den bakgrunden finns inga skäl att måla upp skräckscenarier.”

Som många andra bedömare är Bo Södersten beredd att lägga stort ansvar för den så kallade ”hysterin” på medierna.

”Kvällstidningarna är i särklass men även affärspressen spelar högt på den känslighet som finns. Hittills tycker jag dock inte att varken utvecklingen på börserna eller signalerna från storföretagen är skäl nog att underblåsa en negativ spiral”, säger Bo Södersten.

Men även om de svarta rubrikerna i kvällstidningarna, spridningen av lösa rykten, och talet om ”mjältbrandsattackerna” både är överdrivet och till stor del skapat av medierna, vilket många hävdar idag, måste oron i dess spår ändå hanteras. På Styrelsen för Psykologiskt Försvar, talar man om tydliga paralleller mellan spridningen av mjältbrand och psykologisk krigföring.

”I praktiken spelar det ingen roll vem som står bakom den här oron, den måste hanteras oavsett det. Det är inte den konkreta risken utan den mer abstrakta oron vi måste ta hand om”, säger Birgitta Darell, informationsberedskapschef på SPF.

”Mjältbrandsfallen fyller alla kriterier för kvalificerad psykologisk krigsföring, där man med enkla medel sätter man skräck i det ena folket efter det andra. Det går att dra paralleller till tidigare krigssituationer, som Gulfkriget och kriget i Bosnien, men det här är nog den värsta orossituation som har uppstått hittills i fredtid”, säger hon.

I dagarna kallas samtliga informatörer som arbetar för styrelsen till krismöte. ”Vi hade tänkt avvakta till nästa vecka men inser nu att vi snabbt måste ta fram en informationsstrategi. Fakta, fakta och åter fakta är de enda som kan bekämpa den här typen av krigsföring”, säger Birgitta Darell.