Det nya, blodiga Gambro

Gambros försäljning av dialysklinikerna i USA, hälften av koncernens verksamhet, är ett av näringslivets största strategiska lappkast. Nu går startskottet för att miljarderna i kassan ska bygga det nya Gambro. Framtiden ligger i rening av blod, tror ledningen.

Redan nio månader efter vd-tillträdet sommaren 2000 hade Sören Mellstig analysen klar för sig. Gambros storslagna strategi att integrera framåt från produkter till tjänster och bli en fullfjädrad vårdinrättning höll inte. Köpet av amerikanska dialyskliniker, där Vivra-kedjan 1997 blev det absolut största förvärvet, under ledning av dåvarande vd:n Mikael Lilius, hade helt enkelt slagit fullkomligt fel.

MÄTTAD MARKNAD: Försäljning av dialysprodukter väntas inte öka.

Försäljningen i dialysklinikerna tog inte alls den fart man hade hoppats på och lönsamheten utvecklades åt fel håll. Ganska snabbt väcktes tanken att göra en reträtt. Men försäljningsplanerna fick läggas på is när det amerikanska justitiedepartementet i juni 2001 drog i gång en undersökning av dialysklinikernas faktureringsrutiner.

Det skulle ta fyra år för Sören Mellstig att både städa sig igenom koncernen, lyfta lönsamheten över hela linjen och till sist sälja de amerikanska klinikerna. Nästan hälften av Gambro försvann genom affären. Försäljningen krymper i ett slag från 26,5 miljarder kronor till 14 miljarder kronor. Försäljningen gav en reavinst på 19 miljarder kronor efter skatt (bland annat för att klinikernas värde var nedskrivet i balansräkningen).

När affären annonserades i december i fjol, bara dagar efter det att en 2,7-miljardersuppgörelse med justitiedepartementet slutligen var helt klar, rusade Gambro-aktien med först sex procent och fortsatte sedan uppåt med totalt tjugo procent under den påföljande månaden. Aktielyftet till dryga 100-lappen markerar kulmen på den uppryckning, som startades i april 2003 när Gambroaktien pressats ned till krisvärderingen 30 kronor.

Jubel på marknaden
Att aktiemarknaden jublade var inte så konstigt. Efter skilsmässan med den utskällda USA-verksamheten blir Gambro sittande med en jättekassa som nu delvis ska återföras till aktieägarna. I samband med årsbokslutet annonserade Gambro planer på att lösa in aktier för tio miljarder kronor. Det motsvarar hela 29 kronor per aktie, nästa lika mycket som hela bolaget värderades till för två år sedan!

Men Gambro kommer att ha kvar sju miljarder kronor att spendera. Lägg till det långsiktiga målet med en nettoskuldsättning på 50 procent och det reella kapitalöverskottet växer till drygt 10 miljarder kronor, pengar som kan användas för expansion. Det är här framtiden startar för det nya Gambro.

Målet är redan satt – och det är ambitiöst. Ambitionen är att det nya Gambro ska växa med 10-15 procent per år och leverera en årlig vinsttillväxt på 15 procent. För ett bolag som talat om en tillväxt på 6-8 procent under flera år men knappt levererat hälften, eftersom valutan hela tiden gått i fel riktning, låter det helt osannolikt.
Strategin är i korthet:

1 Konsolidera inom dialysprodukter (apparaterna), Gambros traditionella verksamhet.

2 Öka tillväxten inom framtidsområdet
blodrening.

3 Växa i Östeuropa, Asien och Latinamerika.

På produkter för njurdialys delar tre aktörer – Fresenius, Baxter och Gambro – på 70 procent av världsmarknaden, värd totalt åtta miljarder dollar. Mycket tyder på att Gambro kommer delta i en fortsatt konsolidering, exempelvis i ett samgående med Baxter. Baxters dialysprodukter omsätter 13 miljarder kronor, men de är av en annan typ än Gambros vilket ger möjligheter till samordningseffekter.

Men dialysprodukter är en mättad marknad. När försäljningen av de amerikanska klinikerna är klar kommer Renal Products – dialysprodukterna – stå för drygt 75 procent av Gambros försäljning. Värdet på den marknaden växer med endast 3-4 procent. För att nå det nya, dubbelt så ambitiösa målet måste dialysaffären på sikt utgöra mindre än hälften av försäljningen. Nya produkter måste lyfta tillväxten.

Förebilderna finns bland de renodlade medicinteknikbolagen. Sören Mellstig pekar ut amerikanska förebilder som Medtronics, och Boston Scientific. Det är bolag som satsat på hjärt-kärlområdet, mäktat med att växa med tvåsiffriga tal flera år i rad, omsätter 40-50 miljarder kronor, och levererar en vinsttillväxt på just över 15 procent.  På börsen handlas aktierna till 30 gånger årsvinsten, jämfört med Gambros just nu 15-16.

Nya snabbväxare
Gambro har redan hittat snabbväxande områden som intensivvård, behandling av kronisk njursvikt och stamcellsforskning. Men det verkliga fröet till det nya Gambro är BCT, en verksamhet som säljer teknologi och produkter till blodcentraler och blodbanker på sjukhus runt om i världen. De senaste fem åren har Gambro BTC låtit dotterbolaget Navigant spendera ungefär 600 miljoner kronor på att ta fram en teknologi som förbättrar säkerheten i insamlat blod.

Navigants teknik, som kallas Mirasol, tar död på virus och bakterier i blodet. Det är stor skillnad mot dagens metoder som endast upptäcker smittan, inte förstör den.

Gambro BCT växer fort. Förra året med 20 procent till två miljarder kronor. Pipelinen är sprängfylld med produkter – bland annat Mirasol – som om några år kan sälja för miljarder på blodmarknaden om ledningen får rätt i sina förhoppningar.

– De framgångsrika Medtechbolagen väljer arenor där det sker teknologiskiften, sedan gör de en räcka av mindre förvärv och allianser. Det ska Gambro också göra. Arbetet pågår redan även om vi måste vara realistiska. Räkna med att det tar 4-5 år att helt växla spår, säger Sören Mellstig.

Hittills har Gambro tittat på ett 30-tal bolag. Bland stora förvärv inom blod finns främst Haemonetics och Baxters dotterbolag Fenwal. Men inget av dem är klockrena kandidater. Haemonetics är ett traditionellt företag inom blodåtervinning med låg lönsamhet. För Fenwal utvecklas framför allt försäljningen svagt.

Fjolårets Japanlansering av Trima Access, en produkt för automatisering av blodinsamling, visar potentialen i blodområdet. På kort tid tog produkten 20 procent av marknaden för hantering av blod. Nästa stora lansering väntas 2006/07 då Atreus, som ska underlätta uppdelning av så kallat helblod, når marknaden som i dag består av 45 miljoner årliga helblodsdonationer. Det räcker med att ta 10-20 procent av den marknaden för att det ska bli en affär på 5-10 miljarder kronor.

Hantering av blod är högprioriterat inom sjukvården, trots pressade sjukvårdsbudgetar. Krasst ekonomiskt kan man ifrågasätta värdet av att testa blodet jämfört med andra risksänkande åtgärder, men det har inte hindrat blodbankerna från att acceptera krav på nolltolerans.

Tills för ett år sedan var analytiker och investerare skeptiska till hela projektet. Navigant behandlades som en kassaflödespost med negativt värde. I dag sträcker sig flertalet analytiker till att plussa på en femma eller tia på aktiekursen.

Stor marknad
Men uppskattningen av värdet på marknaden kan göras brett. I en analys från mäklarfirman ABG förra året beräknades marknaden var värd 25 miljarder kronor år 2003, för att växa till 45 miljarder kronor år 2020. Om Navigants produkt Mirasol tar halva marknaden blir det 20 miljarder kronor, 60-65 kronor per Gambro-aktie.

Men dit är det förstås långt. Gambro har precis påbörjat kliniska studier i Europa på människor rörande blodplättar. Går allt enligt plan kan en lansering ske 2007. I USA tar det två år till.

Satsningen på röda blodceller, som bedöms ha den verkligt stora marknadspotentialen, får vänta tills testerna på blodplättar visar sig hålla. Att genomföra stora kliniska studier, speciellt i USA, är för dyrt när man inte vet säkert att teknologin håller. Först då kan det bli aktuellt att arbeta med en industriell partner.

Gambro är inte ensamt på marknaden. Baxter finns här med samarbetsparten Cerus liksom det mindre blodföretaget Vitex/Pall. Men båda har satsat på en teknik som bygger på kemisk framställning av blodreningsvätska. Det komplicerar hanteringen, och priset har dessutom varit alldeles för högt för att locka några mängder.

När Gambro gjort tester på Karolinska Institutet har en dos Mirasol kostat 3 500 kronor, jämfört med cirka 2 000-2 500 kronor för de vanliga testerna. Enligt professor Hans Gullikson, ansvarig för blodbankernas inköp i Stockholmsområdet, kan tekniken spara ett antal liv, men det räcker inte.

– För att tekniken ska bli intressant måste priset per behandling ner till 500 kronor. Det har jag framfört till Gambro, säger Hans Gullikson.
Det är dubbelt så mycket som de 40 dollar som amerikanska läkare ansåg sig kunna betala när ABG frågade dem i sin undersökning.
_________________

MELLSTIGS FÖRVÄRVSSTRATEGI

Satsa på ”Nya teknologier”:
? Det finns en lista på trettiotalet bolag, främst inom
blodhantering och intensivvård, som står på Mellstigs förvärvslista.
Risk: Tar tid att utvärdera.

Konsolidera njurmarknaden:
? Köpa det amerikanska njurföretaget Baxter Renal Care.
Risk: Kan kosta 12-13 mdr kr.
? Köpa njurbolag i Japan.
Risk: Hög prioritet, men slår mot tillväxtmålet.

Bli större hos blodbankerna:
? Köpa blodföretaget
Haemonetics.
Risk: Spretigt, svag lönsamhet.                             
? Köpa Baxters dotterbolag
Fenwal.
Risk: Bolagets svaga tillväxt
___________________

Kassan tynger Gambro
Affärsvärldens kalkyl på Gambros olika delar.*
Värde kr/aktie
Rörelsen 15-17 mdr kr 45-50
Inlösen** 10 mdr kr 29
Kassa, med 50 procents belåning 10 mdr kr 29
bolaget Navigant 2-5 mdr kr 5-10
Summa: 108-118
* Aktiekurs 18/2: 98 kronor.
** villkorat av att försäljningen av klinikerna blir av.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.