East Capital-fond mitt i internationellt toppbråk

Svenska fondfirman East Capital har hamnat mitt i en internationell juridisk strid mellan Kazakstans regering och en av landets affärsmän. Bråket gäller nationens största bank, där East Capitals bankfond har 1 miljard kronor investerade.

För de flesta i Sverige, Europa och USA är den förra Sovjetrepubliken Kazakstan synonymt med Borat – den fiktive journalistkaraktären som den brittiske komikern Sacha Barron Cohen gjorde en hel film om år 2006: ”Borat: Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan”.

Porträttet i filmen av Borats hemland var allt annat än smickrande. Landets ledare (diktator) sedan år 1984, president Nursultan Nazarbayev reagerade med annonser i västerländska dagstidningar och lär ha gjort filmen till en av diskussionspunkterna vid sitt möte med George W Bush härom året.

Nu är Nazarbayev på stridsstigen igen. Som Affärsvärlden och andra medier tidigare har rapporterat gick den kazakiska staten i februari in och nationaliserade landets största bank, BTA. Staten hävdade att BTA, i kreditkrisens spår, bröt mot flera av nationalbankens regler och drev igenom en nyemission till en kurs som innebar en enorm utspädning för övriga aktieägare.

Staten agerade via sin fond för ”nationellt välbefinnande”, Samruk-Kazyna, och fick 75 procent av aktierna efter emissionen. Bland de övriga ägarna som plötsligt fick se sitt ägande utspätt fanns svenska East Capitals finansfond, som har investerat 100 miljoner euro – motsvarande 1 miljard kronor – i BTA.

I ett slag, utan att fondledningen var vidtalad, minskade dess ägande från 3,7 procent till 0,6 procent.

Bland de största investerarna i East Capitals bankfond finns Handelsbankens pensionskassa. I styrelsen för fonden finns Sveriges förre centralbankschef Bengt Dennis, i dess investeringskommitté sitter förre ordföranden för Handelsbanken, Lars O Grönstedt.

Efter delförstatligandet av BTA i februari har den här historien gått från en mystisk banknationalisering i ett land långt borta, till ett drama på högsta internationella nivå. I centrum finns den tidigare huvudägaren och starke mannen i BTA, Mukhtar Ablyazov, som fram till övertagandet var ordförande i banken.

Efter statens inhopp lämnade han och flera andra i ledande ställning landet. Ablyazov har motsatt sig nyemissionen och stämt den kazakiska staten. Staten har svarat med att ge den förre ordföranden skulden för bankens haveri och anklagar både honom och en grupp runt honom för förskingring. De ska, enligt anklagelserna, ha tömt banken på tillgångar när kreditkrisen slog till.

– De rättsvårdande myndigheterna i Kazakstan har för avsikt att identifiera all egendom som ex-chefen för BTA Bank, Mukhtar Ablyazov, och hans medbrottslingar har i CIS-länderna och utomlands, och försöka arrestera honom, sa Saparbek Nurpeisov vid landets riksåklagarmyndighet till nyhetsbyrån Interfax-Kazakhstan den 14 maj.

Mukhtar Ablyazov har gått under jorden. I går, på torsdagen, lät han sig intervjuas av nyhetsbyrån Bloomberg som ”talade med honom i ett telefonsamtal organiserat av hans Londonbaserade PR-firma Hudson Sandler Financial & Corporate Communications”.

– Alla intressenter i BTA, inklusive internationella långivare, aktieägare, kunder och anställda, har fallit offer för den kazakiska regeringens kriminella vårdslöshet, sa Ablyazov i intervjun med Bloomergs där han förnekade alla anklagelser om förskingring.

– Tragedin är att dessa enorma förluster kunde ha undvikits. Alla utländska marknader är nu stängda för kazakiska företag och kommer att förbli stängda för dem upp till fem år, sa han vidare i intervjun.

Mukhtar Ablyazov ville i intervjun inte berätta var han befann sig. Ingen från kazakiska myndigheter som Bloomberg var i kontakt med ville kommentera Ablyazovs uttalanden.

Ablyazov, 48, har tidigare varit i clinch med regeringen och Nursultan Nazarbayev. I början på 2000-talet var han energiminister, men fängslades år 2002. Även då var anklagelserna ekonomiska oegentligheter. Han benådades av presidenten efter tio månader, men Bloomberg refererar till en Amnesty-rapport som säger att Ablyazov under fängelsetiden blev misshandlad.

Vem som är värst kålsupare i den här härvan är svårt att svara på, liksom vad som händer härnäst.

Kestutis Sasnauskas, vd på East Capital Private Equity där bankfonden ingår, är försiktig i sina uttalanden.

– Det är i nuläget mycket svårt att uttala sig om den här situationen. Jag kan bara säga att vi följer utvecklingen mycket noggrant, säger han.

East Capitals Jyrki Talvitie sitter fortfarande i styrelsen för BTA. Den svenska fondfirman tillhör inte den grupp ägare i BTA som har gått vidare juridiskt för att försöka utmana det statliga övertagandet. Enligt Bloomberg har en ägare i Nederländerna och en i Österrike anmält Kazakstan till skiljedomsinstitut hos FN och Världsbanken.

BTA betalar i dagsläget inte ränta på sina obligationer och befinner sig just nu i ett slags rekonstruktionsförfarande som ska vara klart i juni. Bloomberg har också talat med Kairat Kelimbetov, chef för statsfonden Samruk-Kazyna, som säger att fonden kommer att invänta omstruktureringen innan de beslutar om att gå in med mer pengar i BTA. Enligt Bloomberg förhandlar fonden också om att sälja en del av BTA till delstatliga ryska jättebanken Sberbank.

Kazakstan är ett oljeproducerande land och drog till sig mycket västerländsk kapital under åren efter millennieskiftet. Under de fyra senaste åren har bankutlåningen i landet ökat med 50 procent, där dryga 40 procent är lån i utländsk valuta, enligt siffror från IMF:s stabiltetsrapport.

Den ekonomiska nedgången i Kazakstan väntas inte bli lika djup som i andra östländer, som de baltiska, Ukraina och Ryssland. Åtminstone om man får tro IMF:s senaste World Economic Outlook. Där spås ett BNP-fall på ”bara” 2 procent och en hyfsad tillväxt igen 2010.

Politiskt är skillnaden också stor mot ”syskonet” bland CIS-länderna, Ukraina. Det sistnämnda landet är närmast förlamat av politiska bråk mellan opposition och regering. I Kazakstan finns i realiteten ingen opposition alls. Som Bloombergtelegrammet uttryckte det:

”[ Nazarbayevs] Nur Otan parti vann 88 procent av rösterna i valet till parlamentet i augusti 2007, där inte en enda oppositionskandidat bärgade en plats.”

nullnullnullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från VECKANS FÖRETAG