Doldisarna somstyr bakom Braun

Familjen Bonniers överhuvud Carl-Johan Bonnier och vd Bengt Braun styr koncernen tillsammans. Men under ytan finns starka viljor som de måste ena. Släktingar med många aktier och egna favoritverksamheter. Exempelvis Jeanette Bonnier, Pontus Bonnier och Jonas Bonnier.

Familjen Bonnier är i högsta grad aktiva ägare, både på operativ nivå, men naturligtvis också i styrelserummen. I dag arbetar tolv personer operativt inom Bonnierfamiljen i koncernen, från vd till modechef på en damtidning.

I moderbolaget Albert Bonnier AB sitter två av de tre ägargrenarna representerade, Tor- och Åkegrenarna. Torgrenen kallas också lite skämtsamt för den fertila grenen eftersom Tor fick så många barn, och Åke för den rika för att han endast hade ett barn, Gerhard, och denne blev därmed storägare i koncernen.

Den så kallade Kajgrenen blev efter en schism utköpt 1953 och har därmed fått smeknamnet den fattiga grenen. I samband med Bonniers förvärv av alla aktierna i Marieberg 1998 kom Kajgrenen tillbaka in i koncernen, men har i dag en försvinnande liten ägarandel. Därför är den inte representerad i moderbolaget.

I dag finns 73 Bonnieraktieägare och familjemedlemmarna gör gärna sin stämma hörd på alltifrån formella möten till informella träffar. Carl-Johan Bonniers roll, som styrelseordförande, har blivit att jämka samman de olika viljorna så att det går att fatta beslut i viktiga frågor.

– Han har en stark ställning och lyckas få fram en enhetlig hållning, säger en person som arbetat med honom länge.

Klart är att det finns nyckelpersoner inom familjen som han måste lyssna extra noga på. Dels på grund av deras ägarandel, dels på grund av deras personliga kraft. Släktingarnas åsikter är särskilt viktiga vid viktiga beslutssituationer, som nu med tv-kriget mot Schibsted.

De olika släktingarna har naturligtvis olika intressen för Bonnierkoncernens vitt skilda verksamheter. Till viss del hänger det samman med vilken gren de tillhör. Mycket vanligt är att personerna är mest engagerade i pappas verksamheter.

Jeanette Bonnier äger tillsammans med sin syster Charlotte Bonnier 20 procent av koncernen. Jeanette är en viktig opinionsbildare inom familjen och det uppges att hon påverkade beslutet att inte göra de aktuella tv-investeringarna på egen hand.

Hon brinner mest för dagstidningarna Expressen och Dagens Nyheter där hon sitter i styrelsen. Jeanette Bonnier är mycket riktigt dotter till den legendariske Abbe Bonnier som grundade Expressen.

– Hon spelar en stor roll. Dels är hon storägare, men är också en oerhört stark kvinna. Henne rubbar man inte på, säger en person som följt henne i många år.

– Hon får som hon vill när hon blir förbannad. Om hon verkligen tycker något starkt i en väsentlig fråga kan hon säga ifrån ordentligt, men det händer inte alltför ofta. Det är nästan så att de andra familjemedlemmarna blir lite rädda för henne, säger en annan person som har kontakt med henne.

Hennes syster är dock inte alls lika involverad i verksamheten.

– Charlotte är snarare duktigare på bords- än företagsplaceringar, säger en person med insyn.

Pontus Bonnier, son till Gerhard, är tillsammans med sina syskon, bokförläggarna Eva Bonnier och Karl-Otto Bonnier samt prästen Åke Bonnier, de största aktieägarna i Bonniersfären. De äger tillsammans hela 45 procent.

Dottern Eva Bonnier är i dag själv chef för Albert Bonniers förlag och av naturliga skäl mest engagerad i bokverksamheten, precis som sin far bokförläggaren.

I egenskap av stor aktieägare utövar Pontus Bonnier inflytande. Han tar också ett aktivt ägaransvar och är kunnig om koncernens verksamheter och får därför gehör för sina åsikter, även om han inte alltid gjort så lyckade affärer.

Allt viktigare är stjärnskottet Jonas Bonnier, i dag vd för tidskrifterna, som är ett mycket framgångsrikt och lönsamt affärsområde. Han anses vara orädd och tippas bli nästa vd i koncernen. Precis som pappa Lukas Bonnier, en gång i tiden framgångsrik chef för veckotidningarna och tidskrifterna, vurmar Jonas Bonnier i första hand för dessa.

Andra tongivande personer är två av Carl-Johans bröder. Den ene är bokförläggaren Albert Bonnier, i dag chef för Bonnier Fakta och den person som startade DN Bokförlag där han gav ut en rad uppmärksammade böcker.

Hans-Jacob Bonnier är en annan central person, stationerad på kassakon Dagens Industri, som gärna driver och utvecklar det informella familjenätverket. Han brinner för familjen och dess traditioner.

De historiska banden till de olika verksamheterna gör att familjen Bonnier har ett något annorlunda förhållningssätt till sin verksamhet än många andra ägare.

– Bonnierfamiljen är passionerad. De är excentriska och fattar inte beslut enbart på affärsmässiga grunder, utan man låter sina känslor ta vid, säger en person som arbetar i koncernen.

– De är ganska sentimentala. Det innebär att man inte lägger ner en verksamhet i första taget. Man har helt enkelt svårt för att avveckla det egna blodet. Det är inte alltid optimalt ur en företagsekonomisk värdering, men det är också bra med långsiktighet, snarare än kvartalskapitalism. Det tog exempelvis lång tid att få Dagens Industri lönsam, säger en person som arbetat länge inom Bonniers.

Det är naturligtvis både plus och minus för den operativa ledningen. Bengt Braun är kringskuren och kan inte fatta vilka beslut som helst. Samtidigt kan han utnyttja det faktum att släktingarna är så många till att driva igenom företagsekonomiska beslut utan att särintressena hinner mobilisera. Bland annat var det han som låg bakom investeringen i Alma Media på 1990-talet, en investering som många i familjen Bonnier inte var lika övertygade om.

Ett tecken på att kvartalskapitalism inte är något för familjen Bonnier är det nya aktieägaravtal som de 73 aktieägarna skrev på 1998 och som sträcker sig fram till 2030. Detta gör att det är mycket ofördelaktigt att sälja sina aktier, alltså ett sätt för klanen att hålla samman.

– Det övergripande målet är att ha en långsiktig överlevnad, snarare än maximerad tillväxt. De nästa 200 åren är betydligt viktigare än de närmaste tio, säger en annan person som arbetat i koncernen.

– De känner att de inte skapat företaget, utan ser som sin plikt att föra det vidare i många generationer, säger en person inom Bonnierföretagen.

För att illustrera detta har Carl-Johan Bonnier i vissa sammanhang visat den yngre generationen en annons från den exklusiva klocktillverkaren Patek Philippe med texten ”You never actually own a Patek Philippe. You merely look after it for the next generation.”

Det är ungefär så som familjemedlemmarna i Bonniers ser sig själva, sin roll och framtiden för koncernen.

__________________

RIKA FAMILJEN
Bonnierfamiljens medlemmar och deras inkomster respektive förmögenhet avseende taxeringsåret 2004. Källa: Skatteverket
Namn Inkomst 2003 Skattepl. förmögenhet 2003 
Carl-Johan Bonnier 4 246 525 5 902 778
Karl-Otto Bonnier 662 229 207 681 517      
Pontus Bonnier 1 241 740 139 251 810      
Hans-Jacob Bonnier 1 840 120 5 625 648
Karl-Adam Bonnier 423 507 186 213 625      
Albert Bonnier 686 332 7 948 603
Eva Bonnier 994 145 117 606 625      
Jonas Bonnier 2 675 488 19 552 748       
Marcus Forsell 1 619 773 1 1044 644       
Kaj Bonnier Ej skatteregistrerad  
Lukas Bonnier 3 043 098        
Jeanette Bonnier 166 760 56 065 357               
Charlotte Bonnier Ej skatteregistrerad   
Tor Bonnier 2 675 488 19 552 748



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.