ECB lämnar räntan oförändrad – flaggar för höjning i juni

ECB lämnar som väntat styrräntan oförändrad. Samtidigt ser banken en första räntehöjning med 25 punkter i juli.
ECB-chefen Christine Lagarde.
ECB-chefen Christine Lagarde. Foto: Michael Probst/TT

Europeiska centralbankens råd lämnar styrräntan kvar på 0,00% och depositräntan lämnas oförändrad på -0,50%. Vilket var väntat. Samtidigt skriver banken att man avser att höja styrräntan med 25 punkter i juli.

”Sett längre fram i tiden väntar sig ECB-rådet att höja räntan igen i september. Kalibreringen av denna räntehöjning kommer att bero på de uppdaterade inflationsutsikterna på medellång sikt. Om inflationsutsikterna på medellång sikt håller sig kvar eller försämras, kommer en större räntehöjning vara lämplig vid septembermötet”, skriver de.

Efter detta väntar sig rådet att en gradvis men ihållande bana av räntehöjningar kommer att vara lämpligt.

ECB beslutade även att avsluta tillgångsköpen inom APP från den 1 juli.  Tidigare har ECB sagt att programmet bör avslutas under tredje kvartalet i år. PEPP-innehaven kommer att återinvesteras till åtminstone slutet av 2024. I händelse av förnyad marknadsfragmentering kan PEPP-återinvesteringarna justeras i tid, tillgångsklasser och jurisdiktioner. Detta kan även inkludera köp av grekiska statsobligationer.

Höjda inflationsprognoser

Vidare skriver ECB att den höga inflationen är en utmaning och att rådet kommer att säkerställa att inflationen åter når 2%-målet på medellång sikt.

De noterar att inflationen steg ordentligt i maj, mycket på grund av stigande energi- och livsmedelspriser. Samtidigt har prisuppgången breddats och intensifierats, skriver de, och priserna på många varor och tjänster stiger rejält.

Inflationstakten väntas uppgå till 6,8% under 2022, för att sedan sjunka till 3,5% 2023 och 2,1% 2024. Detta innebär att huvudinflationen kommer att ligga över målet vid slutet av prognosperioden. Prognoserna har också reviderats upp sedan i mars. Kärninflationen väntas landa på 3,3% under 2022, 2,8% 2023 och 2,3% 2024.

Samtidigt väntas Rysslands invasion av Ukraina fortsätta tynga Europas ekonomi. Invasionen stör handeln, drar upp energi- och råvarupriser och leder till materialbrist. Dessa faktorer väntas tynga tillväxten, och då särskilt i närtid. Samtidigt verkar återöppnandet av ekonomin, en stark arbetsmarknad, högt sparande och finanspolitiskt stöd bidra till tillväxten.

”När väl motvindarna börjar avta så väntas den ekonomiska aktiviteten ta fart igen”, skriver ECB.

BNP-tillväxten i euroområdet beräknas nu uppgå till 2,8% 2022, 2,1% 2023 och 2,1% 2024. Det är en kraftig nedrevidering av siffrorna för 2022 oh 2023 jämfört med marsprognoserna, samtidigt som prognoserna för 2024 reviderats upp.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.