Dyrköpt hökare slår i taket

Efter att Affärsvärlden under fjolåret dissekerat de två börsnoterade matbutikskedjorna kan man nu, när julhandeln klingat av och var­dagen återvänder till butiksgolven, konstatera att utfallet inte blev fullt så bra som vi hade hoppats.

Sedan vi köprekommenderade Ica senast, vid midsommartid förra året, har aktien klättrat 3 procent. Godkänt, men inte mer, om man jämför med börsen som helhet som har backat med 5 procent under samma tid.

Sämre gick det i bedömningen av konkurrenten Axfood. Vi bommade bolagets fjolårsuppgång och vår skepticism har klingat ödsligt, ja nästan falskt. Senaste gången vi behandlade den familjen Ax:son Johnson-dominerade matbutiksägaren (Affärsvärlden nr 8/2015) var vår slutsats att aktien skulle utvecklas ungefär som börsen i övrigt under perioden fram till nu. ­Sedan vänta-rekommendation har aktien i stället stigit med 27 procent, medan börsen som helhet har backat 5 procent.

Den främsta förklaringen till uppgången är att Axfood, med vd Anders Strålman i spetsen sedan tio år tillbaka, oväntat lyckades höja rörelsemarginalen i omgångar under fjolåret till rekordsiffran 5,3 procent under det tredje kvartalet. Siffran för de senaste tolv månaderna låg vid samma tidpunkt på 4,2 procent. Den oväntade uppgången fick analytikerna som följer bolaget att spekulera i att Axfood på sikt kommer att höja marginalmålet från den nuvarande nivån på 4 procent.

Det är emellertid inget som Anders Strålman verkar fundera över. Han har länge förespråkat att de vinster som Sveriges tredje största detaljhandlare gör i matvarukedjor som Willys och Hemköp ska gå tillbaka till kunderna eller plöjas ned i verksamheten och att tillväxt är viktigare än att lyfta marginalen. Han återupprepade sitt budskap nyligen i en intervju med Dagens Industri.

”Målsättningen är att vi ska tjäna 4 procent. Det håller vi fast vid. Jag är mer intresserad av lönsam tillväxt och driver hellre tillväxt än förbättrar lönsam­heten ytterligare”, lyder det tydliga budskapet från vd:n.

På sikt betyder det större investeringar i butikerna, inte minst inom e-handel där koncernen, bränd av ett havererat ­e-handelsprojekt för tio år sedan, hamnat på efterkälken gentemot konkurrenterna Ica och Coop. Det kan också betyda att livsmedelskoncernen sänker priserna för att ta marknadsandelar.

I tabellen härintill har vi – trots vd:s ovanliga ord om att vinstmarginalen ska ner, i praktiken ett marginaltak – räknat med oförändrad vinstmarginal på 4,2 procent under de kommande åren och med de förutsättningarna landar p/e-talen kring 22 för 2016 och 2017.

I mesta laget? Javisst, och särskilt mot bakgrund av att den traditionellt största och mest lönsamma aktören i branschen, Ica, enligt analytikernas konsensusprognoser för 2016 handlas billigare på börsen. Än mer märklig ter sig värderingen när det står klart att en annan familjeklenod, familjen Perssons snabbväxande klädjätte H&M, också värderas lägre än Axfood.

Axfoodkursen pressades ­dagarna före jul av beskedet att Axfoods näst största ägare, norska Reitangruppen med 15,6 procent av aktierna, meddelade att bolaget överväger att sälja en större post.

Om avyttringen sker på grund av det självpåtagna vinstmarginaltaket eller ej framgick inte av Reitangruppens pressmeddelande, men när storägaren säljer är det tid också för mindre aktieägare som har hängt med i uppgången att sälja. Affärsvärlden sänker rekommendationen till sälj från tidigare vänta. Köp tillbaka på nivåer kring 120 kronor.